fbpx
Hoppa till innehåll

Press på jobbet

Det händer att läkare blir kontaktade av media och journalister i sitt arbete. Hediye Güzel, kommunikationschef och Alexander Kuzmicki, chefsjurist på Läkarförbundet berättar vad man ska tänka på om media pressar på.
Text: Julia Borg, chefredaktör
Foto: Läkarförbundet
Reportage

Det händer att journalister och media vill ha kontakt med läkare för att ta reda på hur det står till i verksamheten där de arbetar. Tanken på att få en mikrofon under näsan kan säkerligen kännas skrämmande. I den här artikeln ska vi försöka bena ut vad man ska tänka på om man blir kontaktad av media – både ur ett kommunikativt och juridiskt perspektiv.

Scenario 1: Journalisten undrar hur det står till på arbetsplatsen

Hediye Güzel har arbetat i över tjugo år med press- och kommunikationsfrågor. Hon poängterar tidigt under intervjun att mediakontakt ska ses som en möjlighet för läkare att påverka vården och läkarnas förutsättningar. Vanligtvis kontaktas läkare för att journalisten själv inte har samma inblick eller kunskap kring ämnet som hen ska rapportera om.

Behöver man hjälp så kan man alltid höra av sig till pressjouren på Läkarförbundet

Hediye Güzel, kommunikationschef på Läkarförbundet.

”Se inte media som ett hot. Tvärtom, media och kontakt med journalister är en möjlighet att berätta något om läkaryrket, om läkarens arbetsmiljö, om läkarens villkor” berättar Hediye Güzel och fortsätter:

”En journalist är ute efter information för att kunna upplysa allmänheten och läsarna, ni läkare blir kontaktade i egenskap av att vara experter”.

Du måste inte svara direkt

Att vara transparent och saklig är viktiga pusselbitar för att få till en bra intervju. Samtidigt måste man inte svara på journalistens frågor omedelbart. Det är ju inte alltid man planerat att ha kontakt med en journalist när exempelvis lokaltidningen väl ringer. Hediye Güzel råder att man först tar reda på vem journalisten är och vilka frågor hen vill ha svar på. Och lägg sedan på luren, fundera och återkom!

”Även om man skulle ha lite tid på lunchrasten så är det alltid bra att lägga på och fundera lite gran på vad man vill säga, man kan fundera på vad det är för bild man vill förmedla. Behöver man hjälp så kan man alltid höra av sig till pressjouren på Läkarförbundet.”

Journalisten vill att du uttalar dig i egenskap av läkare som står nära verksamheten, inte ha din personliga åsikt. Är man fackligt ombud så är du primärt talesperson för dina kollegor på kliniken – och bör såklart ha rådgjort med dem först.

Be att få kolla på dina citat

Att inte ha färdiga budskap när man pratar med journalister är ett vanligt misstag som riskerar att göra att det du vill förmedla, inte kommer fram. Hediye Güzel rekommenderar att du har ett huvudbudskap och två delbudskap redo:

”Om de ringer om vårdplatsbristen eller arbets­miljön på din arbetsplats, vad är det du vill lyfta i första hand? Och återgå hela tiden till dina budskap och förstärk dem med det du vill ha sagt".

 
Till exempel: "Det råder brist på vårdplatser på min arbetsplats och det leder till stora arbetsmiljöproblem samt etisk stress för mig och mina kollegor som vill hjälpa patienter.” 

Ett annat vanligt misstag är att fortsätta prata med journalisten efter att du uppfattat att intervjun är avslutad. Tänk på att journalisten kan använda saker du sagt, även om du uppfattar situationen som ”off the record”.

”Finns det ett värde i informationen som journalisten bedömer det så kommer det att användas, därför är en intervju slut först när ni har lagt på luren eller skilts åt” säger Hediye Güzel.

Innan journalisten publicerar en skriftlig artikel, har du rätt att få läsa dina citat och korrigera dem om journalisten missuppfattat vad du sagt. Du kan däre­mot inte peta i journalistens brödtext. 

Skillnad mellan privat och offentlig verksamhet

Alexander Kuzmicki är chefsjurist på Läkarförbundet och vill särskilt förmedla till Sveriges yngre läkare att man måste ha koll på om arbetsgivaren är ett privat företag eller drivs i offentlig regi. Ens möjligheter som anställd att uttala sig om arbets­givaren skiljer sig nämligen åt:

”Som offentligt anställd har du ett större utrymme för att framföra kritik på. I privat sektor så har du en större lojalitetsplikt gentemot en arbetsgivare, vilket begränsar den yttrandefriheten,” säger Alexander.

Offentligt anställda skyddas av meddelarfrihet enligt yttrandefrihetsgrundlagen, och kan muntligen läm­­na uppgifter till en journalist, som kan offentlig­göra upp­gifterna i media. Privat anställda omfattas inte i samma utsträckning och löper större risk för att bli avskedade om man framför kritik utanför verksamhetens väggar. Även om uppgifterna som lämnas är korrekta och viktiga för allmänheten att ta del av.

”Oavsett om du jobbar inom offentlig eller privat verksamhet så måste den information du lämnar vara saklig och faktabaserad. Du får inte bedriva någon form av opinionsbildning mot din arbetsgivare,” förtydligar Alexander Kuzmicki. 

