”Vi vill uppmana regeringen att lyssna till den samlade vårdyrkeskårens uppmaning att dra tillbaka förslagen och respektera vårdens yrkesetik samt alla människors rätt till en trygg och säker hälso- och sjukvård”, skriver 40 organisationer och förbund idag i ett gemensamt upprop i Dagens Samhälle.
Vårdprofessionerna anser att följande ska tjäna som utgångspunkt vid vårdpersonals omhändertagande av varje människa, utan undantag. Detta inkluderar asylsökande och papperslösa.
- Vårdpersonalens uppgift är att ge vård, behandling, omvårdnad och rehabilitering på lika villkor för alla patienter.
- Vårdpersonalens bedömning ska utan åtskillnad utgå från varje patients behov och grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet.
- Patientens rättsliga status ska inte inverka på vårdpersonalens beslut att ge eller avstå från vård eller påverka vilken vård som ges.
- Patientsekretessen omfattar varje patient på lika villkor.
- Varje patient har rätt till information som kan förstås och är anpassad till patientens behov och förutsättningar.
Nya regler från den 1 februari 2024
De nya reglerna införs på uppmaning av EU kommissionen som har sett att kollektivavtalet för personal som jobbar i kommuner och regioner inte följer EU:s arbetstidslagstiftning. Arbetsmarknadsdepartementet gav parterna, facken och arbetsgivaren SKR i uppgift att lösa frågan gemensamt – annars skulle arbetstidsfrågan regleras genom lagstiftning i stället för kollektivavtal.
– Om frågan om läkarnas arbetstid skulle avgöras genom lagstiftning skulle Läkarförbundet ha haft väldigt lite att säga till om, därför har det varit viktigt för oss att lösa detta förhandlingsvägen tillsammans med arbetsgivaren SKR, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
Tydligare regler för vila och återhämtning – läkarna får vila direkt efter långa arbetspass
Det nya avtalet innebär i korthet att läkare som går jour eller jobbar långa arbetspass måste få 11 timmars sammanhängande vila efter varje arbetspass och att de som jobbar extra långa arbetspass (arbete + jour) ska vila i lika många timmar som de precis har jobbat, direkt efter arbetspasset.
Nödvändiga undantag för vissa läkargrupper
Läkarförbundet tycker det är bra att medlemmarna får vila och återhämtning direkt efter avslutat pass, tillgänglig forskning visar att bäst återhämtning ges om vilan ligger i direkt anslutning till arbetspasset. Men förbundet ser samtidigt att det finns delar av läkarkåren som helt enkelt inte har möjlighet att ta ut 11 timmars vila per dygn, till exempel läkare inom internationella flygtransporter, transplantationsläkare eller specialistläkare utanför storstäderna.
Därför krävde Läkarförbundet i diskussionerna med SKR att vissa läkargrupper undantas från de nya reglerna. Förbundet och arbetsgivaren beslutade också att läkarna och arbetsgivarna behöver mer tid innan de nya reglerna införs. De nya reglerna med särskilda undantag för vissa läkargrupper börjat gälla först den 1 februari 2024 för alla läkare. För Kommunal och Vårdförbundets medlemmar träder förändringarna i kraft 1 oktober 2023.
Regelverken måste fungera i verkligheten
För Läkarförbundet har undantagsregler och dispenser som tar hänsyn till läkarnas och verksamhetens verkliga förutsättningar och behov varit en avgörande faktor för att förhandlingarna ska kunna gå i mål.
– Läkarförbundet har skrivit på avtalet eftersom alternativet, lagstiftning utan möjlighet att påverka utgången alls, är något vi vill undvika. Vi ser också att det är positivt med vila direkt efter avslutat arbetspass. Men vi vet också att sjukvården redan idag lider kraftigt av underbemanning, säger Sofia Rydgren Stale.
Sofia Rydgren Stale tror därför att det är nödvändigt med stora rekryteringsinsatser i regionerna för att reglerna ska kunna efterlevas i praktiken.
– Arbetsgivarna har ett stort arbete framför sig för att få ihop bemanningen och schemaläggningen, säger Sofia Rydgren Stale.
Dygnsvila – vad har hänt?
2022 januari – Sverige anmäls till EU kommissionen, personal som jobbar i kommun och regioner har för långa arbetspass och får inte den vila mellan passen som EU:s arbetstidsriektiv kräver.
