Hoppa till innehåll

Läkarförbundets Medlemsrådgivning och Medlemsservice har förändrade öppettider under sommaren. Telefontid måndag–torsdag 9.00–16.00 och fredag 9.00–13.00. Du kan alltid själv söka svar på dina frågor under Råd och stöd. Midsommarafton har vi stängt.

Wilhelm Conrad Röntgen 1845-1923. Några minnesord om radiologins fader

Det är i år 100 år sedan Wilhelm Conrad Röntgen dog. Hans epokgörande upptäckt är med oss varje arbetsdag, och det är omöjligt att tänka sig den medicinska verksamheten utan den.
Text: Mats Geijer
Historik

Det är i år 100 år sedan Wilhelm Conrad Röntgen dog. Hans epokgörande upptäckt är med oss varje arbetsdag, och det är omöjligt att tänka sig den medicinska verksamheten utan den.

W.C. Röntgen föddes den 27 mars 1845 i Remscheid-Lennep i norra Tyskland. Föräldrarna var sysslingar och modern kom från Nederländerna. När han var tre år gammal flyttade familjen till Apeldoorn där han kom att lära sig holländska. Han tillbringade en period vid Tekniska skolan i Utrecht men efter problem i skolan hade han svårt att komma in på universitetet. Han flyttade till Zürich vid 19 års ålder eftersom det var lättare där. Efter studierna fick han en examen i mekanik 1868 och disputerade 1869 på en avhandling om gaser. Han blev assistent till August Kundt i Zürich redan innan examen och när Kundt flyttade till universitetet i Würzburg två år senare följde Röntgen med dit, och året därefter till Strasbourg. Han gifte sig 1872 med Anna Bertha Ludwig och 1875, vid 30 års ålder, blev han professor i fysik och matematik vid Hohenheims Jordbruksakademi i Württemberg (1).

Röntgen var inte nöjd med att inneha en professur vid en andra- eller tredjeklassinstitution, och flyttade efter ett år tillbaka till Strasbourg för att inneha en docentur under Kundt. Tre år senare, 1879, flyttade han till Giessen där han under nio år hade ansvaret för fysikinstitutionen. År 1888 flyttade han till Würzburg där han erbjudits professuren i fysik och chef för det nya fysikaliska institutet. Familjen flyttade in i den översta våningen. Det var i Würzburg han gjorde sin stora upptäckt som är grunden för allas vårt dagliga arbete.

Under 1895 kom Röntgen att experimentera med flera olika katodstrålerör och effekten av elektrisk ström genom dem. På fredagskvällen den 8 november (datumet numera känt som International Day of Radiology) experimenterade han med ett Hittorff-Crookes-rör, täckt med tjock svart papp. Han såg flurorescens på en skärm med bariumplatinocyanid en arbetsbänk intill och trodde att det var otroligt att katodrörsstrålar skulle skapa den effekten, som man då kände till dem. Genom att flytta skärmen längre bort och bryta strålen med objekt av olika täthet och tjocklek insåg han att det rörde sig om en dittills okänd typ av strålar och att intensiteten av fluorescensen berodde på täthet och tjocklek på objekten han placerade i dess väg. Strålarna kunde alltså passera fasta objekt. Han kunde också se skuggorna av handens ben när han höll den i vägen för strålarna. Nästa steg var att byta ut den fluorescerande skärmen mot en fotografisk plåt, och ta den berömda första bilden var av hans hustrus hand.

Röntgens födelsehus

Ett par intensiva veckor följde, där han isolerade sig i laboratoriet där han sov och åt för att utforskade de nya strålarna i grunden. I en ”preliminär rapport” till Physikalish-Medizinische Gesellschaft i Würzburg den 28 december presenterade han sina fynd med stor noggrannhet, och den trycktes några dagar senare i Sitzungsberichte (2) där han kallade strålarna för X-strahlen. Den första muntliga rapporten gjorde han vid sällskapets första möte 1896, den 23 januari, med professor Albert von Kölliker som ordförande. Det var då Röntgen tog den andra berömda bilden av von Köllikers hand, också med en ring, men av mycket bättre kvalitet.

