fbpx
Hoppa till innehåll

Underläkarna som driver en vårdcentral

Om man är ung och inte har särskilt lång klinisk karriär bakom sig, kan man då bli en bra chef? Ja, men då måste man tycka om att ta ansvar, förstå hur verksamheten fungerar och lyssna mer till sin personal än till egna önskedrömmar. Det skadar inte heller att ha en del ledarerfarenheter i bagaget. Det säger underläkarna Puja och Anousheh Abar som är syskon och som nyligen har tagit över en privat vårdcentral i Stockholm.
Foto: Sara Björkegren
Tema

Mottagningen Sjöstaden är en vårdcentral som varit i drift sedan 2001. När ägarna för något år sedan bestämde sig för att överlåta den var deras önskan att syskonen Abar skulle ta hand om verksamheten. Anousheh Abar, som vid den tiden hade påbörjat sin ST i allmänmedicin, gick in som VD och Puja Abar blev verksamhetschef. De blev ett nytt ägarpar som stack ut en del, inte minst med tanke på åldern, 26 och 29 år.  

Personalpolitiken viktig  

Enligt Puja Abar såg mottagningspersonalen det som en klar fördel att få ett ungt ledarpar som var beredda att lyfta verksamheten in i framtiden. De var också nöjda med att två kliniskt arbetande läkare tog över och inte ett större vårdbolag. Men som ny chef gällde det att tänka nytt och att samtidigt vara lyhörd för personalens åsikter. ”Givetvis har man som ny chef många tankar och idéer om hur verksamheten ska utformas och styras. Vi tyckte till exempel att det var angeläget att skaffa ett psykosocialt team och det har nu kommit på plats”, säger Puja Abar 

”Våra föregångare lämnade över ett väldigt fint arv till oss. De var oerhört engagerade i driften av vårdcentralen och tog väl hand om medarbetare och patienter”, säger Anousheh Abar. Hon fortsätter: ”Då måste vi ju se till att den kulturen och arbetsmiljön kan leva vidare.” 

”Vi är båda två uppfostrade från barnsben med att ta initiativ och ansvar och att få saker och ting gjorda, och ansvarsbiten mår vi bara bra av” 

Mår bra av ansvar  

Vad var det då som fick de båda underläkarna att ta på sig ledarrollen? Svaret är samstämmigt, det handlar om en önskan att få vara med i utvecklingen, ta ansvar och vara en del av den svenska hälso- och sjukvården.  

”Vi är båda två uppfostrade från barnsben med att ta initiativ och ansvar och att få saker och ting gjorda, och ansvarsbiten mår vi bara bra av”, säger Anousheh 

Att de hade med sig tidigare ledarerfarenheter har haft betydelse, det menar både Puja och Anousheh. ”En 50-åring som aldrig varit chef hade nog känt sig osäker i min situation”, säger Puja Abar. ”Visserligen hade ingen av oss varit chef för en vårdcentral tidigare, men med själva ledarrollen kände vi oss hemmastadda.” Ledarskaps-ST lockar dock inte någon av dem. De kan mycket väl se nyttan av det, men de utvecklar hellre praktisk ledarskapskompetens genom att närvara i verksamheten.  

Bör chefen jobba kliniskt?  

Ja, säger Anousheh med förklaringen att man som chef glömmer bort hur det är att jobba med patienter om man bara administrerar. Och för att leda måste man förstå verksamheten. Även ur de andra professionernas perspektiv.  

”Jag har ju lättare att förstå mig på läkarnas problem än sjuksköterskornas. Och för att förstå sjuksköterskorna bättre brukar jag utföra deras sysslor när det behövs. Då får jag känna på den stress de utsätts för när det ringer tio patienter på en gång”, säger hon.  

Många läkare brukar ha en lång klinisk karriär bakom sig innan de blir befordrade till chefer. Men det tycker inte Puja är något att sträva efter.  

”Klinisk erfarenhet är naturligtvis värdefullt, men det är inte avgörande för att man ska förstå primärvårdens uppgift, dess funktion och dess utmaningar. Att vara chef med personalansvar kräver helt andra förmågor än klinisk skicklighet. Om man är den bästa kirurgen på sjukhuset gör man nog mest nytta genom att fortsätta som kirurg.”, säger han.  

Privat eller offentlig  

Är det någon skillnad mellan att leda en privat och en offentligt driven vårdcentral? Puja Abar vill inte vara kategorisk, utan menar att alla måste göra det bästa möjliga med de förutsättningar som står till buds.  

