fbpx
Hoppa till innehåll

SYLF gör avtryck i Almedalen

Det är första veckan i juli. Företrädare från politiken, civilsamhället och näringslivet samlas traditionsenligt i lilla Visby. SYLF deltar i Almedalen för att rikta ljuset mot underläkarnas frågor.
Text: Julia Borg
Foto: Julia Borg
Bild från Almedalen
Ordförande Shadi Ghorbani hälsar välkommen till SYLF:s seminarium i Almedalen 2022 tillsammans med moderator Eva Nordin.
Reportage

I skuggan av den kanske mest svårbemannade vård­sommaren någonsin, med larmrapporter om personal- och vårdplatsbrist, står det klart att samhället, arbetsgivarna och politikerna måste anstränga sig mer för att lätta på den flaskhals som AT utgör och som BT riskerar att bli. I år höll SYLF en panel­debatt i Läkartidningens tält på Slottsbacken om läkarnas kompetensförsörjning. Mer specifikt; om läkarnas väg från examen till färdig specialist. Evenemanget lockade makthavare från höger till väns­ter, SKR, näringslivet och vårdintresserade i stort.

I panelen deltog Kristina Nilsson (S) riksdagsledamot och vice ordförande i socialutskottet. Lars Rådén (M) vice ordförande i hälso- och sjukvårds­nämnden i Region Stockholm, Anna Bergkvist, ord­förande för Sköldkörtelförbundet. Samtalet mod­ererades av Eva Nordin.

Enligt SYLF:s beräkningar tar storstadsregionerna ett proportionerligt mindre ansvar än de mindre folkrika regionerna. Lars Rådén (M) från Region Stockholm höll med om att de tillhandahåller för få AT-platser, men att man jobbar aktivt med frågan och har tillsatt en särskild utbildningsdirektör:

“Vi jobbar med att bygga ut AT från dagens 230 platser till 290 under 2024. Vi försöker skynda på och bygga ut ytterligare. Vi behöver få med ett utbildningsuppdrag i upphandlingarna av den specialiserade vården. Vi i Stockholm kan inte slå oss för bröstet, men vi försöker ta ett helhetsgrepp för hur vi kan utveckla utbildningsuppdraget.”

Sverige har en hög andel underläkare innan AT, vilket kräver handledning och tid från specialister men utan att det leder vidare. SYLF vill att man tänker om och ersätter vikariat innan legitimation med regelrätta AT-platser. Sextiofem procent av underläkare med särskilt förordnande får regelbundet handledning och 2023 förväntas ett nytt regelverk börja gälla där underläkare innan legitimation får rätt till stöd och handledning. Anna Bergkvist, ordförande för Sköldkörtelförbundet och företrädare för patientperspektivet, förtydligade att vården blir mer kvalitativ och effektiv om läkarna är väl utbildade och rustade för sitt uppdrag. 

“Det finns en direkt koppling mellan produktion och kompetensutveckling. Är jag rustad för mitt uppdrag jobbar jag också snabbare. Ju fler underläkare vi har som känner sig orustade och inte kommer igenom sin utbildning, desto mer osäkra blir de i mötet med patienterna och det inverkar på produktionen. Patienten ringer fem gånger i stället för att inte ringa alls och behöver mer än ett årligt besök, vilket tar tid.”

Kristina Nilsson (S) konstaterade att förutsättningarna ser olika ut i regionerna och att lösningarna för att få till fler AT-platser behöver se olika ut. Hon ser också att Sverige kan behöva ett kvantitativt mått för hur många utbildningstjänster som faktiskt ska finnas.

Panelen och auditoriet var överens om att fler AT- och BT-platser behövs för att klara kompetensförsörjningen. Läkarstudenten Elin Almroth satte ord på den frustration som många ännu ej legitimerade kollegor känner inför AT-flaskhalsen och uppmanade politikerna att skrida till verket och tillsätta så många utbildningstjänster som faktiskt behövs. Den nuvarande situationen är inte hållbar för vare sig samhället, sjukvården eller de underläkare som väntar på AT. •

Paneldebatten i korthet

  • Produktion och utbildning är inte varandras motsatser
  • Olika huvudmän gör politisk styrning av utbildningstjänsterna svårmodererade
  • De stora regionerna tillsätter för få AT-platser och skulle ensamt 
  • kunna lösa flaskhalsen
Mer från Moderna Läkare

Den nya läkar­utbildningen – fortsättning följer!

Reportage Under våren 2023 tog Moderna Läkare den nya läkarutbildningen under lupp och intervjuade Aisha Salah Ahmed, som då studerade termin tre vid Linköpings universitet. Nu är det dags för oss att följa upp hur den nya läkarutbildningen har fungerat i …

Narrativ medicin – att ta in, tolka och vilja förstå

Reportage Narrativ medicin definieras vid en googling enligt följande: a diagnostic and comprehensive approach that utilizes patients' narratives in clinical practice, research, and education to promote health. Med andra ord att kunna omvandla det patienten berättar för oss till en väl …

Viktigt att ta vara på möjligheterna som BT skapar

Reportage Bastjänstgöringen kan bidra till att minska flaskhalsarna i läkares utbildning. Den innebär också möjligheter för läkare och arbetsgivare att göra individuella anpassningar. Men tempot i förberedelserna måste öka, menar Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Nu slår vi ett slag för integrerad BT!

Fackligt Bastjänstgöringen är redan i full gång över landet och det är hög tid för regionerna att börja planera för att skala upp antalet BT-platser inför 2027. BT kan, som de flesta nog känner till, genomföras på två sätt: som fristående …

ST-rapporten 2025 – Studietid och handledning i fokus

Fackligt En motion till fullmäktige 2024 fick oss slutligen att göra slag i saken: Vi skickade ut en enkät till 30 % av medlemmarna med legitimation, och fick ungefär 1 000 svar. Stort tack för att ni tog er tid! Vi har nu …