RSNA 2023

Några tankar från RSNA-kongressen i Chicago 26-30 november 2023

RSNA-möte nummer 109 i ordningen gick som vanligt av stapeln i Chicago månadskiftet november-december och lockade denna gång drygt 40000 deltagare. Det var en ökning med 11% jämfört med föregående år men man är fortfarande en bit ifrån rekordåren innan Covid då det som mest var 55000 deltagare. Temat var "Leading through Change" och inkluderade över 850 vetenskapliga artiklar, 1400 posters, ett mycket brett utbildningsprogram och nästan 700 utställande företag.

AI var återigen ett tydligt fokusämne, såväl i utställningshallarna som på de vetenskapliga sessionerna. Nytillkommet i år var ett märkbart fokus på backendapplikationer som bildrekonstruktion och på att hjälpa radiologer bli mer effektiva genom att exempelvis förenkla och strukturera utlåtandeskrivning.

En tydlig insikt är vikten av smarta och effektiva orkestreringslösningar för AI. Många verksamheter utvärderar och använder idag enstaka algoritmer i sina arbetsflöden men om några år kommer med stor sannolikhet floran av applikationer i drift vara många till antalet. Varje applikation/algoritm hanterar ett eller ett fåtal uppgifter och det ligger tydliga utmaningar i hur man dirigerar rätt undersökning till rätt algoritm i bakgrunden och hur resultatet från multipla analyser presenteras för människan som ska få hjälp av analysen.

Mycket fokus hos såväl konsument- som producentsidan av AI ligger även i att kunna påvisa ekonomisk nytta / kostnadseffektivitet. Ordet ROI (return of investment) var på mångas läppar och det speglar väl att vi nu flyttat oss framåt ett steg i mognadsprocessen kring implementering av denna teknik. Jag emotser fler publikationer från konsumenter av kommersiella AI-tjänster inom bild- och funktionsdomänen där man prospektivt utvärderar nyttoskapandet (eller frånvaron av nytta…) ur alla relevanta perspektiv.

Det pratas mycket om generativ AI och den framtida rollen för stora språkmodeller (ex.vis chatGPT) inom imaging. Regulatoriskt är detta ett trixigt område men potentialen för tekniken är uppenbart mycket stor. Som exempel kan nämnas språkmodellernas fäighet i att analysera och skapa ordning i ostrukturerad text. Det finns stora kvalitetsvinster att nå med ökad grad av standardisering och struktur i utlåtanden till exempel men det har vi pratat om i 20 år nu och tillämpningarna är ännu relativt få. Här kan stora språkmodeller sannolikt hjälpa oss komma framåt fortare. Det är även intressant att tänka sig kombinationer av LLM:s tillsammans med bildanalyserande AI-algoritmer för segmentering/detektion/karakterisering. Språkmodellerna kan hjälpa oss sammanställa all relevant patienthistorik, såväl från tidigare utlåtanden som från journaltext och analysresultat från bioinformatiska källor.

AI inom bröstradiologi plogar utvecklingen inom klinisk tillämpning och nyttopåvisande. Intresset för området är stort vilket speglades av den knökfulla sessionen på söndagsmorgonen där Fredrik Strand från KI/K, Connie Lehman från Massachusetts General och Etta Pisano från ACR utgjorde expertpanel. Kudos till Fredrik som höll en mycket bra presentation av resultaten och slutsatserna från bl.a studierna MASAI, ScreenTrustCAD och Prospective implementation of AI-assisted screen reading. Samtliga publicerade i tunga tidskrifter som Lancet och Nature.

På modalitetssidan var fotonräknartekniken inom datortomografi ett av de dominerande ämnena. Det publiceras artiklar på löpande band och det är uppenbart att PCCT erbjuder många fördelar. Minskade brusnivåer, ökad spatiell upplösning, lägre stråldoser, förbättrad jodkontrast, reducerade metallartefakter, multienergianalys och tillförlitliga/reproducerbara HU-värden är några huvudområden där PCCT briljerar. Marknaden är ännu ung och flera tillverkare jobbar hårt med att få ut sina maskiner på marknaden. GE och Canon verkar ligga bra till för att inom snar framtid kunna ge Siemens konkurrens och det ska bli mycket spännande att följa utvecklingen till gagn för våra patienter.

Som avslutning vill jag nämna kompetensförsörjningsdilemmat som var på allas läppar. I både USA och Europa råder stor brist på röntgensköterskor och subspecialiserade radiologer. Samtidigt ser vi en snabb teknisk utveckling i kombination med brett vetenskapligt stöd för fortsatt ökning av ffa avancerade diagnostikmetoder som DT, MRT och PET/DT. Lägg därtill förbättrade och utvidgade interventionella möjligheter samt en oroväckande åldersdemografisk utveckling och vi får sammantaget en ekvation som inte går ihop. För att lösa detta kommer vi alla behöva samarbeta och befrämja förändringsvilja och innovation. Vi måste kunna hjälpa fler med befintliga händer imorgon.

2024 ser ut att bli ett tufft år ekonomiskt för Svensk sjukvård i allmänhet och därmed även för oss inom bild- och funktionsmedicin. En av fördelarna med att få träffa kollegor från resten av världen är dock en tydlig insikt om att vi jämförelsevis har det väldigt väl förspänt och fina förutsättningar att leverera mycket god diagnostik och behandling till våra medborgare. Idag och imorgon!