Så ska Nya Sjukhuset Malmö få landets bästa arbetsmiljö

”Ambitionen är att bygga ett sjukhus som gör att den nuvarande personalen vill stanna kvar, men som även blir ett attraktivt alternativ för ny och yngre vårdpersonal. Att sjukhuset i sig rekryterar personal. Som universitetssjukhus är det också viktigt att vi knyter an till utbildning och forskare och tar hand om dem, säger Anders Sandberg, som är verksamhetsledare på programkontor Nya SUS, som ansvarar för beställning och kravspeci­fikation för Nya Sjukhuset Malmö.”

Visionen att bygga ett toppmodernt sjukhus finns i färskt minne från Nya Karolinska Solna, NKS. Ett byggprojekt som kritiserats, både av Sveriges läkarförbund och media, för att ha slösat med skat­temedel och prioriterat fel saker.

Visionen att bygga ett toppmodernt sjukhus finns i färskt minne från Nya Karolinska Solna

”Medarbetarna på SUS har bjudits in och varit involverade när vi kravställt saker. Det tror vi är en framgångsfaktor för att nå ett lyckat resultat”, säger Anders Sandberg.

Önskemål från skyddsombud och underläkare
Konkret har detta arbete organiserats i processgrupper: en OP-process, en IVA-process, en vårdavdelningsprocess etcetera. Där har deltagare från vårdens alla skrån varit representerade, men även skyddsombud, för att förstärka arbetsmiljö­perspektivet i diskussionen.

”Processgrupperna har verkligen fört fram allt de vill ha. Vi har även försökt titta framåt och gjort omvärldsanalyser för att se till att ha det allra bästa på plats när sjukhuset står klart 2024-2025. Vi har till exempel besökt sjukhus i Norden för att fånga upp idéer från andra moderna sjukhusmiljöer”, säger Anders Sandberg.

Initialt var budgeten för hela sjukhusområdet Nya Sjukhuset Malmö satt till 6,5 miljarder: en siffra som nu är uppe i 12,3 miljarder. Mycket på grund av att man tagit stor hänsyn till de kravspecifikationer som tillkommit från personalen på SUS, menar Anders Sandberg.

I ett tidigt skede i processen bjöd man även in till möten med SUS yngre medarbete för att få in synpunkter och från start kunna ta hänsyn till deras önskemål och behov.

Medarbetarna på SUS har bjudits in och varit involverade när vi kravställt saker

”Det är lätt hänt att man glömmer bort utrymmet för studenterna, vilket våra yngre medarbetare ju har i färskt minne. Därför har vi i de administrativa delarna av sjukhuset, som kommer att ligga högst upp i de båda husen, placerat en så kallad
”kunsk­aps­korridor” där forskare och studenter kan arbeta, träffas och utbyta idéer och erfarenheter.”

Ett unikt anslag
Det är arkitektbyrån Whites Malmökontor som har ritat NSM:s två huvudbyggnader, som kommer att utgöra sjukhusområdets centrum och huvudentré. Kjell Nyberg är ansvarig arkitekt för projektet och inredningsarkitekten Åsa Haremst har arbetat med husens interiöra färgskala och rumsliga upplevelse.

”Ambitionen har varit att hitta ett unikt anslag för NSM. Det ska inte vara som alla andra vårdbyggnader. Man ska inte ha sett detta på tusen andra ställen. Och där är färgpaletten en viktig komponent”, säger Åsa Haremst och fortsätter:

”Ett vanligt sjukhuskoncept är att inte sprida ut sig på marken utan bygga höga kompakta block: där de lättare vårdavdelningarna ligger högre upp och de mer tekniktunga i botten där de är mer tillgängliga. Så är också fallet för NSM. En utmaning är att få in tillräckligt med dagsljus i de relativt tjocka byggnadskropparna. Det har man löst genom att placera rum som klarar sig med mindre dagsljus i byggnadens kärna och verksamheter som kräver mer ljus vid fasaden högt upp i huset där inget skymmer.”

De administrativa ytorna, där stora delar av personalen kommer att vistas, ska ligga högst upp i huset.

”De får en magnifik utsikt! Det finns inte många kontorslokaler i Malmö som har de kvaliteterna med den utsikten över staden, säger Åsa Haremst.”

Enpatientrum
En parameter som i hög grad påverkar både arkitekternas uppdrag och personalens arbetsmiljö är att enpatientrum blir standard.

”Det finns många fördelar med det. Dels av smittskyddsskäl och att det minskar vårdtiden. Men också för att ytan blir ett arbetsrum där personalen kan utföra undersökningar på ett sätt som inte är möjligt i flerpatientrum, säger Kjell Nyberg.”

För att få in synpunkter på utformningen av sjukhusets olika arbetsmiljöer har testrum i skala 1:1 byggts upp i en extern lokal i Malmö: för till exempel operationssal, IVA-rum, UB-rum och expedition. Dit har sjukhuspersonal från SUS fått komma och testa och utvärdera mått, material och andra faktorer som påverkar deras vardag. Synpunkter som Region Skåne dokumenterat och fört vidare till arkitekterna. •

Varför kommer en yngre läkare att trivas i denna arbetsmiljö? Varför ska hen välja detta sjukhus i Malmö framför något annat i Sverige?

Åsa Haremst, inredningsarkitekt på White
”Det är ju jättehäftigt med det här supermoderna sjukhuset. Det kommer att bli det modernaste vi har i Sverige när det står klart. Många andra sjukhus är lite ombyggda här och tillbyggda där, det här är toppkvalitet rakt igenom. Nytt, fräscht, ljust. Det här är så bra vi kan göra idag. ”

Kjell Nyberg, ansvarig arkitekt på White
”Jag skulle lockas till närheten till pulsen i Malmö. Att gå till Möllan och köpa en falafel på lunchen. Cykla till jobbet. Ja närheten till allting. Jag tror det är ett liv som många attraheras av. Att inte behöva sitta i bilen för att komma till ett sjukhus ute på slätten.”

Anders Sandberg, verksamhetsledare på programkontor Nya SUS:
”Att det blir en oerhört hög nivå på den tekniska utrustningen med det allra senaste. Och lokalerna i sig kommer att vara väldigt välkomnande. Men även enpatientrummen ser jag som ett lockande argument eftersom det möjliggör ett nära och
intimt samarbete för läkaren med patienten. ”