Du får inte bedriva någon form av opinions­bildning mot din arbetsgivare

Alexander Kuzmicki, chefsjurist på Läkarförbundet.

Visselblåsarlagen ska ge ökad transparens  

Meddelarskyddet innebär också att chefen inte får försöka ta reda på vem som lämnat uppgifterna till journalisten. Gör chefen det ändå, begår personen i fråga ett lagbrott.

För att öka transparensen och göra det möjligt för arbetstagare att rapportera om missförhållanden, infördes 2021 den senaste svenska visselblåsar­lagen. Den ger såväl offentligt som privat anställ­da möjlighet att rapportera om saker som skaver, även anonymt, till såväl arbetsplatsen som berörda myndigheter. 

”Även privat verksamhet ska ju kunna granskas i och med att de finansieras av skattemedel” säger Alexander Kuzmicki om bakgrunden till visselblås­arlagen och berättar vidare att Läkarförbundet dri­vit ett ärende i tingsrätten där en läkare hamnat i kläm efter att larmat om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen hos en privat arbetsgivare, och inväntar nu domen.

Scenario 2- När något gått snett

Ibland blir det inte som man tänkt sig, trots ­bästa
intentioner och förutsättningar. Eller så hamnar man mitt i en patients korståg mot vården. Om tanken på att få en mikrofon under näsan känns ­skrämmande i andra fall, är det såklart ännu värre om man blir kontaktad i ett patientärende, eller sitter på de anklagades bänk.

Hänvisa till din chef

Hediye Güzels råd är att man inte uttalar sig själv i ärendet, utan hänvisar till sin chef. Man behöver alltså inte ta samtalet själv.

”Oavsett om man nu har gjort fel eller inte så är det en jobbig och känslig situation för den enskilda personen och det blir oftast inte bra att prata om sig själv” säger Hediye och rekommenderar läsarna att man även vänder sig till sitt fackliga ombud som kan vara en resurs i sådana här ärende.

Även om det kan kännas ofarligt att uttala sig gen­erellt om hur man arbetar eller följt riktlinjer, så kan en misstänkt felbehandling leda till granskning av Inspektionen för vård och omsorg och i sällsynta fall till allmänt åtal. Det är inte alltid man vet om så kommer bli fallet när journalisten ringer.

”Skulle det bli en juridisk prövning vill man ju inte att det man sagt används mot en. Att man har uttryckt sig på ett sätt som kan tolkas eller som kan ha verkan på det potentiella ärendet” förklarar Alexander Kuzmicki på frågan om varför man som läkare inte bör uttala sig i patientärenden.

Tänk på sekretessen 

Under intervjun påtalar Alexander Kuzmicki vikten av att tänka på patientsekretessen oavsett orsaken till att journalisten vill ha kontakt med dig. Som läk­are han­terar vi dagligen uppgifter som omfattas av sek­re­­tess, och läkare ska som huvudregel aldrig uttala sig hantering av eller om patienter, oavsett om man arbetar inom privat eller offentlig verksamhet.

“Om det inte är så att patienten går med på att upp­gifterna lämnas ut” avslutar Alexander Kuzmicki

Mer från Moderna Läkare

Vad gör Läkarförbundet mot diskriminering?

Fackligt Diskriminering är en av alla viktiga frågor läkarförbundet jobbar med. En kylig vinterdag berättar Marie Lav, ombudsman på Sveriges läkarförbund, om arbetet mot diskriminering.

Moderna Läkare Finder: Henrik Borg

Moderna Läkare Finder Henrik Borg är 28-år, ST-läkare i intermedicin och längtar efter att känna hjärtat slå extra för den rätta. Letar du också efter kärleken? Se hit!

Hållbart arbetsliv

Krönika Det borde ju inte va så svårt att ha ett hållbart arbetsliv. Så länge arbetet skapar en vardag med hälsosam adekvat återhämtning, näringsriktig kost, fullgod fysisk aktivitet, lagom med stress och en meningsfull tillvaro. Vadå? Det har väl alla läkare? …

Varför får vi inte strejka?

Fackligt Det är en turbulent tid för hälso- och sjukvården i Skaraborg just nu. Akuten och IVA i Lidköping stängde i höstas, flera mottagningar läggs ner eller flyttas och de flesta verksamheter påverkas på något sätt av den aktuella omorganiseringen.

Arbetsmiljö – modeord eller verskstad?

Tema Vi hör återkommande om underläkares tuffa villkor och utsatta ställning på arbetsmarknaden, inte minst i jakten på den där åtråvärda AT- eller ST-platsen. Men vilka faktorer är egentligen viktiga för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv.

At være svensk læge i Danmark

Tema Hur skiljer sig egentligen livet som läkare i Danmark från i Sverige? Moderna Läkare har intervjuat Ebba Katsler, läkare på neurokirurgiska kliniken på Rigshospitalet, om hennes vardag och villkor i huvudstaden på andra sidan sundet.

Att hålla livet ut

Fackligt Lokalordförandeord signerat Rebecka Skarstam, avgående ordförande SYLF Värmland

Hur mår kvinnliga läkare?

Tema Sofia Kühner, ST-läkare och ordförande för Kvinnliga läkares förening, berättar hur jämställdheten ser ut inom yrket och hur kvinnliga läkare mår.