Hoppa till innehåll
Nyheter
Taligenkänning pressas igenom trots risken för allvarliga konsekvenser

Taligenkänning pressas igenom trots risken för allvarliga konsekvenser

Återkommande fel i journalen på grund av att tekniken inte fungerar tar tid för läkarna att rätta till och stjäl tid från patientarbetet – samtidigt som det riskerar att orsaka vårdskador. ”Det är den största arbetsförsämring jag varit med om”, lyder ett av svaren i en TIK-enkät som gjorts av Västra Götalands läkarförenings sektion i NU-sjukvården.

Nyhet
Jenny Larsson-Fridén är överläkare och skyddsombud på BUP inom NU-sjukvården.

– En kollega skulle skriva "ingen mer utredning behövs", men det blev "inga fler återupplivningsförsök behövs". Det är oerhört allvarligt, säger Jenny Larsson Fridén, överläkare, första vice ordförande i Sektion NU i Västra Götalands läkarförening och skyddsombud i NU-sjukvården, i en intervju med TTELA.

Bakgrunden är det nya AI-program för taligenkänning (TIK) som infördes i Västra Götalands hälso- och sjukvård under 2023. Taligenkänning bygger på att läkare talar in journalanteckningar direkt i systemet i samband med patientmötet, istället för att diktera till ljudfil som sedan skrivs ut.

"Kan bli väldigt obehagligt"

Problemet är att TIK-programmet har brister som försämrar arbetsmiljön och stjäl tid från patienterna. Det visar en TIK-enkät som Västra Götalands läkarförenings sektion i NU-sjukvården har gjort, där nio av tio läkare uppger att det blir fel i varje journalanteckning.

Ett av enkätsvaren lyder: ”Det är den största arbetsförsämring jag varit med om. Otrolig stress att göra mitt i mottagning när jag har patienter. Man hinner inte se om det blir fel och fel blir det ofta. Är inte alls självlärande utan gör samma fel hela tiden. Kärnan i sjukhusets verksamhet är att läkare behandlar så många patienter som möjligt så att vår tillgänglighet ökar. Att då införa system som tar bort patienttid och ökar administrativ tid är kontraproduktivt.”

Återkommande felaktigheter i journalen kan få allvarliga konsekvenser – fler än en av tio läkare känner enligt enkäten till allvarliga fel som har inträffat på grund av TIK.

– Om någon ska opereras och det blir fel på höger och vänster. Eller när du går in och läser i din journal och det ska stå "ej cancer" men ordet "ej" faller bort. Det kan bli väldigt obehagligt, säger Jenny Larsson Fridén till TTELA.

"Finns inga perfekta system"

Björn Järbur, sjukhusdirektör för NU-sjukvården, håller med om att systemet har brister.
– Programmet är inte så bra som det borde vara. Det är inte ett hundraprocentigt system. Men man jämför ju gärna med perfekta system, och det finns inga perfekta system, säger han till TTELA.

Efter att Millennium pausats har VGR backat från beslutet om ett fullskaligt TIK-införande i regionen. Taligenkänning ska fortsatt användas i VGR – men där det fungerar och skapar nytta för verksamheten. NU-sjukvårdens ledning har i sin tur drivit på för att avveckla diktering helt och hållet vid årets slut, men på den fronten har man nu backat, menar Björn Järbur.

– Jag blir förvånad och lite besviken över kritiken eftersom vi har gått facket till mötes. Vi har inte längre en fast tidsplan, och vi har inget krav på att det ska göras likadant på alla verksamheter. Däremot är slutmålet detsamma som innan, säger Björn Järbur vidare till TTELA.

– Vi har arbetat enormt traditionellt fram tills nu. Vilket system vi ska ha i framtiden vet vi inte, men förmågan att ta till sig nya system är enormt viktig. Vår huvudpoäng är att vi måste gå över till realtidsdiktering och då kommer det att ställas krav på läkarkollektivet.

Jenny Larsson Fridén menar att de inte har fått tillräckligt gehör för sin kritik. Hon säger också att det finns en stark vilja bland läkarna att få nya arbetsredskap att fungera. Johan Klaar, ordförande i Sektion NU, instämmer:

– Vi är inte emot realtidsdokumentation och taligenkänning – vi välkomnar lösningar som frigör tid för patienterna. Problemet är att regionens TIK-verktyg införs utan hänsyn till om det är tillräckligt bra. Grundtanken är god, men bristerna kan få allvarliga konsekvenser.

Läs hela artikeln i TTELA:
Läkarnas kritik mot taligenkänning: ”Fruktansvärt frustrerande”

Läs även i DN och Läkartidningen:
Livsavgörande ord försvinner ur sjukhusets journaler
VGR får betala för kritiserat program för taligenkänning till 2032


Fler nyheter


Läkare tidigt i karriären – vi driver dina frågor

Vi stärker villkoren för läkare tidigt i karriären – från lön och handledning till utbildningsvägar och arbetsmiljö. Målet är en trygg start i yrket och tydliga förutsättningar för att utvecklas i läkarrollen. Det skriver Louise Karlsson, styrelseledamot i Västra Götalands …

Ett år efter Millenniumhaveriet – en bitterljuv seger för läkarkåren

Västra Götalandsregionen rekommenderas att inte gå vidare med journalsystemet Millennium. Det stod klart när slutrapporten presenterades på måndagen. För Västra Götalands läkarförening markerar beslutet en bitterljuv seger – resultatet av ett långvarigt fackligt arbete för att trygga läkarnas arbetsmiljö och …
Bli medlem i Sveriges läkarförbund
För alla läkare under hela karriären
  1. Trygghet på jobbet
  2. Unika försäkringar
  3. Lönestatistik för läkare
Hem Nyheter
Taligenkänning pressas igenom trots risken för allvarliga konsekvenser