2022 mars EU komissionen vänder sig till Sveriges regering och ber dem lösa frågan. I Sverige lagstiftar vi traditionellt inte om frågor som rör schemaläggning, istället kommer fack och arbetsgivare tillsammans fram till vad som fungerar bäst i just deras bransch genom kollektivavtal.
2022 maj Regeringen skickar frågan vidare till facken och arbetsgivarna inom kommun och regioner, bland annat Kommunal, Vårdförbundet, Läkarförbundet och SKR och ger dem i uppgift att anpassa kollektivavtalen efter EU:s strängare bestämmelser. Om facken och arbetsgivaren inte kommer överens så hotar regeringen med lagstiftning och då har facken inget inflytande kring hur reglerna blir alls.
2022 augusti parterna (facken och arbetsgivaren) börjar diskussioner om ändringar i kollektivavtalet AB, Allmänna bestämmelser som gäller för alla som jobbar inom region och kommun i Sverige.
November 2022, Kommunal och Vårdförbundet skriver på det nya avtalet.
Hösten 2022/vintern 2023 Läkarförbundet vill inte skriva på med SKR, vi fortsätter diskutera med SKR för att få till undantag för våra läkarmedlemmar som inte har möjlighet att följa de strängare reglerna om dygnsvila; exempelvis transplantationsläkare och läkare inom internationella flygtransporter.
Maj 2023 Läkarförbundet har fått igenom undantag från dygnsvilan för en del av våra medlemsgrupper som förbundet tycker är ok. Förbundet får också igenom att de nya reglerna börjar gälla först 1 februari 2024 för förbundets medlemmar (för Kommunal och Vårdförbundet börjar de nya reglerna gälla 1 oktober 2023).
Vad händer nu?
17 maj 2023 Läkarförbundet fattar beslut om att acceptera förändringarna om dygnsvilan i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser samt överenskommelsen om dispens.
Hösten 2023 Läkarnas scheman för 2024 börjar läggas, arbetsgivarna behöver ta hänsyn till de nya reglerna för dygnsvila. Arbetsgivarna förbereder för hur bemanningen våren 2024 ska lösas läkarna inte kan jobba lika långa pass som tidigare och kommer att få mer kompenserande vila direkt efter avlutat pass. Allt detta samtidigt som det är personalbrist i stora delar av vården. Läkarförbundet och läkarföreningarna bevakar framtagandet av dessa scheman.
1 februari 2024 de nya reglerna börjar gälla.
Tjänstepensionsavtalet för statligt anställda kallas för PA 16 och består av två pensionsplaner.
- Avdelning I som gäller för dig som är född 1988 eller senare
- Avdelning II som gäller för dig som är född 1987 eller tidigare (motsvarar tidigare avtal PA 03)
Båda pensionsplanerna innehåller mer än bara ålderspension. Det ingår också sjukpension och efterlevandepension, vilket betyder att du eller din familj kan få pengar om du till exempel blir sjuk eller dör.
Den som i dag ingår i avdelning två och är född 1987 eller tidigare kommer att få behålla nuvarande förmånsbestämda pension även in i det nya avtalet, men kan tjäna in pension till 69 års ålder till skillnad från idag då intjänade upphör vid 65 år.
Nya förmåner ersätter gamla. Andra förändringar är:
- De kommer också att få avsättningar till flexpension. För den person som är född senare än 1966 avsätts 1,5 procent och för den som är födda 1965 och tidigare avsätts 0,5 procent av lönesumman.
- För dem som omfattas av avdelning 2 (födda 1987 eller tidigare) innebär avtalet en ökad avsättning med 1,5 % (flexpension), förlängt intjänande till 69 år, samt särskild förhandlingsordning för flexpension.
- Övergångsvillkor kommer att gälla personer födda 1965 och tidigare.
För medlemmar som omfattas av avdelning 1 (födda 1988 eller senare) innebär avtalet ingen ändring.
Bokstavsutredningen Uppdrag att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet avslutar sitt uppdrag den 15 maj, enligt plan. Utredningen, ledd av Åsa Himmelsköld, lämnar då sitt underlag till Socialdepartementet. På Socialdepartementet kommer fortsatt handläggning att ske. Det underlag som bokstavsutredningen överlämnar betraktas som ett arbetsmaterial.
Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som stimulerar etableringen av småskaliga hälso- och sjukvårdsverksamheter, för att de ska ansluta till och integreras i den offentligt finansierade vården. Utredningen har också haft i uppdrag att skapa förutsättningar för att den nationella taxan ska kunna ersättas och avvecklas. Under utredningens gång har Läkarförbundet fört fram förbundets politik och synpunkter.
Läkarförbundet verkar för en mångfald av vårdgivare och fler små, läkarledda enheter. Vi vill också se bra övergångsbestämmelser i och med att nationella taxan eventuellt avvecklas och ersätts. Allt detta är av vikt för förbundets medlemmar, patienter och hela vårdsystemet.
Osäkerheten avseende om och när förslagen offentliggörs och vad de kommer innehålla kan leda till oro och frustration, inte minst hos de av Läkarförbundets medlemmar som länge väntat på ett avgörande besked för sina verksamheters framtid.
Läkarförbundet kommer därför på olika sätt uppmärksamma departementet om vikten av en skyndsam handläggning av utredningens underlag, tillsammans med SKR och Fysioterapeuterna. Det är av stor vikt att vi får inblick i och ges möjlighet att påverka den fortsatta processen.
Under förra årets pilotkurs, som genomfördes av Karolinska Institutet och Södertörns högskola, fick deltagarna en uppdatering av sina medicinska kunskaper och stöd i att utveckla sina språkfärdigheter inom det medicinska området.
I år har kursen utökats från 80 till 120 platser. Kursen är uppskattad och välkomnad av tidigare deltagare och det är tydligt att det finns behov av kompletterande undervisning i form av preparandkurser även för fler utlandsutbildade läkare.
Genom denna kurs får deltagare bästa möjligheterna att förbereda sig inför kunskapsprovet och komma ett steg närmare att arbeta som läkare i Sverige.
Årets kurs startar den 14 augusti 2023 och avslutas 1 december 2023.
– Arbetsgivarna i vården tar inte sitt ansvar för läkarnas fortbildning. Rapporten visar tydligt att dagens svaga reglering i hälso- och sjukvårdslagen inte är tillräcklig, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
Inte bara Läkarförbundet anser att det behövs en tydligare reglering av fortbildning. För ett år sedan röstade riksdagen igenom att regeringen skulle se över ett krav på – och rätt till – en kontinuerlig fortbildning i hälso- och sjukvården. Ännu har ingen sådan översyn gjorts.
– Det här är inte en fråga bara för läkarna, utan för vården och patienterna. Det faktum att läkare i så hög utsträckning lägger sin fritid och sina privata pengar på fortbildning är ett tecken på att de själva anser att den tid de får från sin arbetsgivare är otillräcklig, säger Sofia Rydgren Stale
Rapporten i korthet:
• Extern fortbildning har minskat till 4,2 dagar / år. Det är en halvering mot när enkäten började göras år 2004. Det är också långt under de 10 dagar som Sveriges läkarförbund rekommenderar, och som till exempel vårt grannland Finland har som lagstadgad gräns för extern fortbildning. 18 procent av läkarna fick inte någon extern fortbildning alls under 2022.
• I nästan alla regioner har mängden fortbildning minskat jämfört med 2019. De regionala skillnaderna är fortsatt stora.
• Intern fortbildning och egen fortbildning är oförändrad. Läkare får i genomsnitt 1,3 timmar per vecka intern fortbildning och 2,2 timmar egen fortbildning i form av litteraturstudier och liknande. Det är under Läkarförbundets rekommendation om minst en halv dag i veckan sammanlagt för internutbildning och egen fortbildning.
• Brist på tid är det stora problemet. Nästan 70 procent av läkarna saknar tillräckligt med tid för fortbildning. Nästan 1 av 4 vet inte ens om det finns pengar för deras fortbildning. Och mindre än 40 procent har någon form av plan för sin fortbildning.
• För att kompensera lägger läkare både fritid och privata pengar för att kunna hålla sig ajour. I snitt lägger en läkare 9 dagar / år av helger, kvällar och semestrar på fortbildning. Snittet för privata utlägg på medicinsk fortbildning är 1 200 kronor år 2022, men många lägger betydligt högre summor än så.
