Det känns väldigt tungt att skriva dessa rader. Orden känns så små. Handlingarna känns otillräckliga. Jag är fysiskt trygg där jag befinner mig, men inombords är det rena ”hela havet stormar”. I mitt hemland Iran protesterar kvinnor, flickor, män och pojkar med risk för sina liv mot den islamistiska regimen. Det som sker beskrivs som den största feministiska revolutionen i modern tid.
Allt började i mitten av september med att en 22-årig kurdisk kvinna, vid namn Zhina Mahsa Amini, dog efter att ha misshandlats grovt av den iranska moralpolisen på grund av att hon inte täckt för sitt hår tillräckligt. Händelsen startade världsomfattande demonstrationer. Det är svårt för mig att hålla tillbaka tårarna när jag ser flickor i tidiga skolåldern marschera tillsammans för att störta regimen, med slöjan i handen i stället för på huvudet. Orättvisorna har drabbat hela samhället, men det är kvinnorna som fått betala det högsta priset.
"Det gör mig glad att Läkarförbundet fördömt regimens agerande"
I mitt minnes vackra hemland rinner det nu blod på gatorna. Flera hundra människor har dött i protesterna, däribland flera barn. Värst drabbad är den kurdiska delen av Iran där militärstyrkor nu ockuperat staden och skjuter med tungt artilleri. Soldaterna slåss mot obeväpnade civila som bara vill ha en sak: sin frihet. Den berövades folket efter revolutionen 1979, då Iran gick från att vara en sekulär konstitutionell monarki till att bli en auktoritär islamistisk teokrati.
Mina föräldrar flydde från regimen och kriget mot Irak för 35 år sedan. Jag var då knappt två år gammal och har på så vis undgått det förtryck som pågått i landet under 43 år. Det har såklart präglat mitt liv och inte minst min familjs. Jag känner ofta stor tacksamhet mot mina föräldrar som fattade beslutet att flytta till Sverige. Jag känner också stor tacksamhet över att ha vuxit upp i ett land med demokrati, religionsfrihet och stora möj-ligheter för varje individ. Det gör mig glad att Läkarförbundet fördömt regimens agerande och att världens läkare genom World Medical Association, skrivit en resolution där man uppmanar den iranska regimen att respektera mänskliga rättigheter, och därmed medborgarnas rätt till fredliga protester, samt respektera läkarnas plikt att ge vård till alla som behöver det.
Men en dag som denna tänker jag inte bara att jag ska vara tacksam, utan vi ska vara tacksamma och värna om den frihet vi har, varje dag. Vi får aldrig låta vår demokrati och frihet kidnappas av populistiska krafter. Vi får aldrig sluta försvara vår demokrati och alla människors lika värde, för våra framtida generationers skull.