fbpx
Hoppa till innehåll

Arbetsmiljö – modeord eller verskstad?

Vi hör återkommande om underläkares tuffa villkor och utsatta ställning på arbetsmarknaden, inte minst i jakten på den där åtråvärda AT- eller ST-platsen. Men vilka faktorer är egentligen viktiga för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv.
Text: Nemanja Samardzic
Bild: Getty Images
Tema

För att bringa klarhet i frågan tar vi avstamp i en nybliven kollegas minst sagt anmärkningsvärda arbetsförhållanden på ett vikariat den gångna sommaren.

”Jag vet inte ens var jag ska börja…” inleder hon efter att vi hälsat på varandra i vårt digitala mötesrum. Kollegan, vars namn utelämnas från denna artikel, berättar om sitt första underläkarvikariat som icke-examinerad på en klinik i landets nordligare delar. ”Det verkade som om de knappt visste om att jag skulle dyka upp. Ett SITHS-kort fanns förvisso beställt, men därutöver var det inte tal om någon introduktion.”

Det verkade som om de knappt visste om att jag skulle dyka upp

Den kanske mest anmärkningsvärda insikten kom när kollegan fick klart för sig att hon skulle ronda avdel­ningen ensam. 

”Jag förväntades ronda avdelningen helt på egen hand, utan tillgång till över­läkare eller ens legitimerad läkare. Det fanns en överläkare på pappret, men han var i flera dagars tid okontaktbar via telefon och dök inte upp på plats.” I stället fick hon förlita sig helt på stöd från det intilliggande teamets AT-läkare.

När hon försökte lyfta problemen med chefen stod det ganska snart klart att stöd skulle utebli även därifrån. 

”Jag upplevde att chefen, som var sjuksköterska i grunden, inte alls förstod de problem som jag som ung läkare upplevde i denna situation. Det kändes som om hon inte kunde sätta sig in i vad jag behöv­de för att kunna utföra ett patientsäkert arbete.” 

Samtidigt har vissa betydande framsteg gjorts under de gångna decennierna

De första veckorna av vikariattiden var chefen ledig, och under den tiden fanns ingen ersättare utsedd. 

”Det tog alltså flera veckor innan jag ens kunde lyfta problemen med någon i chefsposition”.

Trots att jobbannonsen stipulerat att tjänstgöring på akutmottagning inte skulle ingå, visade det sig på plats att underläkaren skulle vara placerad på akutmottagningen. 

”Med kort varsel förbereder jag mig trots allt på att handlägga akuta internmedicinska fall, men när jag väl börjar tjänstgöra där visar det sig vara ett helt otriagerat inflöde. Jag fick handlägga akut kirurgi, ortopedi och gynekologi vid sidan av de invärtesmedicinska fallen.”

”Det innebar stor stress att stå med ansvaret och inte få stöd. En patientsäker vård kunde överhuvud­taget inte garanteras under dessa villkor. Hela av­­delningen stod och föll med mig, vilket påverkade mitt psykiska mående. Det fick mig att ifrågasätta mitt val av yrke helt och hållet”, avslutar kollegan.

Vi kan alltså konstatera att det återstår mycket att göra innan en god arbetsmiljö är säkrad för alla läkare. Samtidigt har vissa betydande framsteg gjorts under de gångna decennierna. Under 70-talets andra hälft antogs arbetsmiljölagen, som bland annat reglerar arbetsgivarens huvudansvar för arbetsmiljön, liksom arbetstagarrepresentanters rätt att medverka och samverka i utformningen av denna. Skyddsombud ska delta vid planeringen av nya lokaler samt vid ändringar av befintliga rum.

En frisk eller hållbar arbetsplats blir det när riskerna för ohälsa och vantrivsel är eliminerade

Anna Rask-Andersen Ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse och professor emerita i arbets- och miljömedicin

”Historiskt var exempelvis arbetsskadeförsäkringen och införandet av skyddsombuden och arbets­miljö­lagen viktiga milstolpar. Ett modernare exempel på framsteg är Arbetsmiljöverkets författningssamling från 2015, där flera decenniers arbete slutligen utmynnade i texter jämförbara med lagtext, som bland annat berör organisatorisk och social arbetsmiljö”, säger Anna Rask-Andersen, ledamot i Läkarförbundets förbundsstyrelse liksom professor emerita i arbets- och miljömedicin.

Ett annat nutida exempel är föreskrift AFS 2009:2 från Arbetsmiljöverket, som bland mycket ann­at reglerar jourrummens utformning. Där framgår att jourrum ska vara enkelrum som är placerade ostört men samtidigt tillräckligt nära verksamheten.