•En individuell fortbildningsplan gör skillnad. Läkare som tillsammans med sin chef tagit fram en plan för sin fortbildning deltar i mycket mer fortbildning än de som saknar en plan. Genom att lägga upp en plan kan läkare och chef gemensamt säkerställa att den fortbildning som behövs också blir av.
Under förra veckans möte diskuterades – förutom akuta resolutioner om situationen i Sudan och om Ugandas föreslagna lagstiftning mot bland annat homosexuella – den pågående översynen av WMAs Helsingforsdeklaration om medicinsk forskning på människor. Översynen inleddes förra året och WMA är nu i färd med att samla in synpunkter och erfarenheter av relevans för revisionsarbetet.
Därutöver diskuterades vid mötet bl.a. tvångssterilisering och etiska principer i katastrofsituationer. Vidare godkände WMAs Council det förslag till uppdaterad deklaration om biologiska vapen som Läkarförbundet tagit fram. Den uppdaterade versionen, som planeras antas vid WMAs General assembly-möte i höst, rekommenderar åtgärder i syfte att stärka den globala beredskapen och vaksamheten rörande hotet från biologiska vapen och att motverka forskning för framtagande av sådana vapen.
Vid Council-mötet valdes isländska Steinunn Þórðardóttir från Island till ordförande i WMAs medicinsk-etiska kommitté.
WMA bildades i slutet av 1940-talet som en reaktion på de övergrepp som bl.a. läkare gjort sig skyldiga till under andra världskriget. Organisationens huvudfokus har alltsedan dess varit etik och hälsorelaterade mänskliga rättigheter.
Vid sitt årliga rådsmöte i Nairobi, Kenya, fördömde globala läkarorganisationen WMA det föreslagna lagförslaget om anti-homosexualitet som har godkänts av Ugandiska parlamentsledamöter. I en brådskande resolution uppmanade rådets medlemmar enhälligt den ugandiska presidenten att lägga sitt veto och förhindra att det blir lag.
Professor Jungyul Park, ordförande för WMA-rådet, sa: ”Mötet uttryckte stor oro över detta lagförslag. WMA har en tydlig policy som fördömer alla former av stigmatisering, kriminalisering och diskriminering av människor på grund av deras sexuella läggning. Vår policy säger att homosexualitet är en naturlig variation inom mänsklig sexualitet. Och diskriminering, stigmatisering, kamratavvisande och mobbning fortsätter att ha en allvarlig inverkan på den psykiska och fysiska hälsan hos personer med homosexuell läggning.’
”Vi kräver att detta lagförslag, och all liknande lagstiftning som föreslås, ska läggas in i veto av presidenten.”
I en gemensam resolution uppmanades de stridande parterna:
”Respektera de etiska principerna för hälso- och sjukvård, inklusive medicinsk neutralitet, för att garantera säkerheten för patienter och hälsopersonal, och säkerställa att dessa inte är föremål för eller påverkas av strider. De stridande parterna uppmanas också tillhandahålla säker passage för vårdpersonal och patienter i de fall som evakuering är nödvändigt”.
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale som representerar de svenska läkarna på plats i Nairobi tycker att situationen i Sudan är mycket oroväckande.
– Striderna i Sudan innebär ett stort lidande för civilbefolkningen med många människor på flykt. En vapenvila är absolut nödvändig så att sjukhusen får möjlighet att ge skadade och sjuka den vård som de akut behöver, säger Sofia Rydgren Stale.
Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund, Lars Rocksén, förste vice ordförande och Marina Tuutma, andre vice ordförande skriver idag i Dagens medicin: debatt om Nationella vårdkompetensrådets förslag om att avancerade specialistsjuksköterskor ska ta över flera av läkarnas arbetsuppgifter.
I många regioner råder det i dag stor brist på såväl specialistläkare och sjuksköterskor som undersköterskor. Tillgängligheten för patienterna är starkt begränsad.
Kort sagt saknas tillräckliga förutsättningar för en trygg, nära och tillgänglig vård. Grundstenen i god vård är patientsäkerheten, och en förutsättning för patientsäkerhet är att det finns tillräckligt med personal som har goda förutsättningar att utföra sitt arbete samt rätt kompetens och utbildning.
