fbpx
Hoppa till innehåll

Medlemsrådgivningen har stängt 25-26 oktober. I avsnittet Råd och stöd kan du hitta svar på vanliga frågor.

Nyheter
”Väljare måste ifrågasätta regionernas styrning”

”Väljare måste ifrågasätta regionernas styrning”

Sjukhusläkarna har gjort nedslag, från Umeå i norr till Kristianstad i söder, och ställt frågor till sjukhusläkare för att få en bild av hur sommaren har sett ut på sjukhus runt om i landet. Och det är ingen munter läsning: På vissa sjukhus har sommarperioden varit ovanligt tuff, medan situationen på andra håll har varit mer genomsnittligt svår.

Nyhet
Semesterperioden har på flera håll varit tuffare än vanligt. Foto: Pressbilder (kollage)

– Man kan inte skylla på pandemin, för vi har fått likadana svar varje höst. Det är alarmerande att man anser att sommaren är ”normalt svår” trots pandemin. Väljare måste ifrågasätta regionernas styrning. När man tydligt uttalar att man inte jobbar efter patientens medicinska behov utan efter hur många vårdplatser man har måste det till förändring, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

I Göteborg har patienter ibland varit på akuten i mer än 24 timmar, vilket skapat patientsäkerhetsrisker och etisk stress för personalen. Det säger Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna Göteborg och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

Vårdplatsbristen i regionen har varit skriande i decennier, ett faktum som blir än mer tydligt under sommarperioden på grund av personalbristen. I sommar har antalet vårdplatser, grovt sett, legat på samma låga nivå som förra året. Antalet covid-19-patienter har varit lägre än ifjol. Däremot har Sahlgrenska universitetssjukhuset under juni och juli haft cirka 170–175 sökande per dygn på akuten, vilket är cirka 30 procent mer jämfört med motsvarande period år 2020.

– Vi har haft nästan ständiga överbeläggningar och utlokaliseringar på alla sjukhusen i regionen, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

På Länssjukhuset i Sundsvall har läkare i större utsträckning än förra året blivit inblandade i beslut som inte handlar om bästa behandling utan om suboptimering. Det säger Ville Sjögren, vice ordförande i Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna.

Lokalt har sommaren varit pressad med värre sommarneddragningar av vårdplatser och fler sammanslagna avdelningar än ifjol. Platsbristen har bland annat lett till att patienter som borde ha vårdats på sjukhuset har transporterats till andra sjukhus i regionen.

– Bristen på vårdplatser har gradvis lett till att man accepterar att skriva ut patienter som inte är färdigbehandlade, eller slår knut på sig för att inte lägga in patienter som man inser behöver en sjukhusplats. Under sommaren har det varit tydligt inom flera specialiteter att primärjourerna på akutmottagningen pressas mellan patientbehoven och platsbristen, säger Ville Sjögren.

Sjukhusläkarna Stockholm har under sommaren fått rapporter om närmare 30 procent ökad beläggning i regionen. En bidragande orsak är sannolikt att många väljer att stanna hemma på sin semester. Dålig arbetsmiljö och en tuff arbetssituation har därtill lett till att många sköterskor har sagt upp sig.

Det är anmärkningsvärt att huvudstadens sjukhus inte klarar sitt akutkirurgiska uppdrag.

– Bemanningen har överlag varit svårare i år. Vi har haft en tung vår, och alla har försökt få ut sin välbehövliga semesterledighet. Låg bemanning och dålig operationskapacitet skapar stor frustration och etisk stress, säger Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna Stockholm och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

– Sjukhusen har varit tvungna att skicka patienter för operation på Ersta sjukhus. Det är anmärkningsvärt att huvudstadens sjukhus inte klarar sitt akutkirurgiska uppdrag. Vi skulle inte klara ett terrordåd, vilket är tragiskt.

