fbpx
Hoppa till innehåll

Utmattning blev föreläsning

Morten Saksøs liv gick som på räls: familj, hus och karriär. Men inuti var det något som inte stämde. Egna prestationskrav och ett högt arbetstempo i en snabbt snurrande sjukvårdsapparat gjorde att han glömde bort sig själv. En kväll rasade fasaden. Nu föreläser Morten Saksø om sin resa genom utmattningen, i hopp om att fler ska våga prata psykisk ohälsa.
Foto: Rickard Gunnarsson
Reportage

Utmattning passade inte in i bilden

När Morten drabbades av utmattningssyndrom var han halvvägs genom sin ST-utbildning i infektionsmedicin på Centralsjukhuset i Kristianstad, och trivdes bra. ”Jag var aldrig rädd för att drabbas av utmattningssyndrom innan jag blev sjuk, det passade inte in i bilden jag hade av mig själv. Jag hade sett patienter med utmattning på min vårdcentralsplacering under AT:n, men jag kunde inte relatera till dem då. Jag kände att utmattning var något skamligt. Det gjorde att det tog lång tid för mig själv att erkänna att jag behövde hjälp”, berättar han.

Fakta

Namn: Morten Saksø

Ålder: 38 år

Familj: Fru Therése och två barn.

Jobbar: ST-läkare i infektionsmedicin på Centralsjukhuset i Kristianstad.

Kontaktuppgifter: msaksoe@hotmail.com

 

Höll fasaden uppe

Före utmattningen hade Morten svårt att säga nej till uppgifter och han försökte ofta täcka upp för andra när det behövdes. Under hösten 2015 började något kännas fel, men Morten gjorde allt för att fortsätta som vanligt. Sömnlösa nätter, ständig huvudvärk och hjärtklappning blev en del av vardagen. ”Minnet blev också sämre”, tillägger han och fortsätter: ”Till slut började människor i min omgivning att bli oroliga, de tyckte att de inte kände igen mig. Jag blev avskärmad, isolerade mig på jobbet och satte mig ofta på mitt rum och åt lunch ensam. Jag var mån om att hålla uppe fasaden, jag sa att allt var bra och ryckte på axlarna när någon frågade hur jag mådde. Jag var liksom van vid att vara killen som fixade allt.”

Jag bara grät

Januarikvällen 2016 då allt vände stod han hemma och diskade efter middagen. Där och då brast något, han orkade inte längre låtsas att allt var bra. ”Jag sa till min fru Therése att jag var tvungen att prata med henne, sedan tror jag att jag bara grät. Jag klarade inte av att hålla uppe skenet av att allt var som vanligt, det var så mycket kaos som jag höll inom mig”, säger Morten.

”Jag kände att utmattning var något skamligt”

Therése och Morten skrev ett brev till arbetsgivaren och berättade om situationen. Chefen var stöttande och de var överens om att det kunde ta lång tid för Morten att bli frisk igen. ”Sedan var jag helt sjukskriven fram till juni, då kände jag mig redo att testa att jobba igen. Snabbt kom hjärtklappningen och huvudvärken tillbaka. Till och med den inplanerade sommarsemestern som jag hade framför mig kändes övermäktig, när jag knappt orkade med mig själv och dessutom skulle ta hand om våra två små barn”, berättar han.

 

Alkohol och självmordstankar

Livsstilen blev viktigare för det psykiska måendet än tidigare. Efter ett restaurangbesök med vin under tidigare nämnda semester märkte Morten hur negativt han kunde påverkas av alkohol. ”Jag vaknade morgonen efter med ångest och självmordstankar”, beskriver han. ”Jag hade aldrig haft självmordstankar förut, det var som ett fall rakt ner i avgrunden. Jag blev skrämd, det var en fruktansvärd känsla. Som tur var fick jag snabbt bra hjälp från akutpsykiatrin och gick tillbaka till heltidssjukskrivning ytterligare en tid.”

