Det här gör Sjukhusläkarna i Arbetslivsgruppen (ALG)
Arbetslivsgruppen arbetar för att förbättra läkares arbetsmiljö. Arbetet bedrivs genom stöttning och påverkan, både inom och utanför Läkarförbundet.
– Vårt uppdrag går mer och mer mot att vara ett stöd för skyddsombuden runt om i landet. Vi stöttar de som sköter arbetsmiljöfrågorna på plats. Det finns bland annat en Facebook-grupp för enbart skyddsombud och varje vecka hålls det nu digitala möten där skyddsombud och ALG-representanter deltar. Sist var vi 60 till 65 personer som deltog, säger Andreas Fischer.
Det mest aktuella för gruppen just nu är arbetsmiljön i förhållande till covid-19 och frågan om skyddsutrustning inom vården.
– Problemet är dribblandet mellan ansvar och mandat. Vem beslutar och vem ansvarar för skyddsutrustning? Och vad är adekvat skyddsutrustning? Sveriges kommuner och regioner har ingen myndighetsstatus men utövar påtryckning – utan möjlighet till insyn. Antagligen av ekonomiska skäl. Det är ett stort demokratiskt problem.
– Och effekterna det fått innebär att möjligheten att lägga ett skyddsstopp minskar. Medlemmarna känner sig rädda och otrygga och saknar en tydlig linje. Det finns en stor oro för att riktlinjerna inte formas utifrån vad som krävs utan efter vad som finns.
Andreas Fischer, som är överläkare i kirurgi vid Södersjukhuset i Stockholm men också ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm och ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse, tycker att många av Sjukhusläkarnas frågor kommer med i arbetet i ALG.
– Vårdplatser, fortbildningsfrågan och läkare som chefer, det finns ett klart samband mellan Sjukhusläkarnas politik och arbetet vi bedriver för en bättre arbetsmiljö.
Du har varit Sjukhusläkarnas representant i närmare två år. Varför blev det just ALG?
– Jag är engagerad i frågan om hot och våld och har skrivit debattartiklar om saken. Och när förbundets policy på det området skrevs fick jag frågan – och tackade ja.
