Väntetiden till AT bromsar in
När SYLF släpper årets AT-rapport kommer den i två delar. En del för dig som är medlem, med ranking, råd och stöd för den som ska söka AT. Den andra delen riktar sig till de som arbetar med vårdens kompetensförsörjning i olika former, verksamhetschefer, politiska tjänstemän eller HR. Förhoppningen är att resultatet från AT-enkäten ska uppfattas som mer relevant för båda dessa grupper, och till medlemmarna skickar vi ett par handfasta råd gällande de arbetsmiljöproblem som framkommer i enkäten.
Utbildning i förändring
Läkarnas utbildning och väg till specialistbevis är nämligen under förändring och det kommer att kräva mer av regionerna som arbetsgivare. Om tre år blir läkarna legitimerade vid examen, och då finns en större möjlighet att välja andra vägar i läkaryrket direkt. Regionerna kommer att behöva arbeta med sin attraktivitet som arbetsgivare för att klara av att rekrytera de 10 000 läkare man bedömer behövs innan 2035.
Region Halland i särställning för AT – bubblare från Uppsala
Regionens båda sjukhus i Varberg och Halmstad toppar AT-rankingen i år. Varberg står som segrare för tredje året i rad. Ett närvarande och lyhört chefskap framkommer som tydliga orsaker till att man väljer att ge sin AT höga poäng. Värdet av en lyhörd chef som tar AT-läkarnas behov på allvar är också tydligt för Enköpings lasarett som är årets bubblare. Enköping hade för få respondenter för att tas med i rankingen 2022, men har klättrat 40 platser från sin placering i 2021 års ranking.
SYLF:s arbete har gett effekt – men för tidigt för hurrarop
Väntetiden för AT vänder nedåt: 2023 är väntetiden 11,09 månader, 2022 var väntetiden till AT 11,15 månaders vikariatstid efter examen. Både nationellt och i de flesta regioner ses en positiv trend. Samtidigt har vissa regioner justerat ned de utlovade AT-platserna för året. Västerbotten, Gotland, Kronoberg och Jönköping tillsätter färre platser än man tidigare aviserat. SYLF ser fortfarande att det finns ett uppdämt behov av AT. De som genomfört den fem och ett halvt år långa läkarutbildningen ska ha rätt att genomföra AT och idag finns inget bortre sista datum. Samtidigt behöver regionerna öka antalet bastjänstgöringsplatser radikalt. Ju fler som kan genomföra AT kort inpå examen, desto bättre förutsättningar att ta emot de läkare som examineras och legitimeras från och med 2026.
Regionerna ser ett minskat söktryck, vilket troligtvis beror på att färre studerat utomlands på utbildningar där man inte erhåller legitimation vid examen och det minskar behovet av att genomföra svensk AT. Detta stöds av statistik från CSN. Trots det finns det fortfarande examinerade läkare som väntat på AT alldeles för länge.
Kort AT ger fler legitimerade läkare – och bättre livslön
Genomströmningen av AT-läkare har dock ökat eftersom allt fler regioner övergår till en 18 månader lång
AT. Det finns också flera exempel på AT som är kortare än 21 månader, men något längre än de 18 månaderna. Rörelsen mot att fler erbjöds 18 månaders AT började synas 2019.
Idag är det bara sju regioner som enbart erbjuder 21 månaders AT, och hela 44 % av respondenterna genomför idag en 18 månaders AT. Det innebär att Sverige får fler legitimerade läkare och bättre livslön för individen.
Dålig arbetsmiljö hot mot kompetensförsörjningen
De läkare som upplever att de kan påverka sin arbetsmiljö är betydligt mindre benägna att överväga alternativa karriärvägar. Att cheferna på arbetsplatsen värderar AT-läkarnas behov och förbättringsförslag,
och också har mandatet att genomföra förbättringar bidrar till en bättre arbetsmiljö.
Gratisarbete vanligt – men färre går ensam primärjour
Att man inte registrerar sin övertid är vanligt bland AT-läkarna, och i snitt arbetar man oavlönat en timme och 45 minuter per vecka. Om man lägger samman tiden som AT-läkaren arbetar obetalt, motsvarar det två veckors lön under en 18-månaders AT. Det faktum att läkaryrket innebär att man behöver arbeta mer än 40 timmar per vecka för att hinna med sitt heltidsarbete, bidrar också till att fler överväger att byta yrke.
En av de glädjande utvecklingarna över tid är att det har blivit mindre vanligt att olegitimerade läkare lämnas ensamma med ansvaret som primärjour på akuten utan att den finns någon legitimerad kollega på plats. Förändringen är störst inom psykiatrin, men trenden är tydlig inom samtliga tjänstgöringsavsnitt.
Det har blivit mindre vanligt att olegitimerade läkare lämnas ensamma med ansvaret som primärjour
Ny regering – nya AT-miljoner
Den förra regeringen tillsatte 325 miljoner för att stimulera regionerna till fler AT-platser. Efter regeringsskiftet 2022 har det visat sig att insikten om AT-läkarnas situation och AT-platsbristen delas över blockgränserna. Den nya regeringen har förvisso satsat ett lägre belopp än vad den tidigare gjorde (275 miljoner i stället för 325), men med tydligare incitamentsstruktur, där de som lyckas genomföra förändring premieras bättre. Samtidigt finns det stora risker med temporära stöd och avtal. Ett antal av de tillfrågade AT-ansvariga i regionerna rapporterar att det finns betydande svårighet att kunna omvandla pengarna till tjänster, givet att finansieringen behöver säkras över längre tidshorisonter.
Vad händer framöver?
Under det här året har det blivit tydligt att AT-kansliet inte har förmått bedöma hur många som behöver göra eAT-provet. I februari fick för första gången inte alla behöriga plats på provet, och situationen upprepades i maj. Utbildningsminister Mats Pehrsson fick efter kraftiga protester från underläkarna gå ut innan vårändringsbudgeten publicerades och lova ökat stöd till eAT-provet. 700 000 kronor tillsattes för att garantera 200 ytterligare platser under året. Satsningen är inte permanentad, och besked kommer att lämnas först senare.
Det nya utbildningssystemet – vad kommer det att innebära?
SYLF har i årets AT-enkät undersökt när man tror att det är mest troligt att man lämnar yrket. De flesta uppger att det skulle ske i väntan på ST. Samtidigt vet vi att regionerna ligger långt efter i arbetet med att införliva bastjänstgöring. Hur långt man kommit skiljer sig i olika delar av landet, trots att BT blev obligatoriskt för utlandslegitimerade läkare för två år sedan. Snart kommer samtliga examinerade läkare behöva göra BT som del av sin ST. Om infrastrukturen inte kommer på plats riskerar långa väntetider medföra att fler lämnar vården helt för andra karriärvägar.
Vi befinner oss idag vid ett vägskäl. Det är bara tre år kvar tills den första kullen läkare som legitimeras direkt vid examen från svenska universitet tar sina första kliv ut på arbetsmarknaden. Kommer de att acceptera långa väntetider eller väljer de andra vägar?
Tips till dig som ska söka AT
I AT-guiden hittar du rankingen och information från sjukhusen om arbetsvillkor. Läs också den rapport som vänder sig till just läkare i din situation. Titta inte bara på den stora rankingen, utan kontrollera också hur AT-läkarna nu utvärderar sina placeringar inom medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin. I årets rapport har vi också en lista över akutsjukvårdsavsnitt.
Hur placerade sig ditt sjukhus?
Här kan du ladda ner själva AT-rankningnen som PDF.
Här kan du ladda ner ett dokument (PDF) med statistik från AT-rankningen.
