Att skriva en motion – lektion 1 (av 1…)

Alternativ

SPLF fullmäktigemöte är ett öppet möte. Det innebär att det inte bara är valda delegater och observatörer från delföreningarna som deltar. För en motionär finns därför möjligheten att plädera för sitt förslag.
Ett alternativ kan vara att skriva en motion till lokalavdelningen av SPLF man tillhör. Dessa årsmöten är ofta öppna medlemsmöten. Är det en mer nationell fråga kan lokalavdelningen välja att skicka motionen vidare i sitt namn till fullmäktigemötet.

Formalia

Rent formellt är det alltså medlemmar och lokalavdelningar som får motionera till SPLFs fullmäktige. En motion ska innehålla ett yrkande med en eller flera att-satser. Hur dessa kan formuleras återkommer vi till. Det viktiga i sammanhanget är att det är att-satserna som fullmäktige tar beslut om. Vad som anförs i texten innan att-satserna (brödtexten) är enbart för att motivera beslutet. Texten och att-satserna ska därför korrelera och att-satserna bör vara koncist formulerade så det är möjligt att förstå beslutet enbart med hjälp av dessa.

Tips

Detta stycke bygger på erfarenhet från ett antal fullmäktigemöten och många motioner. Tipsen är alltså inga regler som måste följas, men sannolikheten för att en motion bifalles ökar säkerligen om de följs.

1.  Självklart är det viktigaste att själva innehållet, sakfrågan och förslaget är vettigt och något som SPLF verkligen kan arbeta med och har en chans att lyckas i. Förslag om förändringar av t ex grundlagarna (det har förekommit…) är inte så troliga att de går igenom.
2. Att skriva om något som SPLF redan gör brukar resultera i att motionen enbart besvaras, dvs det blir inget formellt bifall. Detta sker då arbetet redan pågår eller om motionen endast innehåller en fråga om något som kan lösas genom att styrelsen i sitt yttrande ger hela svaret. Då behövs ju ingen ytterligare beredning av frågan som ofta berör något där SPLF har en formulerad politik. För att slippa motionera i dessa fall kan det räcka med att söka information på förbundets hemsida eller att ringa till förbundskansliet för att få information.
3. Sannolikheten att få bifall på en att-sats ökar också om den formuleras på ett visst sätt. Genom åren kan tydligt ses en trend att att-satser som i detalj talar om för SPLFs styrelse och kansli vad som ska göras och hur det ska göras inte ofta vinner något bifall. Det är större chans att få igenom förslaget om det formuleras som en inriktning eller ett öppet uppdrag. Om det i texten finns en beskrivning av ett upplevt problem så bör att-satsen således innehålla förslag till vad som ska uppnås. Om det skrivs exakt hur detta ska uppnås kan det finnas delade meningar om det är rätt väg – hur ense alla än kan vara om målet. Att skriva ”enligt ovan” och hänvisa till en detaljerad plan som beskrivits i brödtexten är sällan framgångsrikt. Inte heller att detaljera begäran t ex genom att skriva ”att det tas fram en skriftlig instruktion innehållande si och så…”. Skriv då hellre ”att SPLF ska se över frågan i syfte att…” eller ” att SPLF verkar för att…”.
4. På fullmäktigemötet brukar motioner inte beredas i utskott innan de tas upp i plenum för beslut. Det innebär att det finns liten möjlighet för delegaterna att ta fram alternativa att-satser som de anser spegla motionens andemening men som är enklare att arbeta utifrån under det kommande året. Det är alltså inte ”kört” för en bra motion med en dålig att-sats att bli antagen, men det kräver lite mer arbete av fullmäktige och kan kräva arbete i någon paus. Om motionen tar upp en fråga om stadgeändring kan det vara ännu svårare att formulera en bra lydelse under sittande möte. Då kan det i stället vara bättre att redan från början, i motionen, begära att styrelsen ska se över en viss fråga och återkomma med förslag till stadgeändring i en viss riktning till nästa fullmäktigemöte.
   Förhoppningsvis hjälper denna information er att skriva rätt motioner, att skriva bättre motioner och att på så sätt bidra till att förbättra SPLFs arbete.