Karin tar strid för ett hållbart läkarliv

Varje år i oktober uppmärksammas de människor som arbetar för att förebygga risker och skapa en bättre arbetsmiljö. Den 21 oktober firas Skyddsombudens dag, mitt under EU:s arbetsmiljövecka, som i år sätter fokus på psykisk hälsa på arbetsplatsen.

En av dem är Karin Svensson, överläkare i reumatologi på Skaraborgs sjukhus i Skövde. Hon har varit fackligt engagerad och skyddsombud i över tio år, är huvudskyddsombud för läkarna på SkaS och vice ordförande i Sektion SkaS i Västra Götalands läkarförening.

– Jag engagerade mig för att jag ville påverka och trodde att facket kunde göra mer. Men jag känner verkligen att jag har kunnat bidra och göra skillnad, säger Karin.

Riskbedömningar som lyser rött

Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön. Skyddsombuden företräder medarbetarna och bevakar att risker uppmärksammas och åtgärdas. Det innebär bland annat att delta i skyddsronder, risk- och konsekvensbedömningar inför förändringar och arbetsmiljökommittéer.

Det är väldigt frustrerande när vi gör risk- och konsekvensbedömningar där det bara lyser rött och så genomförs förändringen ändå.

Som facklig företrädare ger Karin också råd och stöd till medlemmar i Västra Götalands läkarförening. Många frågor handlar om hög arbetsbelastning, bemanning och arbetstid. Dialogen med arbetsgivaren fungerar ofta bra, men Karin ser också brister.

– Det är väldigt frustrerande när vi gör risk- och konsekvensbedömningar där det bara lyser rött och så genomförs förändringen ändå.

Hon har förståelse för att även sjukhusledningen arbetar under ekonomiska och politiska krav. Men hon skulle vilja se ett närmare samspel mellan ledningen och de fackliga företrädarna, där de tillsammans kan lyfta konsekvenserna av beslut som riskerar att försämra arbetsmiljön.

– Jag önskar att sjukhusledningen tog mer hjälp av facket så att vi tillsammans kunde sätta press på politikerna när besluten riskerar att försämra arbetsmiljön, istället för att bara genomföra dem trots att vi ser stora risker, säger Karin.

Karin menar att skyddsombuden också behöver komma in betydligt tidigare i beslutsprocesserna.

– Man tror ibland att det räcker att skicka en kopia till skyddsombudet så löser sig problemen. Men så enkelt är det inte. Vi behöver bli involverade på riktigt och så tidigt som möjligt.

Det kan handla om att påverka schemaläggningen innan nya arbetstider börjar gälla eller att uppmärksamma bemanningsproblem innan arbetsbelastningen blir ohållbar.

Vid större förändringar kan konsekvenserna bli betydligt svårare att rätta till i efterhand. När lokaler byggs om, arbetsplatser utformas eller nya arbetssätt införs behöver läkarnas erfarenheter finnas med redan i planeringen. Annars riskerar man att bygga in arbetsmiljöproblem som sedan blir både svåra och kostsamma att åtgärda.

Svårt att räcka till som läkare

Årets europeiska arbetsmiljökampanj lyfter särskilt riskerna i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det handlar bland annat om hög arbetsbelastning, dåligt arbetsklimat, otydligt ledarskap och brist på återhämtning. Fokus ligger på hur arbetet organiseras och vilka förutsättningar medarbetarna får för att göra sitt jobb, inte på individens förmåga att hantera stress. 

Det är arbetsgivarens ansvar att skapa en hållbar arbetsmiljö genom att förebygga och hantera riskerna. Om det brister kan konsekvenserna bli stora för både medarbetarnas hälsa och verksamheten.

 För Karin är det nära förknippat med den etiska stress som allt fler läkare uttrycker.

– Många upplever att de inte hinner med eller kan leva upp till kraven. Bemanningen räcker inte till, återhämtningen blir lidande och livet går inte ihop, säger Karin.

När det saknas reella vårdplatser, bemanningen inte räcker och patienter behöver mer vård än verksamheten har möjlighet att ge ställs läkare inför svåra prioriteringar. De vet vad patienterna behöver, men saknar inte sällan förutsättningarna att ge den vård de bedömer är medicinskt motiverad. 

Många upplever att de inte hinner med eller kan leva upp till kraven. Bemanningen räcker inte till, återhämtningen blir lidande och livet går inte ihop.

Möjligheten att arbeta deltid och att ta ut jourkompensation som ledighet till 70 procent är viktiga frågor för många läkare, men kan vara svåra att få till i vissa specialiteter. 

– Det handlar inte bara om scheman och avtal, utan om att kunna återhämta sig och få arbetslivet att fungera över tid.

Samtidigt riktas allt större uppmärksamhet mot friskfaktorer – det som bidrar till att människor mår bra och håller sig friska på jobbet. Delaktighet, fungerande ledarskap, rimlig arbetsbelastning och möjlighet till återhämtning är viktiga delar av en hållbar arbetsmiljö.

Förändring tar tid

När Karin blickar tillbaka ser hon ändå förbättringar i läkarnas arbetsmiljö.

– Förr kunde man arbeta hur många timmar som helst i sträck. Så är det inte längre. Vi har fått bättre lagstiftning och bättre scheman. Och idag pratar vi betydligt mer om etisk stress och vad den gör med oss.

Men vissa problem är betydligt svårare att komma åt. På SkaS har bemanningen på akuten varit en återkommande fråga under många år. När läkare från andra enheter behöver täcka upp påverkas också deras verksamheter.

– Det har vi försökt lösa i mer än tio år och ibland känns det tröstlöst.

Samtidigt har det fackliga arbetet gett resultat på andra håll, bland annat genom förbättrade scheman och lösningar som underlättat bemanningen på sjukhuset.

Ibland kan det räcka att vi kommer in och lyssnar när situationen är pressad på en enhet. Då hittar medarbetarna själva lösningar.

Karin lyfter också betydelsen av samverkan med andra fackförbund och av att arbetsmiljöfrågorna hanteras på rätt nivå. Hon vill bland annat återgå till tätare möten i sjukhusets centrala arbetsmiljökommitté, där problem tidigare kunde fångas upp och hanteras snabbare.

– Ibland kan det räcka att vi kommer in och lyssnar när situationen är pressad på en enhet. Då hittar medarbetarna själva lösningar. Alla problem går inte att lösa direkt, men ofta kan vi hjälpa till med små förändringar som gör skillnad.

Börja där du arbetar

För Karin är det fackliga engagemanget fortfarande meningsfullt, trots att förändringarna ibland tar tid. Hon uppskattar både möjligheten att påverka den egna arbetsplatsen och kontakten med läkare från andra specialiteter och i olika skeden av karriären.

Hon lyfter också stödet från Västra Götalands läkarförenings kansli i Göteborg, som gjort det betydligt enklare att få hjälp och driva frågor vidare.

– Jag känner att jag gör skillnad, annars hade jag inte fortsatt.

Till läkare som själva funderar på att engagera sig har hon ett enkelt råd:

– Börja på din egen enhet och engagera dig i det som händer där. Hör av dig till din sektionsstyrelse så hjälper vi dig vidare. Det är värt att engagera sig om man vill vara med och åstadkomma förändring.