BT – bastjänstgöring – en hjärtefråga

Vilka läkare berörs mest av de frågor som rör BT? Till en början är det endast utlandsutbildade läkare som kommer att behöva göra bastjänstgöring (BT) och därmed är det främst dessa läkare som berörs praktiskt av BT. På sikt ska alla som legitimerats från den nya sexåriga läkarutbildningen i Sverige göra BT och därmed kommer alla läkare som når arbetsmarknaden att ha gjort det. Därför är det viktigt att SYLF redan från start är med och bevakar antalet utbildningsplatser, upplägg och löner. 

Så här kan det absolut inte fortsätta

Hur kommer det sig att ni startar en arbetsgrupp för just BT?
Det finns många skäl! När startskottet gick för BT den 1 juni 2021 såg vi att det saknades på tok för många platser. Enligt beräkningar från både SLF och SKR behövdes cirka 700–800 platser men enbart ca 150 platser erbjöds hösten 2021. Så här kan det absolut inte fortsätta. Vi riskerar nu att hamna i ett läge, likt AT, med långa väntetider för att få en BT-plats. Sverige behöver ta vara på all kompetens som våra kollegor har, oavsett utbildningsland, och säkra den strukturerade introduktionen till sjukvården som BT ger. 

Vi kan nu ett halvår senare också se att löneläget för landets BT-läkare skiljer sig mycket åt, och i en majoritet av regionerna ligger det under de nuvarande ST-lönerna. Detta trots att BT är en del av nya ST och de läkare som anställs redan är legitimerade. Det här är inte acceptabelt.

Vi ser också att det är en fråga som verkligen engagerar de lokala SYLF-avdelningarna och det finns redan mycket kunskap och erfarenhet ute i landet som är otroligt värdefull och viktig att ta vara på. Med en nationell arbetsgrupp hoppas vi kunna hjälpas åt att utbyta viktig information mellan olika regioner och tillsammans få ett bättre grepp för att kunna arbeta med frågor och utmaningar kring BT. 

Vilka kommer delta i arbetet?
Gruppen kommer att bestå av fem personer från olika lokalavdelningar runt om i landet och ledas av mig och Robert Holmqvist, från SYLF:s styrelse.

Med en nationell arbetsgrupp hoppas vi kunna hjälpas åt att utbyta viktig information mellan olika regioner

Vilka är de största vinsterna med att ha en egen arbetsgrupp för BT?
Det finns många potentiella vinster; en av de viktigaste är att vi bildar ett nätverk för samordning och utbyte av information som alla lokalaktiva, och i förlängningen alla underläkare, ska kunna ha nytta av. Detta i sin tur ska kunna användas i lokalt och nationellt påverkansarbete, t ex i möte med arbetsgivare, politiker och andra organisationer.

Var hoppas ni få gehör för BT-frågorna?
På ett nationellt plan ska vi försätta att bevaka frågor kring BT i de forum där vi möter representanter från t ex Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Nationella vårdkompetensrådet (tillhör Socialstyrelsen) eller politiker. För SYLF:s del är detta också frågor som vi även driver inom Läkarförbundet, som i sin tur är en stark röst i samhällsdebatten. Lokalt blir arbetet färgat av de utmaningar som finns kring BT i respektive region.

Vad är roligast med att få fokusera på just BT?
Det roligaste är att SYLF centralt och lokalavdelningarna tillsammans jobbar för att utbildningssteget ska bli så bra som möjligt. BT-frågorna berör flera viktiga områden av SYLF:s kärnverksamhet, så som läkares vidareutbildning och progression och inte minst kompetensförsörjningen av läkare i Sverige. 

Nu tar vi ett nytt grepp med en nationell arbetsgrupp i frågan. I slutändan handlar det om att säkra kompetensförsörjningen för läkare i Sverige, hela 19 av 21 regioner uppger ju brist på specialistläkare. •