Det våras för bastjänstgöring

Vad ska ni leverera när ni är klara med ert arbete?
”Vi ska leverera en ny föreskrift inklusive målbeskrivningar för läkarnas specialiseringstjänstgör­ing, som nu även ska inkludera bastjänstgöring. Senast specialiserings­tjänstgörings­föreskrifterna sågs över var 2015”, berättar Ragnhild Mogren och fortsätter: “Nu ska vi baka in bastjänstgöringen i specialisttjänstgöringen.”

Med regeringspropositionen som grund
De nya reglerna ska vara på plats till den 1 juli 2020, då regionerna ska börja erbjuda jobb enligt det nya systemet med bastjänstgöring inom specialiseringstjänstgöringen.

”Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppgift att ta fram de nya reglerna i enlighet med vad som angetts i propositionen Bastjänstgöring för läkare”, berättar Anders Kring.

Hur är det att arbeta utifrån en proposition?
”Det ger en grund att stå på men en del formuleringar kan göra det svårt att få till tvingande regler utan att de ger oönskade negativa effekter”, säger Anders Kring och fortsätter: ”Vi utgår naturligtvis från det regeringen gett oss i uppdrag men i vissa delar krävs det att vi utvecklar förslaget för att det ska fungera bättre och undvika exempelvis inlås­ningseffekter.”

Det blir en balansgång för att läkare ska få så
god kompetensutveckling som möjligt.

Hur kommer man igång med den här typen av projekt?
”Vi börjar med att hämta in kunskaper, erfarenheter och perspektiv från viktiga aktörer som exempelvis SKL och Läkarförbundet. Sedan tidigare har vi en grund att stå på, i form av våra nuvarande regleringar av ST”, säger Ragnhild Mogren. ”Utifrån informationen vi samlar in tar vi fram utkast och idéer som vi testar på aktörerna. Nu kommer vi snart behöva sitta ner och foga samman förslaget inför att vi ska skicka ut det på remiss efter års­skiftet”, förklarar hon.

Har ni hittills upptäckt några intressekonflikter mellan olika aktörer?
”En återkommande intressekonflikt består i att å ena sidan ge tid och resurser för utbildning och å andra sidan ge tid och resurser för att producera vård. Men i ett längre perspektiv behöver det inte alls vara en motsättning”, säger Anders Kring. Ragnhild Mogren fortsätter: ”Intressekonflikten kan ta sig uttryck på lite olika sätt, till exempel hur mycket av reglerna vi sätter upp som ska vara målstyrda och hur mycket vi ska detaljstyra. Det blir en balansgång för att läkare ska få så god kompetensutveckling som möjligt.”

Vad har varit det svåraste hittills?
”Tidspressen är ju tuff såklart, att få till ett bra material i tid”, säger Ragnhild Mogren. Anders Kring fyller i: ”Det är ju olyckligt att regionerna får väldigt kort tid på sig från att de ser våra förslag tills de är reella bestämmelser. Dessutom blir det många olika system som kommer att leva parallellt.”

Regeringens avsikt med målstyrningen är bland annat att det ska bli lättare att komma undan flaskhalsar i systemet.

Hur arbetar ni med övergången mellan grundutbildningen och BT respektive sammanfogningen av BT och ST?
”Det är bastjänstgöringen vi ska hitta konceptet för men sen flyttas ju allt annat runt. Vi formulerar om målen för ST så att allt ska täckas upp av BT och ST tillsammans”, berättar Anders Kring.

”I vårt uppdrag ingår att ha kontakt med universiteten. Lärosätena håller på att ta fram sitt innehåll till nya läkarutbildningen efter examensmålen i hög­skoleförordningen. Parallellt med det arbetar vi med att ta fram målen för BT. Där samarbetar vi för att få till lärande med kontinuitet och progression från grundutbildningen fram till specialistkompetensbevis. I dialogen med lärosätena stämmer vi av vilka kompetensmål vi uppfyller i grund- grundutbildningen respektive bastjänstgöringen”, berättar Ragnhild Mogren och tillägger: ”I bas­tjänst­göringen ska man bli ett snäpp mer självständig än i grundutbildningen.”

Hur tänker ni idag kring övergången mellan AT till BT?
”Regeringen ska göra övergångsbestämmelser avseende kraven för legitimation, till exempel hur länge regionerna ska erbjuda AT-tjänster. Vi på Socialstyrelsen ska bestämma vilka som kan gå på det gamla respektive nya systemet för ST”, förklarar Anders Kring och fortsätter: ”Vi har i dags­läget inte något komplett förslag för hur övergångsreglerna kommer att se ut. Ett alternativ kan vara att ha nya och gamla systemet parallellt och att man själv som läkare kan välja vilket system man vill använda sig av. I så fall krävs ett system för tillgodoräknande beroende på vilken tidigare utbildning som genomförts. Sedan blir det ju en fråga om vem regionerna kommer att vilja anställa för vilken tjänst.”

Vilka handledningskrav kommer finnas för BT?
”Regeringen har sagt att det ska räcka med att vara ST-läkare och att ha genomgått en handledarutbildning för att få handleda läkare för BT”, berättar Ragnhild Mogren. ”Vad handledarutbildning innebär är inte helt tydligt. Det finns allmänna råd från Socialstyrelsen kring vad en handledarutbildning bör innehålla och vi försöker förtydliga det ytterligare nu.”

Det är ju olyckligt att regionerna får väldigt kort tid på sig.

Kommer man att kunna vikariera ihop en BT?
”Grundkravet är tjänstgöring som läkare under hand­ledning och ett individuellt utbildningsprogram. Kanske skulle det gå i teorin, men om det uppfylls får avdelningen för ansökan om behörighet avgöra från fall till fall”, svarar Anders Kring.

Frustrerande flaskhalsar försvinner
Idag skapar flaskhalsarna i systemet stor frustration i läkarkåren där vi har svårt att komma vidare i karriären.

Hur tänker ni kring flödet i systemet – från underläkare till specialist?
”En vinst med det nya systemet jämfört med hur det ser ut med AT idag är att det nya systemet inte kommer att ha en lika rigid styrning, BT blir mer målstyrd”, säger Ragnhild Mogren och Anders Kring tillägger: ”Regeringens avsikt med målstyrningen är bland annat att det ska gå att komma undan flaskhalsar i systemet, att det ska bli lättare för regionerna att tillhandahålla tjänster efter behov.” •