Därför blev vi väldigt förvånade över Nationella vårdkompetensrådets förslag till regeringen om att så kallade avancerade specialistsjuksköterskor ska ta över flera av läkarnas arbetsuppgifter och undersöka, bedöma och diagnostisera komplexa hälsoproblem samt behandla patienter och följa upp genomförda åtgärder utifrån ett helhetsperspektiv. Att sjuksköterskor ska arbeta som läkare, utan läkarutbildning och läkarlegitimation, är inte lösningen på vårdens utmaningar.
Nationella vårdkompetensrådets förslag är dåligt av flera skäl:
1. Läkares utbildning är minst tolv år och ger en gedigen medicinsk kompetens, medan den betydligt kortare sjuksköterskeutbildningen fokuserar på omvårdnad och vårdvetenskap. En kvalificerad, evidens-baserad, effektiv och säker vård kräver medicinsk diagnostik (baserad på patofysiologiska och cellbiologiska kunskaper), utredning, remisser och konsultationer samt tolkning av undersökningar och åtgärder – och för detta krävs att du utbildar dig till läkare. Det finns inga genvägar.
2. Vården måste vara patientsäker både i dag och i morgon. Patienterna måste kunna lita på att de möter personal som utför arbetsuppgifter som de är utbildade för. Om inte läkare under sin utbildning möter alla läkaruppgifter – för att dessa successivt tas över av avancerade specialistsjuksköterskor – kommer läkare på sikt att bli sämre rustade. Att bli läkare med fullt utvecklad medicinsk kompetens kräver progression i lärandeprocessen. Det medicinska ansvaret är något som läkaren utvecklar under hela den långa läkarutbildningen, från dag ett på grundutbildningen till färdig specialist.
3. Enligt OECD visar studier att det blir längre besök i vården och fler återbesök med avancerade sjuksköterskor jämfört med läkare. Otydlig rollfördelning genererar inte ökad effektivitet, tvärtom.
4. Vi ser också stora risker med att arbetsgivaren kan frestas att missbruka systemet och använda de avancerade specialistsjuksköterskorna även på andra områden där läkarkompetens är ett måste. Läkarförbundet har redan i dag fått signaler om att avancerade specialistsjuksköterskor används inom vissa regioner som handledare för AT-läkare. Lika lite som en sjuksköterska under utbildning bör handledas av en undersköterska, ska en AT-läkare handledas av en sjuksköterska. Det strider dessutom mot Social-styrelsens föreskrifter.
5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får, enligt patientsäkerhetslagen, delegera en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Delegering sker alltid från en person till en annan och den som delegerar ansvarar för att den som får arbetsuppgiften har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Läkarförbundet ser en risk för att läkare på grund av personalbristen kan komma att pressas till att delegera medicinska arbetsuppgifter till avancerade specialistsjuksköterskor, även i fall där läkaren bedömer att det inte är lämpligt. Detta vore mycket olyckligt både för patientens säkerhet och ur ett ansvarsperspektiv, ifall något går fel.
Avancerade specialistsjuksköterskor har framför allt prövats i länder med svår läkarbrist. I Sverige är läget ett annat. Här råder framför allt brist på vårdplatser, vilket till stor del beror på brist inom samtliga professioner i vården. Men att devalvera värdet av medicinsk kompetens och sänka kraven på den som utför det medicinska arbetet för att klara vården är fel väg att gå. I stället behöver det bli mer attraktivt att arbeta inom vården. För att åstadkomma detta behöver vi adressera helt andra frågor, som exempelvis hur vi får bort utbildningsflaskhalsarna i systemet och hur vi avlastar läkarna från onödig administration.
Uppgiftsväxling ska användas för att rätt kompetens ska utföra rätt arbetsuppgift. Men det kan och får inte vara generella lösningar på de ekonomiska, organisatoriska och personella resursproblem som svensk hälso- och sjukvård har.
Läkarförbundet befarar att detta förslag är ytterligare ett exempel på en oroväckande utveckling där det av budgetskäl blir tillåtet att regel-bundet göra avkall på såväl de medicinska kraven som patient-säkerheten och i stället organisera vården efter någon sorts ”bättre än ingenting-princip”. Högre ambitioner än så måste vi ha för svensk sjukvård.
Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund
Lars Rocksén, förste vice ordförande Sveriges läkarförbund
Marina Tuutma, andre vice ordförande Sveriges läkarförbund