Underläkarna som driver en vårdcentral
Mottagningen Sjöstaden är en vårdcentral som varit i drift sedan 2001. När ägarna för något år sedan bestämde sig för att överlåta den var deras önskan att syskonen Abar skulle ta hand om verksamheten. Anousheh Abar, som vid den tiden hade påbörjat sin ST i allmänmedicin, gick in som VD och Puja Abar blev verksamhetschef. De blev ett nytt ägarpar som stack ut en del, inte minst med tanke på åldern, 26 och 29 år.
Personalpolitiken viktig
Enligt Puja Abar såg mottagningspersonalen det som en klar fördel att få ett ungt ledarpar som var beredda att lyfta verksamheten in i framtiden. De var också nöjda med att två kliniskt arbetande läkare tog över och inte ett större vårdbolag. Men som ny chef gällde det att tänka nytt och att samtidigt vara lyhörd för personalens åsikter. ”Givetvis har man som ny chef många tankar och idéer om hur verksamheten ska utformas och styras. Vi tyckte till exempel att det var angeläget att skaffa ett psykosocialt team och det har nu kommit på plats”, säger Puja Abar.
”Våra föregångare lämnade över ett väldigt fint arv till oss. De var oerhört engagerade i driften av vårdcentralen och tog väl hand om medarbetare och patienter”, säger Anousheh Abar. Hon fortsätter: ”Då måste vi ju se till att den kulturen och arbetsmiljön kan leva vidare.”
”Vi är båda två uppfostrade från barnsben med att ta initiativ och ansvar och att få saker och ting gjorda, och ansvarsbiten mår vi bara bra av”
Mår bra av ansvar
Vad var det då som fick de båda underläkarna att ta på sig ledarrollen? Svaret är samstämmigt, det handlar om en önskan att få vara med i utvecklingen, ta ansvar och vara en del av den svenska hälso- och sjukvården.
”Vi är båda två uppfostrade från barnsben med att ta initiativ och ansvar och att få saker och ting gjorda, och ansvarsbiten mår vi bara bra av”, säger Anousheh.
Att de hade med sig tidigare ledarerfarenheter har haft betydelse, det menar både Puja och Anousheh. ”En 50-åring som aldrig varit chef hade nog känt sig osäker i min situation”, säger Puja Abar. ”Visserligen hade ingen av oss varit chef för en vårdcentral tidigare, men med själva ledarrollen kände vi oss hemmastadda.” Ledarskaps-ST lockar dock inte någon av dem. De kan mycket väl se nyttan av det, men de utvecklar hellre praktisk ledarskapskompetens genom att närvara i verksamheten.
Bör chefen jobba kliniskt?
Ja, säger Anousheh med förklaringen att man som chef glömmer bort hur det är att jobba med patienter om man bara administrerar. Och för att leda måste man förstå verksamheten. Även ur de andra professionernas perspektiv.
”Jag har ju lättare att förstå mig på läkarnas problem än sjuksköterskornas. Och för att förstå sjuksköterskorna bättre brukar jag utföra deras sysslor när det behövs. Då får jag känna på den stress de utsätts för när det ringer tio patienter på en gång”, säger hon.
Många läkare brukar ha en lång klinisk karriär bakom sig innan de blir befordrade till chefer. Men det tycker inte Puja är något att sträva efter.
”Klinisk erfarenhet är naturligtvis värdefullt, men det är inte avgörande för att man ska förstå primärvårdens uppgift, dess funktion och dess utmaningar. Att vara chef med personalansvar kräver helt andra förmågor än klinisk skicklighet. Om man är den bästa kirurgen på sjukhuset gör man nog mest nytta genom att fortsätta som kirurg.”, säger han.
Privat eller offentlig
Är det någon skillnad mellan att leda en privat och en offentligt driven vårdcentral? Puja Abar vill inte vara kategorisk, utan menar att alla måste göra det bästa möjliga med de förutsättningar som står till buds.
”Som vårdgivare i privat drift har vi som alla andra att följa gällande lagar och avtal, men därutöver är det upp till oss privata att utforma vården, vi är ju inte beroende av någon högre chef. Visst kan spelplanen förändras och landstingen kritiseras för att de ändrar på saker i onödan, men alla vill ju göra gott, och det finns inget landsting som vill försämra vården. Det är så man får tänka”, menar han.
Bör chefen vara läkare?
Puja och Anousheh menar att läkarrollen är byggd för ledarskap och att det finns fördelar med att vårdcentralchefen är läkare, inte minst för att läkaren alltid har det slutliga medicinska ansvaret och förutsättningar att förstå vårdkedjan i sin helhet. Dessutom har läkaren det övergripande perspektivet när vårdcentralen kommunicerar utåt och det blir lättare att tolka utvärderingsresultat och att prioritera.
Men man får inte glömma de andra professionerna, tillägger Anousheh: ”Sjuksköterskor och läkare är grundpelare i vården, men de har skilda uppgifter. Om rollerna då inte är tydliga och accepterade kan det uppstå motsättningar.”
”Om rollerna då inte är tydliga och accepterade kan det uppstå motsättningar.”
Framtiden
Hur ser då framtiden ut? Framåt innebär för Puja och Anousheh Abar att stanna kvar på mottagningen och fortsätta att utveckla verksamheten. Och de ser gärna att vårdcentralen expanderar. ”Vi har inget emot att växa. Vi vill vara bättre än andra vårdcentraler och folk ska tycka att vi gör ett bra jobb. Om de väljer oss och vi växer, så är det ett tecken på hög kvalitet”, avslutar Puja Abar.