Fick vända sig utomlands för rehabilitering

Arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar vid utmattningssyndrom men Morten kunde inte hitta någon rehabiliteringsplan genom landstinget. Morten fann istället en rehabiliteringsplan via en dansk arbetsmedicinsk klinik och kom överens med chefen om att försöka följa den. ”Det var bra att ha en plan att förhålla sig till, med tydliga förväntningar att dela med arbetsgivaren”, säger han. “Då kunde jag känna att ’här är jag nu’ och ’ungefär här är jag om 6 månader’.”

Blev tvungen att prioritera

Något som Morten fått jobba mycket med sedan han blev sjuk är att säga nej och att sätta upp rimliga gränser för sig själv. ”Jag har höga krav på mig själv samtidigt som jag vill vara schysst och hjälpa till, det blev en ohållbar ekvation”, fortsätter han. “Nu har jag har tagit kontroll över mitt liv och är mer medveten om vilka prioriteringar jag gör. Privat försöker jag vara mer närvarande och lägga undan mobilen så mycket som möjligt.”

Samtalsgrupp för män

Morten kände att det blev en obalans i parrelationen när en är sjuk och den andra är frisk. Therése fick dra ett tungt lass hemma och Morten kände sig otillräcklig, han var van vid att bidra mer. Via internet kom han i kontakt med samtalsgrupper för män i Köpenhamn. Han berättar: ”Vi sågs i grupp tillsammans med en samtalsledare, vi var män som på olika sätt var vilse i livet. Gruppen bjöd in till känslomässiga samtal, något jag inte haft med män på samma sätt tidigare. Män går alltför ofta med sina besvär själva, och lyfter inte problemen i tid.”

Via dagboksanteckningar till föreläsning

”Jag vill att fler ska våga prata om hur de mår”, säger Morten avslutningsvis. ”Ur mina dagboksanteckningar började en föreläsning att formas. Jag vill gärna att vi alla i samhället blir bättre på att prata om psykisk ohälsa. Kan jag genom att berätta min historia uppnå detta så är jag nöjd och tacksam!”

Maria Valeur
Underläkare
Mer från Moderna Läkare

Jag kan inte sitta stilla när jag stöter på orättvisor

Tema Ideellt arbete gör en inte rik på pengar, men kan göra en rik på erfarenheter. Gunilla Kleiverda har kombinerat kliniskt arbete med frivilligt engagemang i hjälporganisa­tionen Women on waves – vilket hon tror har gjort henne till en bättre läkare.

Anmäld till IVO!

Basfackligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn av hälso- och sjukvården och dess personal. Läkare kan bli anmälda av bland annat patienter och närstående som känner sig felaktigt bemötta i vården.

Lär känna styrelsen!

Tema Under fullmäktigemötet i april valde SYLF en ny styrelse. Vilka är de och vad vill de vara med att påverka under det kommande året? Vi tar oss en närmare titt!

Kommunikation skapar trygghet för barn och föräldrar

Reportage Hur kan primärvården stödja barn som har en sjuk förälder? Den frågeställningen är utgångspunkten för Charlotte Oja, specialist i allmänmedicin och forskare vid Karolinska institutet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, som föreläser för AT- och ST-läkare i landet .

Unga läkares arbetsvillkor huvudfokus i högaktuell roman

Reportage I romanen “Välj mig” följer läsaren AT-läkaren Mathildes start på karriären. Moderna Läkare möter författaren bakom boken, Sofia Rönnow Pessah, som chockades av underläkares dåliga arbetsvillkor under tiden då hon arbetade med boken.

Ordförandeord #1 2022

Fackligt Bästa kollegor! De här blir de sista raderna för mig i denna kolumn. Vid SYLF:s fullmäktigemöte, den 9 april, kommer jag att avgå som ordförande. När jag tillträdde år 2019 var jag helt ny i styrelsen. Det var såklart svårt, …

Vad står egentligen i kollektivavtalet?

Basfackligt Sommaren närmar sig och för många innebär det att man får ta de första stegen in i arbetslivet som läkare. Vad ska man tänka på innan man skriver på ett kontrakt och hur fungerar det med våra arbetstider?