Registrera din arbetstid rätt

Anledningen till denna uppsjö av arbetsformer är till stor del att arbetsgivaren ska kunna använda oss flexibelt, för att kunna möta patienternas vårdbehov. För oss läkare innebär det också möjlighet till extra ersättning och mer ledighet, förutsatt att arbetsgivaren gör rätt och att du som arbetstagare har koll på dina rättigheter och registrerar arbetstiden korrekt. I den här artikeln vill vi bena ut vad som gäller, när ska övertid användas och när ska flextid användas? Vad räknas egentligen som jour? 

Ordinarie arbetstid – Utgör i normalfallet 40 timmar per vecka och enligt arbetstidslagen (ATL) får den ordinarie arbetstiden inte överstiga detta. Det finns ett fåtal exempel på lokala avtal där läkare inom vissa specialiteter har förkortad arbetstid, men de allra flesta har 40 timmar som grund. Det som är speciellt för läkare är att vår ordinarie arbetstid får förläggas mellan kl. 07.00–21.00 helgfri måndag till och med fredag. Det här regleras i vårt centrala kollektivavtal, som är en uppgörelse mellan SKR (Sverige Kommuner och Regioner) och Läkarförbundet. Det är till exempel därför ett ordinarie arbetspass på akuten kl. 13.00–21.00 en tisdag inte räknas som jour. 

Flextid – flexibel arbetstid. Detta är ett system som möjliggör en flexibilitet för arbetstagaren i hur den ordinarie arbetstiden ska fullgöras. De allra flesta regioner och privata vårdgivare tillämpar detta genom att upprätta lokala avtal med arbetsgivaren. Det används på lite olika sätt, men en vanlig modell är att man kan välja att stämpla in en timme före eller efter arbetspassets början, samt stämpla ut en eller två timmar före och efter arbetspassets slut. Lunchen kan också anpassas i tid och längd om verksamheten tillåter detta, men den får inte understiga 30 minuter. Det vanligaste är att rasten dras automatiskt, du kan dock gå in och justera i efterhand om det till exempel dragits 45 minuter men du bara nyttjat 30. 

Det är viktigt att särskilja övertid från flextid där det senare är något som arbetstagaren själv väljer

Det är viktigt att särskilja övertid från flextid där det senare är något som arbetstagaren själv väljer. Att stanna längre en dag och administrera för att i stället kunna gå tidigare en annan dag är flextid. Det ska inte vara påtvingat av arbetsgivaren att stanna, då är det övertid som gäller. Något som är viktigt att hålla koll på med flextiden är saldot, i många regioner finns ett tak och om man vid avstämning överstiger detta försvinner de överskjutande timmarna. Tvärtom kan arbetsgivaren ha rätt att lägga in extra arbetspass eller göra löneavdrag om saldot understiger en viss summa vid avstämning. Dessa avstämningar brukar ske ett par gånger per år. Det kan vara en god idé att läsa på om vilket lokalt avtal som finns just där du arbetar. 

Övertid – Avser arbete som på grund av patientsäkerhet inte kan vänta till nästa arbetsdag och som är oplanerat. Exempel på detta är en kirurg som står på en operation som drar över den ordinarie arbetstiden eller om det kommer in en akut dålig patient på vårdcentralen precis innan stängning. Andra exempel är hantering av avvikande provsvar och att journalföra viktig information. Teoretiskt kan vissa saker rent medicinskt vänta till morgondagen, men om det inte finns utrymme tidsmässigt i morgon heller måste det hanteras direkt. Det ska godkännas av överordnad i efterhand eller helst innan övertiden påbörjas. Här kan det vara smart att föra en dialog med sin chef, hur ställer sig vederbörande till att administrera i kapp som övertid? Om chefen inte godkänner detta får man i stället kräva tid under ordinarie arbetstid för att kunna utföra det, det kan innebära avbokning av planerade besök eller liknande. 

