Svenska Distriktsläkarföreningen har tagit del av budgetpropositionen för 2021
Regeringen presenterar en offensiv budget med höga satsningar, ett märkbart ekonomiskt tillskott till hälso- och sjukvården.
Sjukvården har haft en mycket stor belastning under pandemin. Personalen inom hälso- och sjukvården har arbetat hårt, bland annat alla läkare inom primärvården. En stor vårdskuld har byggts upp även i primärvården som kommer att påverka hela vårdsystemet under lång period.
– Regeringen aviserar ett märkbar tillskott till hälso-och sjukvårdens budget, men det behövs mycket mer för att lösa de utmaningar som vi står inför både nationellt och inom primärvården. Det krävs skarpa förslag, en del strukturella reformer, ett ändrat tankesätt, säger Marina Tuutma, ordförande Svenska Distriktsläkarföreningen.
Primärvården och fast läkarkontakt
– Vi anser att regionerna brister på flera områden, som kompetensförsörjning av specialister i allmänmedicin, resurssättning av primärvården, läkarnas arbetsmiljö. Tillgängligheten och kontinuiteten inom primärvården blir som följd av det lidande. Där regionerna brister måste staten nu ta ett större ansvar, gå från ord till handling, säger Marina Tuutma.
I budgeten skjuter regeringen in ytterligare 300 miljoner kronor till primärvården för de kommande två åren. Pengarna ska användas för att öka tillgängligheten i landet samt till digitala tjänster. Sammantaget läggs 3,3 miljarder på primärvården. Av tillskottet på 300 miljoner öronmärks 200 miljoner kronor per år till arbetet med en fast, namngiven läkarkontakt i primärvården.
– Vi är glada över att med denna riktade satsning skickar regeringen en stark signal att kontinuitet och tillgänglighet är deras prioriterade mål. Något som Svenska Distriktsläkarföreningen och Läkarförbundet länge arbetat för. Det är en stor framgång, säger Marina Tuutma.
– För att kunna hantera de förväntningar som befolkningen har på primärvården och de uppdrag som politiker tilldelat, behövs rejäla ekonomiska satsningar på primärvården och en reform där hela befolkningen kan lista sig på en egen vald läkare samt att läkare får en avgränsad lista. Det skulle stärka valfriheten och bidra till en god kontinuitet, patientsäkerhet och höjd effektivitet i vården, säger Marina Tuutma.
Krisstöd för personal inom vård och omsorg som arbetat med covid-19
I höständringsbudgeten för 2020 föreslår regeringen en särskild satsning på krisstöd till hälso- och sjukvårdspersonal samt personal i äldreomsorgen som arbetat med covid-19. Satsningen omfattar totalt 500 miljoner kronor för 2020 – pengar som ska gå till krisstöd, samtalsstöd, traumastöd, med mera för drabbade de yrkesgrupperna.
– Vi läkare har tagit stort ansvar med vår egen hälsa som insats. Framför oss ligger ytterligare en period som kommer kräva fortsatt stora insatser av landets alla läkare. Arbetsgivarna måste se till att det finns en bra arbetsmiljö samt att vila och återhämtning säkerställs, säger Marina Tuutma som även är ordförande i Läkarförbundets Arbetslivgrupp.