Dusch,­ toalett samt möjlighet att värma och förtära mat ska finnas i nära anslutning. I samma föreskrift framgår att stadigvarande arbetsplatser, såsom expeditioner eller kontor, ska ha tillgång till normalt dagsljus liksom möjlighet till utblick. Detta kan vara värt att begrunda vid framtida arbetspass på akutmottagningar och vårdavdelningar.

Stadigvarande arbetsplatser, såsom expeditioner eller kontor, ska ha tillgång till normalt dagsljus liksom möjlighet till utblick

Utdrag ur föreskrift AFS 2009:2 från Arbetsmiljöverket, som bland annat reglerar jourrummens utformning.

Anna Rask-Andersen menar också att man bör se upp med klyschor som arbetsgivaren använder. 

”Egentligen är ’hållbara arbetsplatser’ ett av alla modeord som kommit och gått genom åren. Till syvende och sist kokar det ner till att arbetsplatsen kontinuerligt måste arbeta med att hitta och åtgärda risker. En frisk eller hållbar arbetsplats blir det ju när riskerna för ohälsa och vantrivsel är elimi­nerade. Riskerna kan vara såväl fysiska, såsom exponering för kemikalier, som organisatoriska och sociala, exempelvis uteblivet stöd eller hög arbetsbelastning. De sistnämnda är betydligt svårare att mäta, och därför tenderar de att falla mellan stolarna i arbetsmiljöarbetet. Min känsla är att arbetsgivarna tror att det är ett slags ’quick fix’ att prata om friska arbetsplatser, men det händer alltför lite i praktiken.”

Viktiga framsteg till trots tycks läkarnas inflytande över arbetsplatsen ha minskat över tid. Detta enligt en studie av Eva Bejerot, som jämförde enkätsvar från 1992 och 2010, och såg att läkarna i den senare undersökningen upplevde minskat inflytande som grupp liksom försämrat chefsstöd. Det vore intressant att göra en uppföljande undersökning för att se dagens siffror, men med vår kollegas fall i åtanke säger magkänslan att den negativa utvecklingen sannolikt har fortsatt.

”Tyvärr återstår mycket innan man kan hävda att alla arbetsplatser lever upp till det som anbefalls”, av­­slutar Anna Rask-Andersen.

Jag vänder mig ånyo till vår underläkarkollega, vars erfarenheter från den gånga sommaren har etsat sig fast i minnet. Har hon något medskick till andra nyblivna underläkare som är på väg ut i arbetslivet?

”Läs noggrant igenom anställningsavtalet, och googla allt du inte förstår innan du skriver på. Se till att vara medlem i SYLF och Läkarförbundet, och våga kontakta dem om du hamnar i en situation som inte känns bra. Det gjorde jag och fick hjälp.” 

Mer från Moderna Läkare

Vad gör Läkarförbundet mot diskriminering?

Fackligt Diskriminering är en av alla viktiga frågor läkarförbundet jobbar med. En kylig vinterdag berättar Marie Lav, ombudsman på Sveriges läkarförbund, om arbetet mot diskriminering.

Moderna Läkare Finder: Henrik Borg

Reportage Henrik Borg är 28-år, ST-läkare i intermedicin och längtar efter att känna hjärtat slå extra för den rätta. Letar du också efter kärleken? Se hit!

Hållbart arbetsliv

Krönika Det borde ju inte va så svårt att ha ett hållbart arbetsliv. Så länge arbetet skapar en vardag med hälsosam adekvat återhämtning, näringsriktig kost, fullgod fysisk aktivitet, lagom med stress och en meningsfull tillvaro. Vadå? Det har väl alla läkare? …

Varför får vi inte strejka?

Fackligt Det är en turbulent tid för hälso- och sjukvården i Skaraborg just nu. Akuten och IVA i Lidköping stängde i höstas, flera mottagningar läggs ner eller flyttas och de flesta verksamheter påverkas på något sätt av den aktuella omorganiseringen.

At være svensk læge i Danmark

Tema Hur skiljer sig egentligen livet som läkare i Danmark från i Sverige? Moderna Läkare har intervjuat Ebba Katsler, läkare på neurokirurgiska kliniken på Rigshospitalet, om hennes vardag och villkor i huvudstaden på andra sidan sundet.

Att hålla livet ut

Fackligt Lokalordförandeord signerat Rebecka Skarstam, avgående ordförande SYLF Värmland

Hur mår kvinnliga läkare?

Tema Sofia Kühner, ST-läkare och ordförande för Kvinnliga läkares förening, berättar hur jämställdheten ser ut inom yrket och hur kvinnliga läkare mår.

Läkare utan gränser

Ledare På många håll är planeringen av sommarsemestern nu i full gång. Insikten om att allas önskemål inte kan tillgodoses nås snabbt när man granskar Excelfilen under ett läkarmöte. Kort därefter börjar kollegor erbjuda sig att flytta på veckor, någon sms:ar …