Ullakarin Nyberg arbetar med suicidprevention inom Norra Stockholms psykiatri och forskar, föreläser och skriver böcker i ämnet.
– Suicidproblematik är ett område som många backar inför. Psykiskt sjuka, självmordsbenägna och anhöriga behöver mycket hjälp och stöd men blir ofta övergivna på grund av de tabun som råder. Som psykiater vill jag vara en person som stannar kvar, säger hon. Psykiskt sjuka behöver fler insatser. De med störst behov ska ha mest resurser.
”Som psykiatriker vill jag vara en person som stannar kvar”
Hon är djupt oroad över hur många läkare som lider av stressymptom och utmattning. Behovet av kollegiala mötesplatser för läkare är viktigt.
”Läkarförbundet bevakar och driver arbetsmiljöfrågor på många nivåer. Hur kan den förbättras?” Läs mer om Läkarförbundets arbete för ett hållbart arbetsliv för läkare.
– Läkare bortser lätt från egna behov eftersom det alltid finns patienter som har det värre. Läkarförbundet som sammanslutning och gemenskap har en central roll. Vi behöver mötesplatser där vi kan träffas och dela erfarenheter. Läkarförbundet erbjuder en gemenskap där vi kan prata om det mest angelägna och jag tycker att arbetsmiljön är vår allra viktigaste fråga.
Om du upplever arbetsmiljöproblem på din arbetsplats kan du ta hjälp av Läkarförbundets handfasta råd
Svensk sjukvård behandlar idag patienter med svåra sjukdomar med hög överlevnad och bra livskvalitet som resultat. Men i takt med att sjukvården blir alltmer specialiserad riskerar vi att tappa helhetsbilden, säger hon. Människor påverkas av både biologiska, sociala och psykologiska faktorer och det måste påverka vår bedömning av enskilda individers sårbarhet.
– Min grundinställning är att patienten är expert på sin egen historia. Det finns en föreställning att samtalet med en patient tar längre tid om man utgår från patientens berättelse men det stämmer inte. Om du hjälper en människa att berätta så får du snabbare fram det som är viktigt. Patientens perspektiv måste prioriteras. Det är inte bara det strikt medicinska som utgör professionella insatser utan också bemötande och bekräftelse av patientens lidande.
”Vi behöver fler mötesplatser där vi kan träffas och dela erfarenheter”
Som ung läkare kommenterade en äldre kollega att hennes talang var bortkastad inom psykiatrin. Det ansågs inte vara ett naturligt val för en ung läkare, säger hon. Idag är intresset för psykiatrin bland unga läkare stort.
– Det gäller att ta tillvara sådant som alla vi människor har gemensamt och en sådan sak är att alla kan må psykiskt dåligt i perioder. Om vi vågar lägga bort masken och pratar om det kan vi komma varandra närmare. Det är något att ta tillvara och inget att skämmas över.
”Patienten är expert på sin egen historia”
– Vården har en central uppgift för människors känsla av sammanhang för dit är alla välkomna. Det är lätt att glömma hur viktigt detta är, säger Ullakarin.
Ibland behövs någon som lyssnar. Via Läkarförbundets kollegiala rådgivning kan du prata med någon som förstår läkares villkor.
Redan som 5-åring, i Örnsköldsvik, bestämde hon sig för att bli läkare.
– Jag var stabil och glad som barn men hade vuxna omkring mig som inte mådde bra. Kanske blev jag vuxen för tidigt, men det har jag haft nytta av senare i livet. Jag kände tidigt en stark motivation att jobba med de svåra frågorna.
Idag erbjuder hon anhöriga en förklaringsmodell och en förståelse för hur man kan leva vidare efter en förlust genom självmord.
– Det går inte att avlägsna en sorg, men man kan ett gott liv trots att man sörjer. I vår kultur är vi inriktade på att avlägsna allt som smärtar, men ofta behöver man i stället lära sig att acceptera och förhålla sig till sorgen.
Text: Lolo Amble
Foto: Johan Knobe
