fbpx
Hoppa till innehåll

Stockholms AT-lönetrappa

I Stockholm har man lyckats vända trenden med sjunkande ingångslöner trots högt söktryck på underläkartjänsterna. Vi tittar närmare på Stockholms lönetrappa för underläkare innan legitimation.
Text: Julia Borg, chefredaktör
Foto: Max Bergmark (Gabriella) & Bildbyrån (Maria)
Gabriella Schanning & Maria Belikova SYLF STHLM
Gabriella Schanning ledamot i Stockholms läkarförening och vice ordförande i SYLF Stockholm och Maria Belikova ordförande i SYLF Stockholm.
Fackligt

Hur var det för dig? Fick du förhandla lön när du började på ditt första jobb efter examen, eller blev du erbjuden en lön som inte var förhandlingsbar?

Många underläkare innan legitimation vittnar om att
det är svårt att få till en löneförhandling värd namnet. Extra kärvt verkar det vara på de större orterna i Sverige där konkurrensen om såväl vikariat som AT-tjänster är högre jämfört med andra delar av landet.

Hindrat lönedumpning sedan 2004

När många konkurrerar om ett fåtal tjänster, riskerar det att leda till att arbetsgivaren utnyttjar underläkarnas situation, och successivt sänker ingångslönerna. För att hindra att läkare tidigt i karriären tappar i löneutveckling jämfört med resten av samhället, ingick Stockholms läkarförening en överenskommelse med arbetsgivaren redan 2004, som definierade minimilöner för ännu ej legitimerade läkare inom regionen. Lönenivåerna preciserades i flera steg beroende på hur länge man hade arbetat efter examen.

Hade vi inte haft lönetrappan hade lönerna sannolikt varit ännu lägre

Konceptet har varit känt som ”Stockholms AT-lönetrappa” och har varit del av det lokala kollektivavtalet i snart 20 år. Det fanns en muntlig överenskommelse om att även underläkare som arbetade innan AT skulle omfattas av lönetrappan, men det skrevs uttryckligen in i avtalet först 2020.

I Stockholm har underläkare innanlegitimation följt industrimärket

Gabriella Schanning, ledamot i Stockholms läkar­förening och vice ordförande i SYLF Stockholm, var med och förhandlade om lönetrappan under de lok­ala kollektivavtalsförhandlingarna 2020, och även nu senast 2023.

”Hade vi inte haft lönetrappan hade lönerna sannolikt varit ännu lägre, som en brunn utan botten”, beskriver Gabriella Schanning.

Hon är nöjd med lönetrappan givet förutsättningarna, men påtalar samtidigt att man i förhandlingarna med arbetsgivaren siktar högre.

I dag omfattas alla enheter i Region Stockholm av det lokala kollektivavtalet där lönetrappan är inskriven. Vissa privata vårdgivare ingår inte i avtalet men följer lönenivåerna vid nyanställning ändå. De årliga lönepåslagen i läkarnas kollektivavtal har under de senaste decennierna följt industrimärket, vilket också lönenivåerna för underläkarna i Region Stockholm gjort. Industrimärket fungerar som ett riktmärke för löneökningarna på arbetsmarknaden och förhandlas fram mellan facken och arbetstagarorganisationerna verksamma i den konkurrensutsatta industrin. Lönetrappan har således medfört att löneprogressionen säkrats för underläkarna innan legitimation.

Hög konkurrens och dålig ekonomi blir inte underläkarens problem

SYLF Stockholms ordförande Maria Belikova är i stort nöjd med lönetrappan:

”Trappan kopplar lönen till klinisk erfarenhet och ger facket möjlighet att ha mer kontroll över ingångs­lönerna.”

Maria Belikova och Gabriella Schanning är båda överens om att den stora fördelen med avtalet är att regionen inte kan ägna sig åt lönedumpning. Det går inte att skylla på dålig ekonomi i sämre tider när det är dags för underläkaren att förhandla lön och inte heller utnyttja att många vill göra AT i Stockholm.

Trappan kopplar lönen till klinisk erfarenhet och ger facket möjlighet att ha mer kontroll över ingångslönerna

”Här är snittväntetiden till AT 18 månader och jag har full förståelse för att många hade accepterat mycket lägre löner för att få ett meriterande vikariat”, berättar Maria Belikova.

