Varför får vi inte strejka?

Fortfarande är många frågor kring omställningen obesvarade och flera kollegor i Lidköping har förlorat sin arbetsplats. AT-läkarna har flyttats över till Skövde och ST-läkarnas förutsättningar att fullfölja sina utbildningar är oklar. Några representanter från den lokala fackföreningen träffade medlemmarna i Lidköping under hösten och berättade om förhandlingarna kring omställningen. Stämningen var minst sagt domedagsbetonad. Fullt förståeligt bubblade mycket frustration upp, och också kritik mot facket: Hur kan ni låta arbetsgivaren göra så här? Kan vi inte strejka!?

I Sverige får man enbart strejka för att uppnå ett kollektivavtal

Svaret på den sistnämnda frågan är nej. I Sverige råder fredsplikt för läkarkåren. Så länge vi har ett kollektivavtal med arbetsgivaren SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, får vi inte gå i strejk. I Sverige får man enbart strejka för att uppnå ett kollektivavtal, så om vi står utan avtal när det nuvarande löper ut den 31 mars i år, kan Läkarförbundet besluta att ta ut sina medlemmar i strejk. 

Även om vi skulle ha varit utan kollektivavtal i aug­u­sti, när beslutet att lägga ner akutmottagningen i Lidköping fattades, skulle inte Läkarförbundet och dess medlemmar i Skaraborg få strejka i protest mot nedläggningen. Varför inte, kan man fråga sig? Jo, eftersom strejkrätten endast gäller de frågor Läkarförbundet förhandlar med arbetsgivaren om, såsom lön och arbetsvillkor. Läkare som är offentligt anställda får inte strejka när det handlar om frågor som gäller verksamhetens mål, omfattning, inriktning eller kvalitet, eftersom det är politiska beslut och inget som vare sig facket eller arbetsgivaren kan påverka. Fackets roll i den situation som rått i Skaraborg under hösten är att se till att våra medlemmars intressen och rättigheter så långt som möjligt värnas i den förändring som sker, och att omför­handla de tjänster som flyttas i omorganiseringen.

Rätten att vidta stridsåtgärder är grundlagsskyd­dad i regeringsformen. Den begränsas till arbets­tagar- och arbetsgivarorganisationer, där åtgärden
ska syfta till att utöva påtryckningar för att träffa kollektivavtal. Varken de som är medlemmar i facket eller de oorganiserade, som inte är med i facket, får på eget bevåg gå ut i strejk. Har parterna ingått ett kollektivavtal framgår av medbestämmandelagen 41 § att stridsåtgärder ej är tillåtna utan att fredsplikt ska råda. Anställda som deltar i olovlig (”vild”) strejk riskerar att bli avskedade av arbetsgivaren och kan även bli skyldiga att betala skadestånd. Utifrån ett historiskt perspektiv har kollektivavtal oftast lett till förbättrade arbetsvillkor för arbetstagarna.

Ju fler medlemmar som kan gå i strejk desto kraftfullare blir detta som stridsåtgärd

Den senaste läkarstrejken i Sverige ägde rum 1993– 1994 och gällde allmänläkarnas anställnings­­skydd och hur läkares jour och beredskap skulle fungera. Så lugnt som det sedan dess varit på strejkfronten för svenska läkare har det inte varit i resten av Europa.
Bara under det senaste året har läkare i England strej­kat flera gånger för att deras motsvarighet till AT-­läkare ska få högre löner. I slutet av 2023 gick itali­enska läkare ut i strejk mot sänkta pensioner och
försämrade arbetsvillkor. I Finland strejkade man 2001 för att sätta press på en kollektivavtalsför­handling som pågått i fem månader, samt 2022 för högre löner.

Ju fler medlemmar som kan gå i strejk, desto kraftfullare blir detta som stridsåtgärd, men samtidigt kan inte alla läkare strejka på en och samma gång. I Sverige gäller att läkare eller annan personal inom samhällsviktiga funktioner inte kan gå ut i strejk samtidigt. En strejk får inte störa viktiga samhällsfunktioner eller medföra bestående ohälsa eller fara för människors liv. I praktiken innebär det att personalen på en akutmottagning är svår att ta ut i strejk, eftersom det sannolikt kan innebära fara för patienternas liv, och paradoxalt nog får man inte heller strejka för att en akutmottagning läggs ner. Hur jobbigt det än känns ligger den här typen av beslut utanför vår kontroll som arbetstagare – men i förlängningen är vi ju som medborgare ansvariga för våra folkvalda politiker.