Pengabristen och nedskärningarna inom vården runtom i landet blir alltmer påtagliga. I egenskap av Sveriges största sjukhus hamnar inte sällan Sahlgrenska universitetssjukhuset i blickfånget. Sjukhuset dras med ett historiskt stort underskott och måste spara 1,7 miljarder i år. Inom psykiatrin innebär det besparingar på 88,7 miljoner. Sveriges Radio Ekot har pratat med Hanna Kataoka, överläkare inom psykiatrin och Västra Götalands läkarförenings ordförande på Sahlgrenska. En psykiatripatient har också intervjuats av Ekot. Lyssna till inslaget längst ner.
Anna, som egentligen heter något annat, är patient och har sökt hjälp på psykakuten ett antal gånger. Hon tycker det är svårt att få en vårdplats redan som det är idag.
– Jag försöker vända mig till andra instanser, men det går inte. Det är meningslöst, och jag blir bara sämre, säger Anna till Ekot.
– Jag blir mörkrädd.
Anna har haft problem med missbruk och flera trauman med panikattacker som följd. Hon förstår att det måste sparas, men menar att psykiatrin ”redan är så trasig” och att besparingar borde kunna göras på annat håll.
Det är svåröverblickbart vilka konsekvenser som de här föreslagna nedskärningarna kommer att få, i en redan extremt slimmad vård
Hanna Kataoka, psykiatriöverläkare och ordförande i VGLF på Sahlgrenska
Förutom sparkravet på nästan 90 miljoner måste psykiatrin dra ner med ett tiotal vårdplatser.
Hanna Kataoka, överläkare inom psykiatrin och Västra Götalands läkarförenings ordförande på Sahlgrenska, är mycket bekymrad.
– Det är svåröverblickbart vilka konsekvenser som de här föreslagna nedskärningarna kommer att få, i en redan extremt slimmad vård, säger hon till Ekot.
Mer vård i primärvården
Trots det enorma miljardunderskottet, som motsvarar 2 000 personer enligt Sahlgrenska, finns inga planer på varsel. Personalminskningen ska istället ske genom naturliga avgångar – och det har börjat märkas.
Sista kvartalet förra året minskades Sahlgrenskas personal med en procent. Förutom omorganisationer som ska effektivisera verksamheten är planen att mer vård ska ske i primärvården. Lösningen är också en ökad digitalisering, enligt Sahlgrenska.
Boubou Hallberg är sjukvårdsdirektör.
– Vi kommer att gå igenom hela sjukhuset. Det är förändringar som vi av nödvändighet behöver genomföra. Det vi tittar på just nu är hur vi bättre kan få till akuta flöden inom sjukhuset, och hur vi kan samverka och använda hela den stora resurs vi har, säger han till Ekot.
Hallberg är medveten om att det rör sig om stora pengar.
– Det låter mycket och det är ju mycket pengar, men 94 procent av verksamheten är ändå kvar.
Protester mot nedskärningarna
Sveriges Radio Ekot har även rapporterat om att nedskärningarna inom vården lett till protester i Värmland, där man lyckats stoppa besparingar inom akutsjukvården. Efter namninsamlingar och stora demonstrationer med tusentals personer i Arvika gjorde regionledningen en kovändning och meddelade till slut att de inte går vidare med att lägga ner akutjourlinjen på Arvika sjukhus.
Underskottet på en miljard kronor finns dock kvar i Region Värmland och 750 tjänster ska bort. Regiondirektören har nu en månad på sig att ta fram ett nytt förslag på var man kan spara istället.
Just nu har alla regioner supertufft – 2024 är det ingen region som kommer att få ihop ekonomin.
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR
Och så här ser det ut runt om i landet, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR, till Ekot.
De flesta regioner ska nu försöka spara pengar genom att minska på hyrpersonal, några har infört anställningsstopp och många minskar på den administrativa personalen.
– Just nu har alla regioner supertufft – 2024 är det ingen region som kommer att få ihop ekonomin. Alla regioner utom fyra håller på att dra ner på arbetskraft, alltså minska antalet anställda, säger Annika Wallenskog till Ekot.
Lyssna på Ekot här:
