Att besvara en facklig fråga

Detta är en bild över hur de olika delarna av det arbetsrättsliga regelverket förhåller sig till varandra.

---

Den arbetsrättsliga lagstiftningen utgör basen. De omfattar alla anställda på svensk arbetsmarknad. De anger en grundläggande nivå, men många lagar är semi-dispositiva, vilket innebär att man kan avtala om annat genom kollektivavtal. Exempel på arbetsrättsliga lagar är LAS, MBL, FML och AML… Vissa EU-direktiv styr i sin tur innehållet i den svenska arbetsrättslagstiftningen, till exempel arbetstidsdirektivet, men den kommer vi inte fördjupa oss i nu.

---

Ovanpå de arbetsrättsliga lagarna ligger de centrala kollektivavtalen. De förhandlas fram branschvis och kan således innehålla villkor som är anpassade utefter de specifika förutsättningarna i den branschen. I kollektivavtalen regleras många av de förmåner som många tar för givet. Bland annat regleras arbetstider, övertidsersättning i de centrala kollektivavtalen.  

Förutom de centrala kollektivavtalen kan man teckna lokala kollektivavtal som gäller för en viss arbetsplats. Avtalet kan gälla för anställda vid en viss region, ett visst sjukhus eller en viss klinik. Lokala avtal kan till exempel reglera jour- och beredskap eller lön. 

Kollektivavtalen gäller för alla anställda hos en viss arbetsgivare, oaktat om arbetstagaren är fackligt ansluten. Det finns emellertid avtal som bara gäller för arbetstagare inom en viss kategori, till exempel för tjänstemän eller läkare. 

---

Ovanpå detta ligger de individuella avtalen som tecknas mellan arbetsgivaren och en viss individ. De vanligaste individuella avtalen är anställningsavtal, som reglerar bland annat anställningsform, startdatum och lön. Dessa avtal kan även innehålla villkor som avviker från lag och kollektivavtal, i den mån dessa är dispositiva. Man kan till exempel inom privat sektor överenskomma om fler semesterdagar än vad som är fastställt i lag eller kollektivavtal.

Huvudregeln är att man inte kan avtala om något som är sämre än det som fastställt i lag och kollektivavtal – men ibland är det svårt att avgöra hur ett visst villkor ska värderas.

---

Som ni ser flyter bubblan policy utanför den stadiga pyramiden. Det beror på att policys är dokument som är utfärdade ensidigt av arbetsgivaren, och som därmed ensidigt kan dras tillbaka. Dessa policys kan innehålla allt möjligt, till exempel regler om friskvårdsbidrag, reseersättning eller flextid.

Arbetsgivaren kan i en situation som kräver ekonomiska åtstramningar välja att minska friskvårdsbidraget, utan att facket kan vägra detta. Har de däremot överenskommit om ett visst friskvårdsbidrag i ett lokalt kollektivavtal kan detta inte ensidigt justeras av arbetsgivaren.

---

För att besvara en fråga börjar du alltid högst upp i pyramiden.

Finns svaret på frågan i det enskilda anställningsavtalet behöver man som regel inte leta i varken kollektivavtal eller lag, anställningsavtalet styr. Finns frågan inte reglerad i anställningsavtalet får du leta dig nedåt i pyramiden lokalt avtal – centralt avtal – lagstiftning.

---

Ett kollektivavtal ska vara skriftligt och upprättat mellan en arbetsgivare/arbetsgivarorganisation och en facklig organisation. Enskilda individer kan inte teckna kollektivavtal.

Du hittar kollektivavtalen på Läkarförbundets webbplats.

---

Vet om det finns några lokala kollektivavtal på den arbetsplats där du är anställd? 

Det är viktigt att frågor regleras i lokala avtal istället för policys som arbetsgivaren ensam äger.

---