Övertid kan tas ut i ersättning eller tid. Du har rätt till övertidsersättning om du inte förhandlat bort detta i anställningsavtalet. Detta är en het potatis inom förbundet just nu, då många specialistläkare och distriktsläkare fått detta bortskrivet utan förhandling. De flesta av SYLF:s medlemmar har rätt till övertidsersättning, men dessvärre finns det regioner där underläkare inte har det. Skriv aldrig under ett avtal där rätten till övertidsersättning är bortskriven om ni inte förhandlat om det. Om det ska skrivas bort ska annan kompensation utgå, som högre lön eller annan förmån. Om du inte har rätt till ersättning i pengar har du ändå rätt att få ut det i tid, så kallad tid mot tid. 

Ekonomisk ersättning för övertid finns i två olika former, enkel och kvalificerad. Den enkla övertiden utgår när övertiden ägt rum under två timmar i anslutning till ordinarie arbetstid, allt därefter är kvalificerad övertid. Om du arbetar deltid får du i stället fyllnadslön upp till motsvarande heltid och därefter har du rätt till övertidsersättning. 

Jour och beredskap – Regleras i vårt kollektivavtal och avser egentligen all planerad verksamhet som inte förläggs under ordinarie arbetstid, till skillnad från oplanerat arbete som då är övertid. Jour är i regel sjukhusbunden och innebär att du utan dröjsmål vid behov ska kunna utföra arbete. Beredskap innebär att en läkare utanför arbetsplatsen står till arbetsgivarens förfogande att vid behov utföra arbete. När vi går jour eller beredskap får vi en extra ersättning, jourkomp. Ersättning för jour finns med i det centrala kollektivavtalet men i princip alla lokalföreningar har tecknat bättre avtal, kontakta din lokalförening och hör vad som gäller för dig. Jourkompen kan sedan tas ut i ledighet eller som ekonomisk ersättning. Enligt det senaste kollektivavtalet, som tecknades 2020, får jourkomp sparas i ett år, därefter betalas den ut i pengar. Även här finns det lokala avtal som möjliggör längre sparande av jourkompen. Kolla upp om du har något sådant i din region. 

Om du som arbetstagare blir tillfrågad om en schemaändring som innebär byte av arbetstiden när det är mindre än tio dagar kvar har du rätt till extra ersättning

Förskjuten arbetstid – Inom många verksamheter kan både dag- och kvällspass ingå i den ordinarie arbetstiden. Om du som arbetstagare blir tillfrågad om en schemaändring som innebär byte av arbetstiden när det är mindre än tio dagar innan den är planerad, då har du rätt till extra ersättning. För­skjuten arbetstid omfattar endast ordinarie arbets­tid. Ett exempel är att du var tänkt att arbeta 08.00–17.00 en torsdag men blir tillfrågad att ta kvällspasset 13.00–21.00 i stället. Detsamma gäller det omvända, om du byter till dagpass från kvällspass eller blir tvungen att arbeta på en planerad fridag (ledig dag). Du har då rätt till en extra ersättning på 32,3 % av din ordinarie timlön för den arbetstid som utifrån ordinarie schema skulle ha varit fritid. 

OB-tillägg – Regleras i allmänna bestämmelser som är ett avtal mellan SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och flera fackförbund, däribland Läkarförbundet. Det gäller således för flera yrkeskategorier inom vården, men det som särskiljer läkare från gruppen är att vi har jour och beredskap, där tillämpas jourersättning i stället. OB-tillägg blir därför i praktiken endast aktuellt för läkare som arbetar tre-skift eller vid förskjuten arbetstid. Tillägget är indelat i olika kategorier utifrån när de gäller och vissa av dessa är aldrig aktuella för läkare då de infaller under jourtid. De som kan bli aktuella för oss ses i tabellen nedan. Ersättningsnivåerna gäller från 1 april 2023.

SAMMANFATTNING 

• Läkares ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka mellan 07-21 vardagar, men lokala avvikelser förekommer. Arbetstid under andra tider räknas som jourtid och ger extra ersättning.
• Flex är arbete utöver ordinarie arbetstid när du väljer att stanna kvar efter jobbet för att gå tidigare en annan dag.
• Övertid är arbete efter ordinarie arbetstid som inte kan vänta ur patientsäkerhetssynpunkt, ex en patient som blir dålig på avdelningen vid passets slut och måste tas om hand som du inte kan lämna över till jouren.
• Schemaändring mindre än tio dagar till passet ska börja ger rätt till extra ersättning för förskjuten arbetstid.