Akademiska sjukhuset i Uppsala hade efter midsommar färre bemannade vårdplatser än någonsin tidigare. Läget blev så pass ansträngt på akuten att en åtgärdslista infördes den 21 juli, efter en inspektion av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kraven var bland annat att fler vårdplatser skulle öppnas, men med i huvudsak oförändrad bemanning.

– Många patienter har drabbats av orimligt långa handläggningstider, säger Tomas Haapaniemi, ordförande i Sjukhusläkarna Uppsala och huvudskyddsombud vid Upplands allmänna läkarförening.

– Alla facken är överens om att sjukhuset behöver ta fram en handlingsplan för hur vårdplatsbrist kan undvikas nästa sommar. Om ”vårdpuckeln” snart ska kunna bearbetas utgår jag dock ifrån att vårdplatsfrågorna behöver lösas i ett betydligt kortare perspektiv.

Bengt von Zur-Mühlen, förste vice ordförande i Sjukhusläkarna och styrelseledamot i Sjukhusläkarna Uppsala, beskriver på liknande sätt hur extremt ansträngt läget var lokalt första veckorna efter midsommar.

Många sjukhus rapporterade om enorma väntetider och överfulla akutmottagningar.

– När man år efter år skurit ner på antalet vårdplatser minskar man givetvis på dragspelets omfång. Många sjukhus rapporterade om enorma väntetider och överfulla akutmottagningar. Mest oroande är att även högprioriterad verksamhet såsom cancerkirurgi blir lidande.

På Centralsjukhuset i Kristianstad har sommaren på likartat vis varit mycket pressad, med fler överbeläggningar än vad som är brukligt. Det säger Sten Östenson, styrelseledamot i Sjukhusläkarna, styrelseledamot i Sjukhusläkarna Östra Skåne och ordförande i Östra Skånes Läkarförening.

– Covid-situationen har lugnat sig betydligt, men i stället verkar ett uppdämt behov av sjukvård visa sig samtidigt som sommarneddragningar av antalet vårdplatser varit oförändrat lika för stort som förra sommaren.

I Umeå har det i kortare perioder varit väldigt tufft med vårdplatser. På det hela taget har dock sommaren varit normalt besvärlig, enligt David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna Umeå.

– Det har inte varit någon katastrof. De situationer som har uppstått har gått att lösa, säger han.

Mest påtaglig har belastningen varit inom förlossningsvården. På grund av bristen på sjuksköterskor har personalen varit tvungen att slita hårt. Framöver måste de anställda därutöver ta itu med all uppskjuten vård.

Det ökade trycket får anställda i flera yrkeskategorier att fundera på karriärbyte.

– Vi måste vara beredda på att många som har undvikit att söka vård för att inte belasta sjukvården nu kommer att göra det. Det kommer att bli problem, säger David Hellsten.

Per Hintze, sekreterare i Sjukhusläkarna Jönköping, betonar att bristen på tid för återhämtning drabbar så gott som alla vårdanställda. I Region Jönköpings län har det skett en tydlig minskning av antalet vårdplatser, vilket inte minst har medfört att den ”reservkapacitet” som tidigare underlättat arbetet under semesterperioden inte längre finns.

– Det ökade trycket får anställda i flera yrkeskategorier att fundera på karriärbyte, arbeta deltid eller söka sig till enheter där belastningen är lägre, säger han.


Fler nyheter




Toppstyrning i ny förvaltning orsakar problem i extrem situation

Sjukhusläkarna vill lyfta betydelsen av de lokala skyddsombuden, som gör ett enormt arbete för arbetsmiljön och förbättrat arbetsinnehåll. Föreningen vill också se mindre enheter i stället för jättekomplex med chefer långt från både verksamhet och medarbetare. Detta för att personalens …
Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Personlig rådgivning
  2. Bästa lönestatistiken för läkare
  3. Unika försäkringar

Bli medlem i oktober – vi bjuder på medlemskapet i tre månader!

SLF.se Nyheter
”Väljare måste ifrågasätta regionernas styrning”