Att tiga är aldrig guld
Orden kommer från pastorn och ledaren för den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen, Martin Luther King Jr. Det finns otaliga exempel på tragedier som hade kunnat undvikas, eller åtminstone mildras, om de personer som larmade om vad som var på väg att hända inte hade tystats. Kollegor som Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson (Macchiarini-skandalen) och Li Wenliang (Covid-19-utbrottet i Wuhan) tystades alla ned, utsattes för hot, repressalier och de medicinska tragedierna var därefter ett faktum.
Ett flertal faktorer samverkar för att så kallade tystnadskulturer ska uppstå. Forskning visar exempelvis att linjestyrning, felfinnarkultur och ett starkt varumärkestänkande bidrar. Om man däremot verkar i en kontext av tillits- och samarbetskultur, där det råder en öppenhet för lärande och där ledningen ser kriser som något att lära sig av är risken påtagligt mindre att tystnadskultur uppstår. Tyst- nadskulturer är särskilt allvarligt i verksamheter som jobbar med säkerhet, som exempelvis vården.
Tystnadskultur: om inte läkare vågar larma om missförhållanden, vem ska då göra det?
Siffrorna i SYLF:s medlemsundersökning, som besvarats av över 1 000 underläkare, är dyster och mycket allvarlig läsning. Var tredje underläkare upplever att det finns en tystnadskultur på arbetsplatsen, över 12 procent uppger att de har begått undvikbara fel på grund av rädsla för att fråga en senior kollega och nästan 60 procent vittnar om att de valt att inte påpeka felaktigheter av rädsla för att hindras i sin yrkesprogression. Som underläkare är man ofta i en utsatt position, där just linjestyrning, en strikt hierarki där underlydande ska vara följsamma, är vanligt förekommande. Många av våra medlemmar arbetar på osäkra vikariat. Konkurrensen om AT- och ST-platser är stenhård och den som då avviker från gruppen, påtalar felaktigheter och larmar om oegentligheter riskerar att inte få goda vitsord framgent.
I fritextsvaren i undersökningen kan vi läsa om medlemmar som inte har fått lön för det arbete de utfört, om olaglig schemaläggning, sexuella trakasserier, brist på skyddsutrustning under pandemin och uppmaningar från kollegor om att inte larma om arbetsmiljö- eller patientsäkerhetsproblem – med hänvisning till att det inte är bra att väcka reaktioner hos ledningen. Det är horribel läsning. Våra medlemmar utsätts för helt oacceptabla situationer. I undersökningen framträder också en annan tydlig bild: underläkare håller läkaretiken högt. Vi tar ansvar. Vi värnar patientsäkerheten. Men om inte läkare vågar larma om missförhållanden, vem ska då göra det?
Det behövs fler AT- och ST-platser. Underläkare ska ha betalt för sitt arbete. Arbetsplatsen skall vara trygg och fri från trakasserier. Här har chefen ett stort ansvar. Visselblåsare ska inte sättas i frysboxen, de ska hyllas! Om du får problem – vänd dig till oss. Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad. Vi lovar dig att SYLF aldrig kommer att vara tysta. •
Text: SYLF:s styrelse genom Madeleine Liljegren.
