Utmattning passade inte in i bilden

När Morten drabbades av utmattningssyndrom var han halvvägs genom sin ST-utbildning i infektionsmedicin på Centralsjukhuset i Kristianstad, och trivdes bra. ”Jag var aldrig rädd för att drabbas av utmattningssyndrom innan jag blev sjuk, det passade inte in i bilden jag hade av mig själv. Jag hade sett patienter med utmattning på min vårdcentralsplacering under AT:n, men jag kunde inte relatera till dem då. Jag kände att utmattning var något skamligt. Det gjorde att det tog lång tid för mig själv att erkänna att jag behövde hjälp”, berättar han.

Namn: Morten Saksø

Ålder: 38 år

Familj: Fru Therése och två barn.

Jobbar: ST-läkare i infektionsmedicin på Centralsjukhuset i Kristianstad.

Kontaktuppgifter: msaksoe@hotmail.com

Höll fasaden uppe

Före utmattningen hade Morten svårt att säga nej till uppgifter och han försökte ofta täcka upp för andra när det behövdes. Under hösten 2015 började något kännas fel, men Morten gjorde allt för att fortsätta som vanligt. Sömnlösa nätter, ständig huvudvärk och hjärtklappning blev en del av vardagen. ”Minnet blev också sämre”, tillägger han och fortsätter: ”Till slut började människor i min omgivning att bli oroliga, de tyckte att de inte kände igen mig. Jag blev avskärmad, isolerade mig på jobbet och satte mig ofta på mitt rum och åt lunch ensam. Jag var mån om att hålla uppe fasaden, jag sa att allt var bra och ryckte på axlarna när någon frågade hur jag mådde. Jag var liksom van vid att vara killen som fixade allt.”

Jag bara grät

Januarikvällen 2016 då allt vände stod han hemma och diskade efter middagen. Där och då brast något, han orkade inte längre låtsas att allt var bra. ”Jag sa till min fru Therése att jag var tvungen att prata med henne, sedan tror jag att jag bara grät. Jag klarade inte av att hålla uppe skenet av att allt var som vanligt, det var så mycket kaos som jag höll inom mig”, säger Morten.

”Jag kände att utmattning var något skamligt”

Therése och Morten skrev ett brev till arbetsgivaren och berättade om situationen. Chefen var stöttande och de var överens om att det kunde ta lång tid för Morten att bli frisk igen. ”Sedan var jag helt sjukskriven fram till juni, då kände jag mig redo att testa att jobba igen. Snabbt kom hjärtklappningen och huvudvärken tillbaka. Till och med den inplanerade sommarsemestern som jag hade framför mig kändes övermäktig, när jag knappt orkade med mig själv och dessutom skulle ta hand om våra två små barn”, berättar han.

Alkohol och självmordstankar

Livsstilen blev viktigare för det psykiska måendet än tidigare. Efter ett restaurangbesök med vin under tidigare nämnda semester märkte Morten hur negativt han kunde påverkas av alkohol. ”Jag vaknade morgonen efter med ångest och självmordstankar”, beskriver han. ”Jag hade aldrig haft självmordstankar förut, det var som ett fall rakt ner i avgrunden. Jag blev skrämd, det var en fruktansvärd känsla. Som tur var fick jag snabbt bra hjälp från akutpsykiatrin och gick tillbaka till heltidssjukskrivning ytterligare en tid.”

Fick vända sig utomlands för rehabilitering

Arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar vid utmattningssyndrom men Morten kunde inte hitta någon rehabiliteringsplan genom landstinget. Morten fann istället en rehabiliteringsplan via en dansk arbetsmedicinsk klinik och kom överens med chefen om att försöka följa den. ”Det var bra att ha en plan att förhålla sig till, med tydliga förväntningar att dela med arbetsgivaren”, säger han. “Då kunde jag känna att ’här är jag nu’ och ’ungefär här är jag om 6 månader’.”

Blev tvungen att prioritera

Något som Morten fått jobba mycket med sedan han blev sjuk är att säga nej och att sätta upp rimliga gränser för sig själv. ”Jag har höga krav på mig själv samtidigt som jag vill vara schysst och hjälpa till, det blev en ohållbar ekvation”, fortsätter han. “Nu har jag har tagit kontroll över mitt liv och är mer medveten om vilka prioriteringar jag gör. Privat försöker jag vara mer närvarande och lägga undan mobilen så mycket som möjligt.”

Samtalsgrupp för män

Morten kände att det blev en obalans i parrelationen när en är sjuk och den andra är frisk. Therése fick dra ett tungt lass hemma och Morten kände sig otillräcklig, han var van vid att bidra mer. Via internet kom han i kontakt med samtalsgrupper för män i Köpenhamn. Han berättar: ”Vi sågs i grupp tillsammans med en samtalsledare, vi var män som på olika sätt var vilse i livet. Gruppen bjöd in till känslomässiga samtal, något jag inte haft med män på samma sätt tidigare. Män går alltför ofta med sina besvär själva, och lyfter inte problemen i tid.”

Via dagboksanteckningar till föreläsning

”Jag vill att fler ska våga prata om hur de mår”, säger Morten avslutningsvis. ”Ur mina dagboksanteckningar började en föreläsning att formas. Jag vill gärna att vi alla i samhället blir bättre på att prata om psykisk ohälsa. Kan jag genom att berätta min historia uppnå detta så är jag nöjd och tacksam!”

Maria Valeur
Underläkare
Mer från Moderna Läkare
TML2-19-ivo
Tema

Leggad för livet

Du har genomfört din AT, blivit godkänd på AT-tentan och skickat in alla papper med underskrifter. Förhopp­nings­vis får du i gengäld en svartvit PDF med Socialstyrelsens logotyp och ditt namn på. Grattis till legitimationen! Men vad innebär det egentligen att bli legitimerad? Vem blir av med sin läkarlegitimation och varför? Och vad händer om jag blir granskad? Moderna Läkare kon­taktar Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) för att reda ut vilket ansvar som följer med läkarlegitimationen.