Läkare leder vården bättre

Ju högre medicinsk kompetens chefen har, desto bättre för patientsäkerheten, vårdkvaliteten, arbetsmiljön och den medicinska utvecklingen. Medarbetarna behöver känna tillit till att chefen förstår och agerar utifrån deras och verksamhetens behov – och med en läkare som chef ökar tilliten markant. Det visar rapporten ”Vårdens ledarskap”, som bygger på Sveriges läkarförbunds chefsenkät som gick ut till 4 800 yrkesverksamma medlemmar 2022.

Läkare som chefer och ledare är en viktig fokusfråga för Västra Götalands läkarförening. Att verka för att förutsättningarna för läkare som chefer optimeras, att chefskap och klinisk tjänstgöring går att kombinera och att stärka läkarföreningens stöd till medlemmar som är chefer är något av det vi aktivt verkar för.​

Viktigt med befogenheter

Hälso- och sjukvården behöver chefer som har förmåga och mandat att utveckla både verksamheten och det medicinska. Dessvärre prioriterar inte hälso- och sjukvårdens huvudmän medicinsk kompetens i tillräckligt hög grad vid rekrytering. I primärvården har få läkare en chef som är läkare medan det är betydligt fler läkarchefer på sjukhus. Knappt 1 av 3 läkare i primärvården uppger att närmaste chefen är utbildad läkare.

Många läkare lockas inte heller av att bli chefer. Ett skäl är att möjligheterna att vara både chef och jobba kliniskt är för dåliga. Samtidigt är befogenheterna att göra förändringar begränsade medan den administrativa belastningen är stor.

Att man har möjlighet att till viss del fortsätta jobba kliniskt, om man så önskar, kan göra chefsjobbet mer attraktivt – och att man verkligen får befogenheter och inte bara ansvar. Så att man i egenskap av medicinsk expert med kunskap om verksamheten kan få vara kreativ i sitt ledarskap.

"Kliniskt kunnande är centralt"

”Läkaren är inte alltid bästa chefen” är ett motargument som används, och visst kan det vara så. Särar vi på chefskapet och den medicinska och kliniska kompetensen riskerar vi dock att hamna fel.

Karolinska institutet har i två omgångar samlat ihop forskningen som finns om vikten av läkare som chefer, för hur hälso- och sjukvården leds. Sammanställningen som handlar om chefer på sjukhus visar att det finns stöd för att chefer med medicinsk kompetens bidrar positivt när det gäller såväl vårdkvalitet och resursanvändning, som personaltillfredställelse och samhällsansvar.

Sambandet är inte helt klart, men forskarna framhåller mekanismer som gör att läkarchefer får en större trovärdighet bland kollegor än chefer utan medicinsk bakgrund. Forskarna menar också att kliniskt kunnande är centralt för att kunna fatta bättre beslut när det gäller verksamheten.

När det gäller betydelsen av läkarchefer i primärvården i Karolinska institutets andra sammanställning, kommer forskarna fram till liknande resultat. Litteraturen är mindre i omfattning, vilket gör att man är lite försiktig med slutsatserna. Forskningen som gjorts visar dock att läkare som chefer bidrar till kostnadseffektivitet, ständiga förbättringar och medicinsk logik i kombination med managementlogik.

Statliga utredningar betonar också värdet av medicinsk kompetens på ledningsnivå för ett stärkt ledarskap inom vården. Coronakommissionen konstaterade att chefer som vågade fatta egna beslut och ta egna initiativ under pandemin var en framgångsfaktor, vilket också bekräftas av Nationella vårdkompetensrådet.

Satsning på läkarchefer

Att öka andelen läkare i ledande positioner är ett tydligt strategiskt mål för Sveriges läkarförbund (SLF). Därför gör förbundet en ny utbildningssatsning på läkare som vill utvecklas i sitt ledarskap. Syftet är att förbundet ska vara en ledande aktör för läkares kompetensutveckling. ​​​​​​

SLF har också en rad förslag för att fler läkare ska bli chefer:

• Inslag av ledarskap bör finnas med från början och längs med hela utbildningskedjan för läkare, och ledarskaps-ST bör vara ett tydligt erbjudande.
  
• Kombinationstjänster där läkarchefer också kan fortsätta arbeta kliniskt bör i högre grad möjliggöras, och chefernas administrativa börda behöver underlättas.
  
• Verksamhetschefer behöver bli mer autonoma i att själva utforma verksamheten när det gäller arbetssätt och medicinska prioriteringar. Ansvar måste komma med befogenheter.
  
• Vid rekrytering av chefer i hälso- och sjukvården måste hög medicinsk kompetens värderas högre. När resurserna är begränsade blir prioriteringarna svåra för en chef om den medicinska kompetensen saknas.

Att alla anställda med en administrativ tjänst och vårdutbildning i botten ska jobba kliniskt är något som infektionsläkaren Lars Edling har drivit lokalt i Örebro i flera år. Invändningarna har varit många, inte minst från Vårdförbundet men också från ledningshåll. Nu har Lars Edling plötsligt fått gehör för tanken om att alla administrativa bör ha en fot kvar på golvet.

– Då vet man vad man pratar om och man ser direkt hur de beslut man är med och fattar landar i verksamheten. På så vis berikar det båda uppdragen. Det sänder också en stark signal till de som jobbar på golvet att deras arbete är viktigt och premierat – vi som leder är också här, säger Lars Edling i en intervju med Sjukhusläkaren.

Ett gott exempel på betydelsen av läkarchefer som har den medicinska och kliniska förankringen som krävs för att leda vården på bästa sätt.

Kom gärna med idéer och inspel kring läkare som chefer – mejla vglf@slf.se.

Carina Iloson
Överläkare i gynekologi/obstetrik
Fackligt ombud och skyddsombud
Ledamot i Västra Götalands läkarförening samt i Sektion Primärvård