Röntgenmuseum

Nyheten om de okända strålarna spreds med blixtens hastighet över världen trots att internet var långt borta, telefonen nyligen uppfunnits och inte var i allmän användning, och man i stor utsträckning var begränsad till telegraf och vanliga brev för kommunikation över längre avstånd. Redan på nyårsdagen 1896 hade Röntgen fått korrektur till sin artikel och sänt 90 brev med en kopia av korrekturet och några röntgenbilder till vänner som nyårshälsning. Bilden som väckte störst uppmärksamhet var den av hans hustrus hand. En av vännerna var professor Exner i Wien som visade texten och bilderna för fysiker och vänner som var på besök hos honom. En av dem var professor Lecher från Prag som fick låna dem en dag. Lechers far var redaktör för dagstidningen Die Presse i Wien, och skrev en artikel om upptäckten i söndagsnumret den 5 januari (3). Den 6 januari spreds upptäckten med telegrafens hjälp från London och beskrevs i tidningar över hela världen under de följande dagarna. Den 23 januari trycktes en engelsk översättning av Über eine neue Art von Strahlen” i Nature.

Bertha Röntgens hand

Röntgen fick många hedersbetygelser efter sin upptäckt. Den i efterhand främsta utmärkelsen är det första Nobelpriset i fysik 1901. Han reste till Stockholm men höll inget anförande. Prissumman på 50 000 kr donerade han till forskning vid universitetet i Würzburg. Han ville inte kapitalisera på sin upptäckt utan ansåg att den skulle fritt vara till mänsklighetens bästa utan att någon skulle ha patent på den.

Senare i livet flyttade Röntgen år 1900 till en professur vid universitetet i München. Planer att emigrera till USA gick om intet när första världskriget bröt ut 1913 och han blev kvar i München under resten av karriären. På grund av hyperinflationen i Tyskland efter första världskriget gick han i personlig konkurs och tillbringade de sista åren i sitt hus i Weiheim nära München. Han avled den 10 februari 1923 av colorektal cancer.

Mats Geijer
Inst. för Kliniska vetenskaper
Göteborgs universitet

Mer från Imago Medica

ECR 2026

Kongresser The ECR 2026 poster is a celebration of the congress theme ‘Rays of Knowledge’.

Ordförande har ordet

Information från SFMR:s styrelse ” Var är alla svenskarna?” Rapport från resemånaden maj.

Nyheter från Svensk Förening för Nuklearmedicin (SFNM)

Nuklearmedicin När jag skriver detta sitter jag på tåget hem från Nuklearmedicinskt Vårmöte, som denna gång hölls i Jönköping 21-23 maj. Under 3 dagar har nuklearmedicinskt intresserade från hela Sverige samlats och tagit del av intressanta föreläsningar, minglat och inspirerats.

Bokstavsdiagnos? I huvudet på en ordförande…

Ibland får jag känslan av att jag äntligen förstår, alltså hur det funkar och hur det hänger ihop i Sjukvårdssverige. Närkontakt av tredje graden med en härlig insikt av upplysning. Men den känslan brukar snabbt gå över. Det blir ungefär …

Artificiell intelligens inom bröstradiologi 

AI Bröstradiologi har varit ett pionjärområde inom såväl retrospektiva studier som prospektiva prövningar av artificiell intelligens för radiologisk bildtolkning. Detta har lett vidare till klinisk implementering i screeningprogrammet på flera screeningenheter i Sverige. Tack vare etablering av en nationell valideringsplattform för …

Flera uroradiologiska vårdprogram på remissrunda

Svensk Urogentialradiologisk Förening De Nationella Vårdprogrammen, tillgängliga på RCC:s hemsida https://cancercentrum.se/samverkan/vara-uppdrag/kunskapsstyrning/vardprogram/ är viktiga dokument för sjukvården, både för den enskilde radiologen och för verksamhetschefer och andra beslutsfattare. Det är av yttersta vikt att radiologin är väl representerad i vårdprogramgrupperna, som har till uppgift …

MR knä - granskning och rapportering

Muskuloskeletalradiologi Svensk Förening för Muskuloskeletal Radiologi (SFMSR) vill främja utveckling av strukturerade och i förlängningen standardiserade metoder för rapportering vid bilddiagnostik, och rekommenderar att nedanstående ”minneslista” används vid granskning och i tillämpliga fall som svarsmall för MR knä. Särskilt i samband …

A Day in the Life of a Radiologist in Auckland

Övrigt Nu är det nästan ett år sedan jag flyttade från Kronoberg till Auckland, Nya Zealand för att jobba radiologiska nattjourer för skandinaviska sjukhus. Jag tänkte berätta om en helt vanlig dag i mitt liv för att visa er hur vardagen …