”Som vårdgivare i privat drift har vi som alla andra att följa gällande lagar och avtal, men därutöver är det upp till oss privata att utforma vården, vi är ju inte beroende av någon högre chef. Visst kan spelplanen förändras och landstingen kritiseras för att de ändrar på saker i onödan, men alla vill ju göra gott, och det finns inget landsting som vill försämra vården. Det är så man får tänka”, menar han.  

Bör chefen vara läkare?  

Puja och Anousheh menar att läkarrollen är byggd för ledarskap och att det finns fördelar med att vårdcentralchefen är läkare, inte minst för att läkaren alltid har det slutliga medicinska ansvaret och förutsättningar att förstå vårdkedjan i sin helhet. Dessutom har läkaren det övergripande perspektivet när vårdcentralen kommunicerar utåt och det blir lättare att tolka utvärderingsresultat och att prioritera.  

Men man får inte glömma de andra professionerna, tillägger Anousheh: ”Sjuksköterskor och läkare är grundpelare i vården, men de har skilda uppgifter. Om rollerna då inte är tydliga och accepterade kan det uppstå motsättningar.”  

”Om rollerna då inte är tydliga och accepterade kan det uppstå motsättningar.”

Framtiden  

Hur ser då framtiden ut? Framåt innebär för Puja och Anousheh Abar att stanna kvar på mottagningen och fortsätta att utveckla verksamheten. Och de ser gärna att vårdcentralen expanderar. ”Vi har inget emot att växa. Vi vill vara bättre än andra vårdcentraler och folk ska tycka att vi gör ett bra jobb. Om de väljer oss och vi växer, så är det ett tecken på hög kvalitet”, avslutar Puja Abar 

Gösta Eliasson
Allmänläkare
Mer från Moderna Läkare

Satsa på ledarskaps-ST!

Ledare Tack vare medicinska framgångar lever vi längre, men vi hinner också bli sjukare innan vi lämnar jordelivet. Patienter vars komplexitet aldrig tidigare skådats radar upp sig på vårdcentraler, akutmottagningar och i avdelningskorridorer. Trots detta är de chefer som leder verksamheterna …

Ordförandeord:

Fackligt Om vi hade levt för 100 år sedan skulle bara 1 av 10 ha fått betalt för att arbeta som läkare. Övriga skulle, om vi hade haft tur, fått boende eller mat av arbetsgivaren. Men bara ibland. Lönen var låg: en …

Läkare – inom industrin

Basfackligt De flesta läkare som arbetar i Sverige är anställda av regionerna, men det kan vara bra att påminnas om att vår arbetsmarknad är bredare än en karriär inom den offentliga sjukvården, medicin-industrin och medicinsk teknik utvecklas ständigt och erbjuder helt …

Regionala samarbeten är framtiden

Lokalfackligt Hur mobiliserar vi oss bäst mot en stor arbetsgivare? I Västra Götaland har SYLF:s lokalavdelningar gått ihop i ett lokalt nätverk för att bli en starkare kraft i regionen.

SYLF 100 år: Så vill SYLF att framtiden ska se ut!

Fackligt SYLF:s femåriga strategi sätter agendan för föreningens arbete framåt. Lönerna ska bli bättre, tiden till specialist ska bli kortare, fler läkare ska ges möjlighet till chefskap och det ska löna sig att forska och undervisa. Dessutom ska SYLF fortsätta att …

På väg mot konstgjorda organ

Tema Fylla ut håligheter efter operation med kroppseget material. Öka tillgången på vävnad för transplantation. Minska mäng­den immundämpande behandling och komplikationer. De potentiella tillämpningarna för framtidens 3D-bio­skriv­ning är många, och möjligheterna svindlande.

Läkaretik på sociala medier (Gör inte bort dig på nätet)

Tema Kluriga patientfall och spännande medicinska diskussioner på nätet kan vara lockande, men ibland svårnavigerade, både när det handlar om lagen och om Läkarförbundets etiska regler. Torsten Mossberg, ordförande för Etik- och Ansvarsrådet (EAR), gör en snabbgenomgång av kluriga situationer på …

En framgångsmedicin

Lokalfackligt Att engagera sig fackligt är både spännande och lärorikt, men att åstadkomma förändring kan kräva tålamod! Jag kommer att tänka på en kursare som apropå livet som småbarnsförälder berättade: ”Nio av tio gånger är det konflikt och bråk, men den …

SYLF Blekinge bevakar ST-kontrakten

Lokalfackligt Det förvaltningsövergripande ST-kontraktet i Reg-ion Blekinge är ett ramverk för ST-läkarens tjänst-göringstid. Redan 2015 genomförde SYLF Blekinge en ST-enkät, där det framkom att ST--läkarna inte fick tillgång till den mängd studietid som ST-kontraktet anger (2-4 h/v). Det framkom då också …