fbpx

info Information om covid-19: Vi bevakar händelseutvecklingen och uppdaterar kontinuerligt vad som gäller för dig som läkare.

I höstas klubbade riksdagen igenom en primärvårdsreform – alla invånare ska nu få tillgång till en fast läkare.

Den grundläggande förutsättningen för att erbjuda fast läkare är att det finns en specialist i allmänmedicin på plats som har ledig kapacitet på sin lista. Så är långt ifrån fallet i dag. Politiker och tjänstemän pratar gärna och mycket om god och nära vård – om fast läkare – men när man ber regionerna att, som Distriktsläkarföreningen nyligen gjorde, redovisa hur deras kompetensförsörjningsplaner ser ut framkommer en dyster verklighet.

De flesta av Sveriges regioner beräknar inte alls hur många specialister i allmänmedicin som är kliniskt verksamma, vare sig till antal eller omräknat till antal heltidstjänster. De följer inte heller upp hur många av ST-läkarna som blir färdiga och stannar på arbetsplatsen, i regionen eller i yrket.

Det fåtal regioner som kan redovisa siffror gör det framför allt för sina offentligt drivna vårdcentraler. Men stora delar av svensk primärvård är privatdriven. Hur många specialister som jobbar där har de flesta regioner alltså ingen aning om. Den enkla frågan blir: Om man inte vet hur bemanningen ser ut i dag, hur ska man då kunna planera för framtiden?

Läkarförbundet har länge efterfrågat ett utvecklat planeringsstöd med detaljerad statistik över den befintliga tillgången till läkare, bland annat specialister i allmänmedicin.

Eftersom regionerna inte kartlägger hur många specialister i allmänmedicin de har vet de inte heller hur många nya specialistläkare i allmänmedicin som primärvården kommer att behöva i framtiden. Det finns siffror på hur många utbildningsläkare som gör specialiseringstjänstgöring (ST), men inte hur många ST-läkare som blir klara och stannar på vårdcentraler. Det tar många år att utbilda nya specialister.  Att tappa dem på grund av en dålig utbildnings- och arbetsmiljö samt orimliga uppdrag har vi inte råd med.

Konkurrensverket konstaterade i sin rapport ’’Hyrläkare i primärvården – en kartläggning av landstingens upphandlingar och kostnader 2015:10’’ att ’’landstingen bör göra det mer attraktivt att vara läkare i primärvården’’ och ’’dessutom verka för att göra det mer attraktivt att specialisera sig som allmänläkare och att söka sig till sådana vårdcentraler som idag har svårt att rekrytera läkare. Det handlar om att se till att anställningsvillkor, arbetsuppgifter och arbetsmiljö är tillräckligt attraktiva i jämförelse med andra alternativa arbetsplatser för läkare.’’

Att antalet hyrläkare som egenföretagare de senaste decennierna ökat och fortsätter att göra det är ett tecken på att det inte längre alltid är attraktivt att ta fast anställning som allmänläkare. Dessutom är vårdvalen utformade så att det endast är attraktivt för de stora privata eller offentliga vårdkoncernerna att driva vårdcentraler.

Sverige skulle kunna ta lärdom av Estlands familje-läkarreform på 1990-talet. I en nationell handlingsplan satte Estland ett tydligt mål: att ge en egen fast läkare till hela befolkningen genom att göra det attraktivt att arbeta i primärvården och öka antalet familjeläkare från 195 (1997) till 840. Detta mål nåddes redan 2002.

De viktigaste framgångsfaktorerna var:

  • att alla läkare fick en rimligt avgränsad lista
  •  att andra specialistläkare lockades till primärvården, arbetade tillsammans med allmänläkare och parallellt fick påbyggnadsutbildning i allmänmedicin
  • tillit till professionen.

För att nå målet att alla i Sverige ska ha en fungerande fast läkare krävs även:

  • en nationell handlingsplan för att kunna dimensionera, organisera och finansiera ST-utbildningen med handledning av blivande specialister i primärvården, anpassad efter behovet av en fullt bemannad primärvård
  • att det skapas ekonomiskt rättvisa förutsättningar i hälsovalet för att underlätta för fler etableringar av mindre privata allmänläkarledda vårdcentraler.

Vi måste fortsätta påverkansarbetet både centralt och regionalt och visa att vi är uthålliga. Vi måste börja gräva där vi står och gå från ord till handling.

Och är du just nu på väg att ta en anställning inom primärvården eller redan arbetar på en vårdcentral – ta upp frågan om hur din lista kommer se ut.

Jag vill söka i kunskapsbanken

Råd & Stöd är namnet på Läkarförbundets kunskapsbank där du hittar den bästa rådgivningen inom lön, pension, avtalsfrågor med mera.

Till Råd och stöd

Jag vill söka bland vanliga Frågor och svar

De vanligaste frågorna som medlemmar ställer till oss har vi samlat på ett ställe, tillsammans med svaren. Hittar du inte svaret på din fråga, kan du ställa den via “Fråga oss”-knappen på sidan.

Till Frågor och svar

Jag vill ha hjälp med fackliga och juridiska frågor

Kontakta medlemsrådgivningen och få kvalificerade råd om allt som rör din anställning.

08-790 35 10
medlemsradgivningen@slf.se

Måndag–torsdag kl 9–16, fredag kl 9–13

Kontakta din lokalförening
Din lokalförening kan ge svar på frågor som rör din anställning på den ort du arbetar.

Hitta förening

Jag vill bli medlem i Läkarförbundet

Om något händer får du personlig rådgivning och experthjälp. Du får också möjlighet att påverka ditt arbetsliv som läkare. En enda del av medlemskapet kan tjäna in hela årsavgiften.

Bli medlem