Övergångsreglerna i läkarutbildningen, en ödesfråga för landets underläkare

Hösten 2021 startar den nya läkarutbildningen vid Sveriges sju medicinska fakulteter och fram till 2029 kommer det vara möjligt att ta examen enligt den nuvarande examensordningen. Den enskilt viktigaste skillnaden mellan den nya och gamla läkar­utbildningen är att studenten som tar sin examen från den nya läkarutbildningen kan ansöka om legitimation direkt. Beroende på hur stor gruppen är som tar examen enligt den gamla ordningen 2029 så kan möjligheten att göra AT behöva vara öppen åtminstone fram till 2033. Två system behöver alltså löpa parallellt under flertalet år framöver.

När denna ledare skrivs vet vi ännu inte hur övergångsreglerna kommer att se ut. Men det vi vet är att ett nytt utbildningssystem behöver ha hög grad av flexibilitet för att undvika inlåsningseffekter. Sve­rige behöver ett fortbildningssystem som gör vägen till specialistbevis effektiv. I sammanhanget kan vikten av att antalet AT-platser utökas och fort­sätter att tillhandahållas inte nog betonas. Detta för att både de som kommer att slutföra den gamla läkarutbildningen de närmsta åren och de som på grund av långa väntetider väntar på en AT-plats, ska kunna erhålla legitimation.

För Sveriges underläkare är det av yttersta vikt att den gradvisa övergången mellan utbildnings­systemen blir tydlig och rättssäker. Med andra ord krävs otvetydiga övergångsregler. Övergångsreglerna bereds av Socialdepartementet och ska beslutas av regeringen. Att dessa ännu inte är klara och beslutade kan inte ses som annat än ett organisatoriskt misslyckande i och med att den nya ST-­förordningen där BT ingår var planerad att börja gälla redan i somras. Inte heller ST-förskriften som kompletterar BT, och därmed ersätter ST 2015, är ännu publicerad. SYLF erfar att legitimerade läkare som slutfört AT kan komma att behöva genomgå BT i någon utsträckning för att ansöka om bas­kompetensbevis, såvida regeringen inte for­m­ulerar ett specifikt undantag för tidigare AT-­läkare i övergångsreglerna till nya ST-förordningen. Detta beror på att det inte är tillåtet att göra skillnad på läkarlegitimationer inom EU, och alla legitimerade läkare bör därför följa samma utbildnings­väg.

Sverige behöver ett fortbildningssystem som gör vägen till specialistbevis effektiv.

För att kunna möta det stora special­­ist­läkar­behovet vill SYLF se en så effektiv väg till specialistbevis som möjligt. BT kan erbjudas som en sepa­rat tjänst men systemet skulle också kräva att det görs möjligt att uppnå baskompetens inom ramen för en ST-anställning. Den som legitimerats efter AT har då möjlighet att validera sin kunskap och bedömas baskompetent utan att för den sakens skull behöva ytterligare tjänstgöring än den redan utförda. SYLF ser därför positivt på en sammanhållen ST där BT är en integrerad del och baskompetensbevis avläggs under första delen av tjänstgöringen. På så sätt kan tiden till färdig spec­i­a­list hållas så kort som möjlig, utan att för den skull kompromissa med rättssäkerheten eller utbildningskvaliteten för framtidens specialistläkare. •

SYLFs styrelse genom Tora Borén.