Lägsta lön = högsta möjliga lön?

Även om modellen med miniminivåer för olika lång erfarenhet inom yrket verkar rå på en del av de strukturella problemen som finns kring underläkarlönerna, är Gabriella Schanning inte övertygad om att konceptet skulle fungera överallt:

”Lönetrappor är inte en universallösning.”

Och visst finns det nackdelar med minilöner och löne­trappor. Det finns risk för att man på arbetsplatser där man har en fungerande lönebildning och får för­handla om sin ingångslön, riskerar att få en sämre lönebild framåt om det sätts på pränt vad en underläkare ska tjäna, då det riskerar att bli både lägsta och högsta möjliga lön som en individ kan uppnå och att lönen blir lika för alla oavsett individuella skillnader i meriter och erfarenheter. 

I Stockholm är det idag svårt att få till en högre lön än de nivåer som återfinns i det lokala kollektivavtalet. De som försökt löneförhandla runt om i Stockholm vittnar om att cheferna gärna påtalar att det står många andra underläkare på tur om man inte accepterar den erbjudna lönen.

Lönetrappan har inte hänsyn till andra meriter

Maria Belikova påtalar att AT-lönetrappan i praktiken står i motsättning till individuell och differentierad lön för Region Stockholms ännu inte legitimerade läkare. Något som alla läkare har rätt till enligt huvudöverenskommelsen i läkarnas nationella kollektivavtal.

”Trappan tar bara också bara hänsyn till en faktor, hur länge man jobbat som läkare efter examen”, säger Maria Belikova och poängterar att andra meriter som forskning, utvecklingsuppdrag eller relevanta utbildningar, riskerar att inte bli värderade vid lönesättningen.

Minimilöner och lönetrappor passar inte överallt, men kanske skulle det vara en lösning på fler platser än Stockholm där löneläget stagnerat? 

Mer från Moderna Läkare

At være svensk læge i Danmark

Tema Hur skiljer sig egentligen livet som läkare i Danmark från i Sverige? Moderna Läkare har intervjuat Ebba Katsler, läkare på neurokirurgiska kliniken på Rigshospitalet, om hennes vardag och villkor i huvudstaden på andra sidan sundet.

Läkare utan gränser

Ledare På många håll är planeringen av sommarsemestern nu i full gång. Insikten om att allas önskemål inte kan tillgodoses nås snabbt när man granskar Excelfilen under ett läkarmöte. Kort därefter börjar kollegor erbjuda sig att flytta på veckor, någon sms:ar …

Vad gör Läkarförbundet mot diskriminering?

Fackligt Diskriminering är en av alla viktiga frågor läkarförbundet jobbar med. En kylig vinterdag berättar Marie Lav, ombudsman på Sveriges läkarförbund, om arbetet mot diskriminering.

Moderna Läkare Finder: Henrik Borg

Reportage Henrik Borg är 28-år, ST-läkare i intermedicin och längtar efter att känna hjärtat slå extra för den rätta. Letar du också efter kärleken? Se hit!

Hållbart arbetsliv

Krönika Det borde ju inte va så svårt att ha ett hållbart arbetsliv. Så länge arbetet skapar en vardag med hälsosam adekvat återhämtning, näringsriktig kost, fullgod fysisk aktivitet, lagom med stress och en meningsfull tillvaro. Vadå? Det har väl alla läkare? …

Varför får vi inte strejka?

Fackligt Det är en turbulent tid för hälso- och sjukvården i Skaraborg just nu. Akuten och IVA i Lidköping stängde i höstas, flera mottagningar läggs ner eller flyttas och de flesta verksamheter påverkas på något sätt av den aktuella omorganiseringen.

Arbetsmiljö – modeord eller verskstad?

Tema Vi hör återkommande om underläkares tuffa villkor och utsatta ställning på arbetsmarknaden, inte minst i jakten på den där åtråvärda AT- eller ST-platsen. Men vilka faktorer är egentligen viktiga för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv.

Att hålla livet ut

Fackligt Lokalordförandeord signerat Rebecka Skarstam, avgående ordförande SYLF Värmland

Hur mår kvinnliga läkare?

Tema Sofia Kühner, ST-läkare och ordförande för Kvinnliga läkares förening, berättar hur jämställdheten ser ut inom yrket och hur kvinnliga läkare mår.