Föräldralivet regleras både enligt lag och i kollektivavtalet. Det som regleras i lagstiftningen gäller för alla. Jag kommer att fokusera på vad som regleras i kollektivavtalet för kommun- och regionanställda. Privatanställda har andra avtal och vid frågor kan du kontakta Läkarförbundets medlemsrådgivning.
Graviditeten
Jag tänkte börja med tiden innan föräldraskapet, närmare bestämt vad som gäller för gravida. Graviditet kan påverka den gravida mycket. Därför finns det regler som skyddar den gravida och barnet. Enligt lagstiftning ska arbetsgivaren göra en riskbedömning så fort du berättar att du är gravid. Arbetsgivaren är även skyldig att åtgärda de risker som finns. Går det inte att eliminera riskerna är de skyldiga att ge dig andra arbetsuppgifter så långt det är möjligt. Om så inte är fallet är arbetsgivaren skyldig att stänga av dig från arbetet och du har rätt till graviditetspenning i stället för lön.
"Enligt kollektivavtalet bör den som vill bli befriad från jour och beredskap."
Arbetsgivaren är även skyldig att se till att du som gravid har möjlighet att ta pauser för att kunna ligga ner och vila. Enligt kollektivavtalet bör den som vill bli befriad från jour och beredskap. Det finns lokala kollektivavtal som ger ännu större rättigheter till jourbefrielse, ta kontakt med din lokalförening för att få veta om ni har sådana lokala avtal. När det är 60 dagar kvar till beräknad förlossning har du rätt att börja ta ut föräldrapenning om du inte vill eller orkar arbeta.
Föräldraledighet och föräldrapenning
Föräldrapenningen kan tas ut i maximalt 480 dagar per barn. 90 av dagarna ger ersättning enligt lägstanivå (180 kr år 2023). Resterande 390 dagar utgörs föräldrapenningen av 77,6 % av din lön med ett tak på 10 prisbasbelopp per år (525 000 kr år 2023). Begränsningen betyder att man i år kan få max 1116kr/dag (räkneexempel: 525 000/365*0,776=1116). För att få full föräldrapenning måste man ta föräldrapenning sju dagar per vecka. Man kan dock välja att ta ut färre dagar för att kunna vara föräldraledig under en längre tid. Föräldraledighet ska begäras ut minst tre månader innan den börjar och får delas upp i högst tre perioder per år.
I föräldraledighetslagen finns ett förbud mot missgynnande som ska förhindra att den som är föräldraledig halkar efter lönemässigt. Föräldraledighet får inte påverka din löneutveckling och du ska lönesättas precis som om du varit i tjänst.
Kollektivavtalet ger ytterligare ersättningar
Enligt kollektivavtalet kan vi även få föräldrapenningtillägg och föräldralön av arbetsgivaren. Har man varit anställd hos en arbetsgivare i minst 180 dagar har man rätt till föräldrapenningtillägg. Det motsvarar 10 % av lönebortfallet per kalenderdag under högst 180 dagar.
"Du har rätt att arbeta deltid efter föräldraledigheten."
Har man en månadslön över 83,33 % av prisbasbelopp (43 748 kr/månad under 2023), och haft en sammanhållande anställning hos offentlig arbetsgivare i minst 180 dagar, får man även föräldralön. Tanken med föräldralönen är att den tillsammans med föräldrapenningtillägget ska täcka inkomstförlusten upp till 77,6 % av lönen. Föräldralönen motsvarar skillnaden mellan 77,6 % av lönebortfallet per kalenderdag och högsta beloppet av föräldrapenning (1116 kr år 2023). Det betyder att om man har en månadslön på 50 000 kr får man en föräldralön på 177,33 kr/kalenderdag om månaden har 30 dagar (räkneexempel: (50 000/30*0,776)-1116=177,33). Är man i detta fall föräldraledig hela månaden ger det en föräldralön på 5230 kr. Notera att föräldralönen enbart betalas ut i 270 dagar per födsel, vilket betyder att om båda föräldrarna har samma arbetsgivare får ni 270 dagar tillsammans. Om ni vill fördela dessa dagar mellan er måste den som först är föräldraledig meddela detta till arbetsgivaren. Enbart de första 120 dagarna av föräldraledigheten är semesterlönegrundande och därefter påverkas antalet dagar med betald semester.
Rätt att jobba deltid när barnen är små
När du sedan börjar jobba efter föräldraledigheten har du rätt att arbeta deltid. Detta är en rättighet som regleras i föräldraledighetslagen. Den innebär att du har rätt att förkorta arbetstiden med upp till 25 % fram tills barnet fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår, vissa arbetsgivare tillåter detta under längre tid. Hur arbetstidsförkortningen ska förläggas avgörs i samråd med arbetsgivaren. Om man inte kan komma överens ska den förläggas som arbetstagaren vill, så länge det inte påverkar verksamheten allt för mycket. Om den inte förläggs som du vill ska arbetsgivaren meddela den lokala läkarföreningen.
