I skuggan av den kanske mest svårbemannade vårdsommaren någonsin, med larmrapporter om personal- och vårdplatsbrist, står det klart att samhället, arbetsgivarna och politikerna måste anstränga sig mer för att lätta på den flaskhals som AT utgör och som BT riskerar att bli. I år höll SYLF en paneldebatt i Läkartidningens tält på Slottsbacken om läkarnas kompetensförsörjning. Mer specifikt; om läkarnas väg från examen till färdig specialist. Evenemanget lockade makthavare från höger till vänster, SKR, näringslivet och vårdintresserade i stort.
I panelen deltog Kristina Nilsson (S) riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet. Lars Rådén (M) vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm, Anna Bergkvist, ordförande för Sköldkörtelförbundet. Samtalet modererades av Eva Nordin.
Enligt SYLF:s beräkningar tar storstadsregionerna ett proportionerligt mindre ansvar än de mindre folkrika regionerna. Lars Rådén (M) från Region Stockholm höll med om att de tillhandahåller för få AT-platser, men att man jobbar aktivt med frågan och har tillsatt en särskild utbildningsdirektör:
“Vi jobbar med att bygga ut AT från dagens 230 platser till 290 under 2024. Vi försöker skynda på och bygga ut ytterligare. Vi behöver få med ett utbildningsuppdrag i upphandlingarna av den specialiserade vården. Vi i Stockholm kan inte slå oss för bröstet, men vi försöker ta ett helhetsgrepp för hur vi kan utveckla utbildningsuppdraget.”
Sverige har en hög andel underläkare innan AT, vilket kräver handledning och tid från specialister men utan att det leder vidare. SYLF vill att man tänker om och ersätter vikariat innan legitimation med regelrätta AT-platser. Sextiofem procent av underläkare med särskilt förordnande får regelbundet handledning och 2023 förväntas ett nytt regelverk börja gälla där underläkare innan legitimation får rätt till stöd och handledning. Anna Bergkvist, ordförande för Sköldkörtelförbundet och företrädare för patientperspektivet, förtydligade att vården blir mer kvalitativ och effektiv om läkarna är väl utbildade och rustade för sitt uppdrag.
“Det finns en direkt koppling mellan produktion och kompetensutveckling. Är jag rustad för mitt uppdrag jobbar jag också snabbare. Ju fler underläkare vi har som känner sig orustade och inte kommer igenom sin utbildning, desto mer osäkra blir de i mötet med patienterna och det inverkar på produktionen. Patienten ringer fem gånger i stället för att inte ringa alls och behöver mer än ett årligt besök, vilket tar tid.”
Kristina Nilsson (S) konstaterade att förutsättningarna ser olika ut i regionerna och att lösningarna för att få till fler AT-platser behöver se olika ut. Hon ser också att Sverige kan behöva ett kvantitativt mått för hur många utbildningstjänster som faktiskt ska finnas.
Panelen och auditoriet var överens om att fler AT- och BT-platser behövs för att klara kompetensförsörjningen. Läkarstudenten Elin Almroth satte ord på den frustration som många ännu ej legitimerade kollegor känner inför AT-flaskhalsen och uppmanade politikerna att skrida till verket och tillsätta så många utbildningstjänster som faktiskt behövs. Den nuvarande situationen är inte hållbar för vare sig samhället, sjukvården eller de underläkare som väntar på AT. •
Paneldebatten i korthet
- Produktion och utbildning är inte varandras motsatser
- Olika huvudmän gör politisk styrning av utbildningstjänsterna svårmodererade
- De stora regionerna tillsätter för få AT-platser och skulle ensamt
- kunna lösa flaskhalsen
