fbpx
Hoppa till innehåll

Tips och trix för att bli
en bättre handledare

Varför är det så viktigt med handledning? Och hur ger man feedback till en kollega på ett snyggt sätt? Vi träffade Fredrik Walentin, neurolog i Örebro och erfaren handledare, för en pratstund om den fina konsten att lära ut läkaryrket. Text Carl Johansson.
Bild: Getty Images
Tema

Vad har du för erfarenhet av att handleda och blivit handledd?
Det jag har upplevt i båda rollerna är att i många fall hade det varit bra med en direkt och närvarande handledning när man träffar en patient. Istället blir det ofta att man i efterhand får sitta och beskriva patienten inför handledaren eller bakjouren. Det blir sällan bra eller effektivt, särskilt inte då det kommer till att tolka ett statusfynd, att optimera kommunikation eller bedömning av etiska ställningstaganden. Att handleda utifrån det man sett gemensamt är mycket bättre.

Vad innebär god handledning?
En duktig handledare är duktig på att ställa frågor och få den andra att tänka efter. För att få till bra handledning behöver vi arbeta mer tillsammans och ibland organisera verksamheten annorlunda. Jag har ett bra exempel som jag brinner för och det kallas Gaffelmottagning. Det går ut på att man bedriver en ST-mottagning med en tillgänglig specialist. Specialisten får ha en rent hand­ledande roll och vara med på delar av mottagningsbesöken och bedömningen som underläkarna gör. Handledaren kan då ge feedback och hjälpa underläkarna med att komma snabbare till beslut.

När vi delar patientmötet kan vi som handledare diskutera statusfynd och uppmärk­samma subtila saker i anamnesen.

Finns det några moment inom läkaryrket som är extra viktiga att handleda?
Kommunikation och professionalism, inklusive etik, är viktiga områden där man behöver vara med och dela patientmötet för att kunna ge feedback. Kliniskt beslutsfattande är också ett område som kräver träning och handledning. När vi delar patientmötet kan vi som handledare diskutera statusfynd och uppmärksamma subtila saker i anamnesen på ett annat sätt. Det kan vara avgörande för handläggningen.

Hur ger man feedback på ett bra sätt?
Börja med att fundera på vad man vill uppnå och var konkret och avgränsad i feedbacken. Fokusera på uppgiften och inte personen. Det är också viktigt att vara respektfull, fråga exempelvis om tajmingen passar: ”Går det bra att jag ger dig feedback nu?”. Jag brukar börja med att den handledde får självskatta sin insats först. ”Hur tycker du att det gick?” Ge sedan något konkret tillbaka och försök validera vad personen just sagt. ”Hur tänker du att du ska göra nästa gång?”. Lämna sedan utrymme åt den handledde att ge feedback på feedback. ”Det här jag sa, vad tycker du om det?”

Fredrik Walentin
Fredrik Walentin (Foto privat).

Vilka förutsättningar krävs på arbets­platsen för att handledningen ska fungera?
Nästan allt vi gör i den kliniska vardagen är tidsbundet och schemalagt. Handledning är alltför sällan det. Vi behöver förse cheferna med argument för varför det är viktigt att satsa på utbildning. Det handlar om effektivitet, patientsäkerhet, bättre arbetsmiljö men det är också en rekryteringsgrund. En fungerande handledning kan göra en arbetsplats attraktiv och att man behåller kompetens i verksamheten.

En fungerande handledning kan göra en arbetsplats attraktiv och att man behåller kompetens i verksamheten.

Vad är största utmaningen med att handleda?
Den verkliga utmaningen är när läkaren inte fungerar. Det kan gälla både studenter, ST-läkare och specialister. Specialistkollegium kan vara ett forum för att diskutera handlingsplaner i sådana fall. Det är viktigt att kollegiet bygger omdömen på verkliga observationer och att feed-back ges till den som handleds på ett respektfullt och konkret sätt.

Kan man lära sig något av att handleda?
Ja, det tror jag verkligen. Dels märker man vad man inte kan och får träna sig på det. Man kan också bli en bättre läkare och medmänniska genom att ställa frågor, lyssna, validera och stödja. Handledning behöver inte vara svårt om vi gör just så.


Vad är det roligaste med att handleda?

Det roligaste är att se en kollega växa, och nog så ofta bli bättre än en själv.  •

Mer från Moderna Läkare

Väntetiden till AT bromsar in

Tema De två omgångarna av AT-miljoner som tilldelats regionerna, förtydliganden kring hur AT-föreskriften ska tolkas och SYLF:s påverkansarbete börjar ge effekt. Samtidigt har vi en lång väg kvar att gå.

Alla är oerhört engagerade i AT-läkarna

Tema Under de senaste åren har Hallands sjukhus legat i toppen av AT-rankingen. Vi träffar AT-cheferna Klara Håkansson och Niyaz Hareni som delar med sig av Region Hallands framgångsrecept för sina AT-läkare.

ST-läkare med bra förutsättningar för forskning

Reportage Avsatt tid för forskning och lön för mödan är ingen självklarhet för forskande läkare. Moderna Läkare träffar två ST-läkare i Skåne, som berättar om sitt upplägg och förutsättningarna för att forska.

Stockholms AT-lönetrappa

Fackligt I Stockholm har man lyckats vända trenden med sjunkande ingångslöner trots högt söktryck på underläkartjänsterna. Vi tittar närmare på Stockholms lönetrappa för underläkare innan legitimation.

Årets SYLF:are

Fackligt I samband med 2023 års fullmäktige utsågs Emilie Laurell, ordförande i SYLF Halland, till Årets SYLF:are. Moderna läkare har träffat Emilie för ett samtal om fackligt engagemang, påverkansarbete och framtidens utmaningar för vår yrkeskår och vårt förbund.

Registrera din arbetstid rätt

Fackligt Som läkare har vi flera olika sorters arbetstid. SYLF:s andre vice ordförande Sofia Warne reder ut vad som gäller för våra olika typer av arbetstid.

Digitala kurser som ger mersmak

Reportage Under pandemin startade Framtidens specialistläkare upp ett digitalt kurskoncept. Vi träffar Christina Christoffersen från FSL:s digitala kurskoncept. Reportaget görs i samarbete med FSL.

Problemet är inkompetent kompetensförsörjning

Ledare Riksdag och regering utreder hur man ska kunna tillgodose vårdens kompetensförsörjning. Samtid­igt blöder sjukvården kompetens till andra aktörer. Somliga går till privata vårdgivare som erbjuder bättre ersättning och arbetsmiljö än regionerna. Andra lämnar sjukvården helt till förmån för exempelvis Medtech.