Nya uppgifter om att en jurist i Västra Götalandsregionen har försökt ta reda på en journalists källor väcker frågor om tystnadskultur i vården – och hur meddelarfriheten i praktiken respekteras. Det visar en granskning som Borås Tidning har gjort.
– Att en jurist som borde veta bättre verkar försöka efterforska källor är ett så grovt övertramp att jag inte vet vad jag ska säga. Det finns bara en möjlig tolkning – att man vill ägna sig åt någon form av repressalier eller uppsträckning. Det förstärker bilden av att det inte är välkommet att vårdpersonal har kontakt med media, säger Jakob Nyhlén, ordförande i Västra Götalands läkarförenings Sektion Primärvård, till Borås Tidning.
Ingen isolerad händelse
Händelsen knyter an till tidigare uppgifter om hur regionen hanterat mediekontakter i samband med införandet av journalsystemet Millennium. I en tidigare granskning framkom att läkaren på en vårdcentral uppmanats att hänvisa till patientdatalagen för att avböja en intervju med SVT – med motiveringen att det inte var förenligt med lagen att visa ett patientflöde i journalsystemet. Detta trots att det handlade om en fiktiv situation, där journalisten föreslagit att använda sina egna uppgifter eller en så kallad testpatient. Till läkaren medgav juristen att man ”slirar lite här”.
Samtidigt slår Västra Götalandsregionens egen kommunikationspolicy fast att medarbetare gärna får uttala sig i media och att även kritiska frågor bidrar till en mer nyanserad bild av verksamheten.
Uppgifterna i Borås Tidning väcker frågor om en bredare problematik. Jakob Nyhlén menar att det som nu framkommit inte är en isolerad händelse, utan en del av ett mönster.
I den senaste artikeln framgår att juristen, kort efter att en journalist på BT ställt frågor om den nekade intervjuförfrågan till SVT, skickat mejl till en chef i syfte att ta reda på vem som lämnat uppgifter. Juristen tillbakavisar att det handlat om efterforskning.
Skadar demokratin
Borås Tidnings chefredaktör Victor Fridén lyfter allvaret i agerandet och pekar på de demokratiska konsekvenserna:
– Om någon försöker att ta reda på en journalists källor begås ett grundlagsbrott. Men det som är riktigt allvarligt är att skadan redan är skedd direkt när övertrampet begås. Det skickar ett tydligt budskap: ”Vi ser dig, vi letar efter dig.”
– Om den signalen får en enda person att avstå från att larma så är demokratin skadad. För där tystnaden breder ut sig, där krymper demokratin.
"Tystnadskultur är en arbetsmiljöfråga"
Samtidigt visar Läkarförbundets nya rapport om tystnadskultur att problemet är utbrett i vården. Endast tre av tio läkare uppger att de fullt ut vågar framföra kritik till ledningen. Bland AT-läkare är det bara en av tio.
– En kultur där medarbetare inte vågar uppmärksamma brister innebär en allvarlig risk inom hälso- och sjukvården, säger Hanna Kataoka, ordförande för Läkarförbundet.
Rapporten visar också tydliga konsekvenser: bland läkare som inte vågar framföra kritik är det bara en av tio som känner sig trygga att rekommendera sin egen arbetsplats till en anhörig.
– Tystnadskultur är en arbetsmiljöfråga som behöver tas på större allvar än i dag. Ett stort ansvar vilar på chefer på alla nivåer, men framför allt måste den högsta politiska ledningen göra upp med det klimat som gör att anställda inte vågar peka på fel och brister, säger Hanna Kataoka.
Läs mer i Borås Tidning:
Jurist försökte efterforska journalists källor: ”Grovt övertramp”
Därför är juristens agerande mycket allvarligt
Lögnen för att undvika granskning om Millennium: ”Vi slirar lite här”
Läs mer i Dagens Nyheter:
Bara tre av tio läkare vågar framföra kritik till ledningen
Ladda ner Läkarförbundets rapport:
"Tystnadskulturen inom sjukvården"
