Läkarna om BUP i Borås: ”Vi känner igen bilden”
Stor personalbrist, långa köer och en arbetsmiljö som under lång tid varit hårt pressad. Det visar Borås Tidnings granskning av BUP i Borås. Skyddsombudet Johannes Jahandidehpour delar bilden – och menar att barn och unga inte får vården de behöver förrän verksamheten får rätt förutsättningar på riktigt.
Borås Tidning har i en omfattande granskning av BUP i Borås beskrivit en verksamhet med långa köer, stor brist på psykologer och vittnesmål från både patienter och medarbetare om en pressad vardag. För Johannes Jahandidehpour, ST-läkare på BUP SÄS, skyddsombud och fackligt ombud för Västra Götalands läkarförening, och hans kollegor bekräftar granskningen en situation som funnits under lång tid och som ytterst handlar om arbetsmiljö, kompetensförsörjning och patientsäkerhet.
Att varje dag gå hem med känslan att man inte kunnat ge barn och familjer all den hjälp de hade behövt skapar en stor etisk stress hos många av oss.
– Jag känner igen mycket av det som beskrivs. Det speglar den verklighet som många medarbetare länge har försökt föra fram. Problemet är inte personalen. Problemet är att engagerade medarbetare under lång tid har försökt bära en verksamhet som inte fått de förutsättningar som krävs för uppdraget. Att varje dag gå hem med känslan att man inte kunnat ge barn och familjer all den hjälp de hade behövt skapar en stor etisk stress hos många av oss.
Han betonar att köerna inte är grundproblemet, utan ett symptom på att resurserna under lång tid inte motsvarat behoven.
– Ingen går till jobbet för att låta barn vänta. Vi vill ge hjälp i rätt tid, men då måste också förutsättningarna finnas.
Inte en fråga om medicin eller terapi
En stor del av Borås Tidnings granskning handlar om att familjer upplever att läkemedel ibland blir den enda behandlingen när tillgången till terapi är begränsad. Johannes Jahandidehpour vill nyansera den bilden.
Det här är inte en diskussion om medicin – eller terapi. Barn- och ungdomspsykiatrin behöver båda delarna.
Han framhåller att barn- och ungdomspsykiatrin bygger på ett nära samarbete mellan flera professioner och att verksamheten behöver både läkare, psykologer, terapeuter och andra yrkesgrupper för att kunna möta varje barns behov ur flera perspektiv. Den bredden är också avgörande för utbildning och utveckling av framtidens specialistläkare.
– Det här är inte en diskussion om medicin – eller terapi. Barn- och ungdomspsykiatrin behöver båda delarna. Problemet uppstår när verksamheten inte har tillräckliga resurser för att kunna erbjuda hela det stöd som barn och unga skulle kunna ha nytta av.
För Johannes Jahandidehpour är det avgörande att diskussionen handlar om verksamhetens förutsättningar snarare än om enskilda behandlingsmetoder.Han betonar samtidigt att medicinska bedömningar alltid görs individuellt.
– Jag har inga belägg för att uppföljningar av läkemedelsbehandling inte genomförs enligt gällande rutiner och det vore fel av mig att spekulera i det. Men jag känner igen den bild av en hårt pressad verksamhet som granskningen beskriver. När resurserna inte räcker till påverkas möjligheten att erbjuda hela den vård som barn och unga skulle behöva, och det påverkar både patienter, anhöriga och personal. BUP fungerar bara om hela BUP finns.
Arbetsmiljö och patientsäkerhet hör ihop
Sambandet är tydligt enligt Johannes Jahandidehpour. En verksamhet som under lång tid har svårt att rekrytera och behålla erfarna medarbetare får också svårare att ge vård i rätt tid och med den kontinuitet som barn och familjer behöver.
– Arbetsmiljö och patientsäkerhet går inte att skilja åt. När vi inte lyckas behålla erfarna medarbetare blir det också svårare att ge barn och unga den kontinuitet och det stöd de behöver. Därför är en god arbetsmiljö inte bara en fråga för personalen – det är även en förutsättning för en säker vård.
Johannes Jahandidehpour lyfter också att införandet av aktivitetsbaserade arbetssätt utan fasta arbetsplatser för medarbetare har blivit ytterligare en belastning i en redan pressad arbetsmiljö. Det har påverkat möjligheten att arbeta ostört och hålla sekretessen, samarbeta i team och skapa den kontinuitet som både patienter och medarbetare behöver.
Arbetsmiljö och patientsäkerhet går inte att skilja åt.
– För de som arbetar inom barn och ungdomspsykiatrin handlar en arbetsplats inte bara om ett skrivbord. Vi behöver arbetsro för kvalificerade medicinska bedömningar, möjlighet att föra känsliga samtal och ett nära samarbete i team. När de förutsättningarna försämras påverkas både arbetsmiljön och möjligheten att arbeta effektivt tillsammans. Det har varit en av flera faktorer som gjort det svårare att behålla medarbetare.
BUP måste byggas upp igen
Borås Tidning beskriver att arbetsgivaren nu genomför flera åtgärder för att minska köerna, bland annat genom att köpa in extern vård. Johannes Jahandidehpour välkomnar att arbetsgivaren nu försöker vända utvecklingen, men menar att det kommer att ta tid att bygga upp en verksamhet som under flera år haft svårt att rekrytera och behålla viktig kompetens.
Barn och unga förtjänar en barn- och ungdomspsykiatri där medarbetarna har möjlighet att ge den vård de vet gör störst skillnad.
– Barn och unga förtjänar en barn- och ungdomspsykiatri där medarbetarna kan ge den vård som de vet gör störst skillnad. Dit når vi inte med tillfälliga lösningar. Det kräver långsiktiga satsningar på arbetsmiljö, bemanning och kompetensförsörjning. Ingen ska behöva gå hem från jobbet med känslan att man hade kunnat hjälpa fler barn om förutsättningarna bara varit bättre. Därför måste de här problemen lösas på riktigt.
Läs granskningen av BUP i Borås Tidning:
Massiva kritiken mot bup i Borås – kran av förtvivlan
16-åriga Astrid känner sig sviken efter suicidförsök
Personalens larm – risk för barns hälsa: ”Mer läkemedel än vi kan hantera”
9-åringen ville inte leva längre – får bara medicin: ”Krävs kofot för att nå bup"
Efter kökaos på bup Borås – så tvingas ledningen agera
