Alla är oerhört engagerade i AT-läkarna

År efter år sätter läkarna som gör sin allmäntjänstgöring (AT) i Halland höga betyg på sin utbildnings­tjänst i SYLF:s AT-ranking. För tredje året i rad vinner Varberg AT-rankingen och Halmstad försvarar sin andraplats från förra året. 

”Det är inte bara vår förtjänst, utan även ett kvitto på att hela organisationen fungerar bra”, berättar Niyaz Hareni, ortoped och AT-chef för Hallands sjukhus i Varberg, som ännu en gång kammar hem förstaplatsen.

Från botten till toppen

Fina siffror i AT-rankingen har dock inte varit någon självklarhet för regionens båda sjukhus sett ur ett historiskt perspektiv. För tio år sedan placerade sig Hallands sjukhus i botten av AT-rankingen: Varberg på plats 50 och Halmstad på plats 57, men har därefter stadigt klättrat uppåt i listan över landets sjukhus.

”Det absolut roligaste med AT-chefsjobbet är när man kan hjälpa en yngre kollega framåt. Vi är oberoende och kan jobba helt och fullt för AT-läkarnas bästa”, säger Klara Håkansson, pediatriker och AT-chef på Hallands sjukhus i Halmstad.

Det är inte bara vår förtjänst, utan även ett kvitto på att hela organisationen fungerar bra

Olika nischer på sjukhusen

Allmäntjänstgöringen i Region Halland är 21 månader lång på båda orterna, men sjukhusen har olika inriktningar: I Varberg går AT-läkarna två akutblock som är på tre månader vardera. I Halmstad får man i stället möjlighet att göra en valbar placering under sex veckor. 

De mjuka värdena har fått ta plats

Vad gör då AT:n i Halland så bra? Enligt Klara Håk­ansson finns det en stor utbildningsvilja och god stämning ute på placeringarna inom och mellan alla yrkesgrupper. Halland är en förhållandevis välmående sjukvårdsregion och de flesta nyckel­personerna runt AT-läkarna, såsom AT-studierektorer och andra ansvariga, har själva gjort AT för inte alltför länge sedan. 

AT-administrationen har försökt att vara så närvarande som möjligt, till exempel genom att gå förbi AT-rummen och stämma av läget. De har försökt öppna upp för de mjuka frågorna och satsat på debriefing – dörren står alltid öppen för den som behöver reflektera över utbildningsprocessen eller känner etisk stress relaterat till jobbet.

”Jag blev jättestolt när jag såg hur liten procent­andel av våra AT-läkare som funderade på att byta jobb jämfört med riksgenomsnittet i förra årets ranking”, berättar Niyaz Hareni och fortsätter:

”Vi undergräver gärna vår roll som AT-chefer och framhåller att våra placeringar i rankingen nog representerar sjukvårdssystemet i Halland, men någonting gör vi nog rätt.”

Det absolut roligaste med AT-chefsjobbet är när man kan hjälpa en yngre kollega framåt

Utbildning och inte bara en schemarad

Det är en gammal sanning att om ett sjukhus placerat sig bra i AT-rankingen, sjunker placeringen kommande år. Det anses bero på att underläkare med höga förväntningar, som inte är lika lätta att imponera på, söker sig till orten, och drar ner betyget till nästkommande ranking.

Huruvida det här fenomenet verkligen existerar eller bara spökar hos AT-administrationerna runt om i landet har inte undersökts mer ingående, men verkar i alla fall inte ha drabbat Halland. Varför?

Flertalet AT-orter har under sammanställningen av årets rapport meddelat att de har ett minskat antal sökande till sina tjänster. I Halland har man inte noterat någon nedgång i söktrycket och regionen har mellan 25 och 35 sökande per plats. Vidare berättar Niyaz Hareni att publiciteten som sjukhusen fått genom sina framgångar i AT-rankingen bidrar till att drivna och kompetenta individer har Hallands sjukhus som sitt förstahandsval.
Regionen lyckas därmed rekrytera individer som bi­behåller den positiva stämning som är etablerad, och fortsätter att utveckla AT:n i regionen. Välbemannade kliniker och en fristående AT-organisation bidrar också till den upplevda kvalitéten, tror Klara Håkansson: 

”Här är man inte bara en schemarad, utan vi har ett stort fokus på utbildning och det har vi också lyckats upprätthålla under åren”, berättar hon och fortsätter:

”Vi har lätt att få våra röster hörda och beslutsväg­arna är korta, vilket gör att det går snabbt för oss att få till förändring när det behövs.”

Lokal anknytning inte meriterande

Trots att konkurrensen om regionens AT-tjänster är stenhård, har man aktivt valt att lokal anknytning, alltså att man är uppvuxen eller har släkt och anhöriga på orten, inte ska vara meriterande till regionens AT-tjänster. Ett ställningstagande som inte hör till vanligheterna. Många arbetsgivare antar att man ”blir kvar” längre om man har familj, vänner eller andra omständigheter som knyter den anställda till orten.

Jag blev jättestolt när jag såg hur liten procent­andel av våra AT-läkare som funderade på att byta jobb jämfört med riksgenomsnittet

I stället bör den som vill göra sin AT i Halland visa sitt intresse på andra sätt: Presentera sig på AT-mässorna eller söka sig till någon klinik för att pröva på hur det är att bo och jobba i regionen.

AT-läkarnas inflytande

Det hålls regelbundet arbetsplatsträffar där AT-läkarna får komma med feedback till sina chefer och ge förbättringsförslag. Ambitionen är att det som kommit upp ska vara löst till nästa gång de ses, om det inte upprättas en åtgärdsplan som redovisas. 

”Allt går inte att förändra och då får vi acceptera det. Men vi ska vara transparanta med vad vi gjort för att försöka tackla det”, beskriver Niyaz Hareni om inställningen till AT-läkarnas förbättringsförslag.

Dessutom har man inrättat ett särskilt AT-råd där underläkarna får komma med feedback efter varje avslutad placering, direkt till den klinik det berör, vilket möjliggör för snabbare, klinikrelaterade justeringar för AT-läkarna och minimerar risken för att upplevda problem på placeringarna dras i långbänk.

Nya lösningar kan möjliggöra fler utbildningstjänster

Sedan 2018 har Region Halland utökat andelen AT-tjänster med drygt en fjärdedel. Eller tolv platser räknat i antal.

Halland tillhör en av de regioner som expanderat andelen AT-tjänster mest. I nuläget är det trångt ute på vårdcentralerna, vilket gör att ytterligare expansion inte anses vara möjlig. Samtidigt försöker man balansera AT-tjänsterna i förhållande till att bastjänstgöringen (BT), den nya inledande delen av specialisttjänstgöringen, håller på att ta form och kräver att läkaren genomför minst tre månader inom primärvården. Niyaz Hareni berättar om tänkbara lösningar för att kunna möta behovet av både AT och BT på sikt:

”Vi skulle behöva titta på alternativa lösningar, exempelvis att göra vissa vårdcentraler till särskilda utbildningsvårdcentraler, där vissa allmänläkare jobbar mer med handledning och ansvarar för flera AT-läkare samtidigt. Men det är utmaningar för framtiden”.