“En hälsoekonom är en typ av utredarroll. Hälso-ekonomisk utvärdering syftar till att pengarna ska användas där de får störst effekt. Man försöker få med alla aspekter när man utvärderar – inte bara kostnader utan även effekterna. Det är en missuppfattning är att vi försöker spara pengar hela tiden”, säger Sofie.
Tar fram underlag för politiska beslut
I huvudsak gör FHM utredningar på uppdrag av regeringen, så kallade regeringsuppdrag, och lämnar då en rekommendation om beslut i samband med analysen. Men en utredning kan även bli del i ett underlag som leder till rekommendationer från regionerna.
“Generellt kan man säga att vi är en kunskapsmyndighet. Vi tar fram underlag för andra att fatta beslut utifrån.”
Det är därför vi hälsoekonomer gillar QALY:s så mycket – det är ett kombinerat mått av livskvalitet och livslängd
Komplexa avvägningar
Kostnadssidan är ganska lätt att beräkna, enligt Sofie, det är bara att summera kostnaderna.
Effektsidan är betydligt klurigare:
“Om det bara fanns en enda sjukdom hade det varit lättare. Nu måste vi ställa dem mot varandra. Hur ska man kunna jämföra insatserna för någon som kommit in för en hjärtinfarkt med de man lägger på någon som kommer in för ett brutet ben? Det är därför vi hälsoekonomer gillar QALY:s så mycket – det är ett kombinerat mått av livskvalitet och livslängd som gör att vi kan jämföra olika sjukdomstillstånd.”
Sammanvägning av vetenskap och beprövad erfarenhet
Hur arbetar man då på FHM utifrån den hälso-ekonomiska vetenskapen rent praktiskt? En vanlig vecka på jobbet för Sofie innebär många timmars sökning och läsning av vetenskapliga artiklar och studier, för att samla alla de fakta som behövs för att göra antaganden och bygga en modell. Mycket tid läggs också på möten och diskussioner i tvärvetenskapliga team.
“Jag kan metoderna och de statistiska modellerna, men vi måste arbeta med kliniker och epidemiologer som vet hur man behandlar, vad sjukdomen innebär, hur många dagar en viss patient brukar ligga inne och så vidare. Ibland finns inga studier, då får jag hämta information enbart från läkare och epidemiologer. Eller så finns bara utländska studier och då får jag hjälp av läkare att "översätta" studierna till svenska förhållanden. Läkarna är jätteviktiga för vår kunskapsinhämtning. Det tvärvetenskapliga är en grundbult för att vårt arbete ska gå runt.“
Läkarna är jätteviktiga för vår kunskapsinhämtning
Samhällsperspektiv utmärker Sverige
Ett av de projekt Sofie jobbar med handlar om rökning – vilka effekter skulle det få på sikt att få ner rökningen? Hur mycket pengar skulle man i framtiden tjäna som ett resultat av dessa effekter, som därför idag skulle kunna läggas på att nå detta mål? Ett annat handlar om antibiotikaresistens. Sofie har då tittat på vad den totala kostnaden är per år för patienter som drabbas av resistenta bakterier, men betraktar också problemet ur ett samhällsperspektiv. Om två olika sorters antibiotika har samma effekt på infektion, men det ena har en bättre profil resistensmässigt, fast det är dyrare – ska vi då kanske använda det läkemedlet istället?
“Sjukskrivningar för patienter med resistens kostar mycket för samhället. Den kostnaden är också viktig att få med, förutom att de ligger på sjukhuset längre. På Folkhälsomyndigheten tar vi alltid med ett samhällsperspektiv i våra ekonomiska beräkningar, det gör inte alla länder, det är lite olika traditioner. I exempelvis Storbritannien har man istället ett hälso- och sjukvårdsperspektiv i första hand.”
Hälsa som politisk fråga
Sofie blev intresserad av hälsoekonomi för att hon har ett stort intresse för både samhälle och hälsa, och för att hon tycker att hälsa är en väldigt viktig aspekt av samhället. I grund och botten är hälsa en politisk fråga, vilket enligt Sofie är det som gör hennes arbete så spännande:
“Det ligger stora utmaningar i hälso- och sjukvården. Man slår ihop vissa sjukhus för att nå vissa stordriftsfördelar. Men dessa stordriftsfördelar kanske man faktiskt aldrig når? Det finns teorier om hur stora sjukhus kan vara för att drivas på ett optimalt sätt. Det kanske vi behöver titta mer på!”
Etiska dilemman smyger sig på
En annan faktor som gör hälsoekonomi intressant är de etiska frågor som vetenskapen oundvikligen tangerar. En renodlad hälsoekonomisk analys ska inte lägga in etiska frågor i modellen och Sofie och hennes kollegor försöker därför så gott de kan att lämna etiken utanför. Den etiska analysen får istället göras av till exempel Statens medicinetiska råd, SMER.
Man slår ihop vissa sjukhus för att nå vissa stordriftsfördelar
“Ett exempel är till exempel HPV-vaccin. Sedan 2011 blir alla flickor på mellanstadiet erbjudna HPV-vaccination för att få skydd mot livmoderhalscancer och kondylom. Frågan de senaste åren har varit om man ska införa det för pojkar och debatten har handlat mycket om man ska man vaccinera någon för att skydda någon annan”, säger Sofie.
I sin slutbedömning rekommenderar SMER HPV-vaccination till pojkar. Dock skriver de att den främsta anledningen är det individuella skyddet mot kondylom och det potentiella, individuella skyddet mot HPV-relaterad cancer för pojkarna själva, samt att det är en positiv, men inte avgörande bieffekt, att även spridningen minskar.
“Hälsoekonomi är redan komplext som det är, så vi gör vår bit och etikerna gör sin”, säger Sofie.
Löner – etisk fråga med solklart svar
Men på en etisk punkt har FHM ändå satt ner foten, nämligen när det gäller löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Dessa tar de inte med i beräkningen, istället använder man genomsnittslöner.
“Annars skulle det kunna bli mer kostnadseffektivt ur ett samhällsperspektiv att satsa på mäns hälsa. Så kan vi inte räkna. Annars försöker vi som hälsoekonomer göra allt vi kan för att hålla oss borta från det etiska”, avslutar Sofie. •
KORTA FAKTA
Namn: Sofie Larsson
Yrke: Hälsoekonom
Arbetsplats: Folkhälsomyndigheten sedan sju år tillbaka. Dessförinnan Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).
Utbildning: Master i nationalekonomi vid Lunds universitet. Inriktning ekonometri, ekonomisk utvärdering och hälsa.
