Den 18 augusti gick infektionsläkaren och den tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén ut och riktade skarp kritik mot Folkhälsomyndigheten och bristen på medicinsk kompetens i ledningen. Samtidigt synliggjorde han hur läkarkompetensen monteras ned inom medicinska myndigheter, där Västra Götalands läkarförening tyvärr ser precis samma utveckling i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen.
"Forskningen visar entydigt att vården blir säkrare och bättre när läkare leder den. Ändå fortsätter vi åt fel håll – med risk för människors liv och hälsa", skriver Emelie Hultberg och Carina Iloson, ordförande respektive första vice ordförande i Västra Götalands läkarförening på GP Debatt.
Räcker det att "bara" vara bra på att leda?
"Läkare är viktiga chefer – men vården kräver fler perspektiv" svarar Patrick Nzamba, HR-direktör i Västra Götalandsregionen, i en replik.
Meningsutbytet fortsätter med en slutreplik från VGLF – här är ett utdrag:
HR-direktören i Västra Götalandsregionen menar att vården bäst leds genom en mångfald av perspektiv och liknar vården vid en flygplats. Vi håller med om att vården är komplex och kräver flera kompetenser – men det förändrar inte kärnfrågan.
Vem vill vi ska sitta i cockpit när avgörande beslut om människors liv och hälsa fattas? skriver Emelie Hultberg och Carina Iloson.
Givetvis räcker det inte att ”bara” vara läkare för att leda vården, men frågan är om det räcker att ”bara” vara bra på att leda? Eller om det bästa är läkare som också är bra på att leda?
En vård utan läkare i ledningen står svagare
Ett utdrag ur första debattinlägget:
När Magnus Gisslén lyfter den successiva avvecklingen av läkare och djupare medicinsk expertis i ledningen för den myndighet som är satt att säkra landets pandemiberedskap, sätter han fingret på ett växande problem. Även våra medlemmar bekräftar den gradvisa nedmonteringen av läkarkompetens i ledningen för regionens sjukvård under det senaste decenniet, där läkare systematiskt förpassas från beslutsrummen.
Vad händer då när chefer i vården saknar medicinsk kompetens? Jo, följderna blir påtagliga. Komplexa medicinska frågor som rör behandling och patientsäkerhet riskerar att inte tas på allvar när det saknas tillräcklig sakkunskap i ledningen – medan mindre avgörande frågor kan få stort utrymme. Det kan leda till beslut som underminerar vårdens kärnuppdrag. Vi ser det i form av kronisk vårdplatsbrist, patienter som bollas runt utan fast läkare, växande vårdköer och en explosion av administrativa lager.
En rapport framtagen av forskare på uppdrag av Läkarförbundet visar att medicinsk spetskompetens på ledningsnivå är direkt kopplat till vårdkvalitet och människors liv och hälsa. När läkare är chefer ser vi bland annat lägre dödlighet i cancer och hjärt-kärlsjukdom, färre vårdskador, bättre resursutnyttjande (det vill säga bättre användning av våra gemensamma skattepengar) och nöjdare patienter.
Forskning från OECD säger samma sak – hälso- och sjukvården fungerar bäst när den leds av den högsta medicinska kompetensen, det vill säga läkare.
Tack, Magnus Gisslén, för att du har uppmärksammat hur viktig läkarnas kompetens är i ledningen av hälso- och sjukvården – på alla nivåer. En vård utan läkare med relevanta specialistkunskaper i ledningen står svagare både inför vardagens prioriteringar och akuta kriser.
Läs allt på GP Debatt:
23/8 Den farliga utvecklingen med färre läkare som styr vården ser vi även i Västra Götaland
21/8 Läkare är viktiga chefer – men vården kräver fler perspektiv
2/9 Läkare behövs i cockpit – för patienternas skull
