Hoppa till innehåll

Den nationella taxan reglerar uppdrag och ersättning för privata läkare och fysioterapeuter.

Överenskommelserna innebär i korthet:

  • År 2023 räknas ersättningsbeloppen upp med 3,0 %, år 2024 med 2,9 % och år 2025 med 2,5 %.
  • Möjlighet till digitala vårdmöten permanentas men är fortsatt frivillig för regionerna att tillämpa.
  • För att skapa enighet kring hur regelverket för den nationella taxan ska tolkas och undvika att regioner och vårdgivare gör olika tolkningar inför parterna ett formaliserat samråd.
  • Parterna ställer sig positiva till att tillsammans konstruktivt medverka i de förändringsarbeten som nu initierats på nationell nivå i samband med utredningen om att möjliggöra bättre tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd.

De nya överenskommelserna ska formellt godkännas av Regeringskansliet, som beslutar om ny förordning.

Läkarförbundet, Fysioterapeuterna och SKR och har länge påpekat att systemet som reglerar villkoren genom den nationella taxan är föråldrade och behöver ses över. Då den nya överenskommelsen mellan parterna sträcker sig över tre år finns goda möjligheter att lägga fullt fokus på att i samverkan med pågående utredning utveckla hur små, professionsledda verksamheter kan ges förutsättningar att bidra i ett framtida integrerat hälso- och sjukvårdssystem.

Senast vid utgången av 2022 skulle andelen i befolkningen som har en namngiven fast läkarkontakt i primärvården utgöra minst 55 procent. Och ett mått av kontinuiteten – hur ofta patienter får träffa samma läkare i primärvården – skulle öka med minst 20 procent. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ser ingen ökning av andelen med fast läkarkontakt och konstaterar att det behövs bättre datakällor för att kunna följa måluppfyllelsen på ett bra sätt. Vad gäller kontinuiteten har den i stället försämrats något det senaste året, enligt myndighetens senaste kartläggning av måluppfyllelsen.

– Att målen vad gäller fast läkarkontakt inte har uppfyllts vet vi. Det är sorgligt, men bra att regeringen inte släpper målen utan fortsätter följa upp och ställer krav på regionerna i det fortsatta arbetet, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

I årets överenskommelse tydliggörs att det är skillnad mellan att ha en fast läkare på pappret och att kunna välja en fast läkare med en avgränsad patientlista, som har tid för sina listade patienter. Regionerna ska därför redovisa hur de avser arbeta mot Socialstyrelsens rekommendation 1 100 invånare per heltidsarbetande specialist i allmänmedicin.

– Att din fasta läkare har ett avgränsat uppdrag och ett rimligt antal patienter är avgörande för att råda bot på vårdens bristande tillgänglighet och bristande kontinuitet. Antalet anställda läkare i primärvården behöver närmast dubbleras för att nå dit och regionerna behöver därför på allvar satsa på primärvården, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Att utbilda fler specialister i allmänmedicin är helt centralt för en omställning till en god och nära vård. Nationella vårdkompetensrådet föreslog nyligen en “ST-miljard” för att komma tillrätta med den stora bristen på specialister i allmänmedicin. Det nämns i överenskommelsen att antalet ST-tjänster i allmänmedicin behöver öka, men i vaga ordalag och utan siffror.

– Det är många fina ord, men få konkret uttalade mål. Också vad gäller utbildningsplatser och utbildningstjänster måste regeringen ställa konkreta och mätbara krav på motprestation som regionerna ska uppnå för att ta del av medlen, säger Sofia Rydgren Stale.

– Julhelgernas höga arbetsbelastning inom sjukvården var ingen engångshändelse. Svensk sjukvård är konstant underbemannad och arbetsförhållandena är under all kritik. I slutänden drabbar det patienterna och patientsäkerheten, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet.

Läkarförbundets enkät har besvarats av drygt 15 000 medlemmar. Undersökningen visar att:

  • 2 av 10 läkare uppger att de inte hinner med det direkta patientarbetet inom sin normala arbetstid. Bland läkare i allmänmedicin uppger 3 av 10 att arbetstiden inte räcker till för att de ska hinna med det direkta patientarbetet.
  • 4 av 10 läkare uppger att de inte hinner med det indirekta patientarbetet (journalföring, remisshantering, receptförskrivning mm)
  • 5 av 10 läkare hinner inte med sina administrativa arbetsuppgifter inom sin normala arbetstid.
  • Var fjärde läkare får inte den vila och återhämtning de behöver mellan arbetspassen. 
  • 2 av 5 läkare har svårt att ta rast. Bland akutläkarna är det över 70 procent som inte har möjlighet att ta rast och koppla av under arbetsdagen. 

Resultaten visar att arbetsgivarna inom vården i flera avseenden inte lever upp till arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets regler och föreskrifter. Arbetsgivaren har en skyldighet att säkerställa att resurserna anpassas till kraven i arbetet och det framgår av undersökningsresultaten att så inte sker idag.

– Resultaten av enkäten tyder på att arbetsmiljöproblemen inom vården idag är så pass allvarliga att de på sikt riskerar att bli systemhotande för vissa delar av sjukvården. Regeringen måste tillsätta en nationell kriskommission för att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen inom vården, säger Sofia Rydgren Stale.

Om undersökningen

Enkäten skickades 2022 till samtliga medlemmar yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, det vill säga 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Svarsfrekvensen var på ett ungefär samma i alla lokalföreningar/regioner.

Läkarförbundets Arbetsmiljörapport

Bli medlem i Läkarförbundet du också

Som medlem i Läkarförbundet får du hjälp och stöd under hela karriären

Läkarförbundet står bakom Socialstyrelsens rekommenderade riktvärde om ett ansvar för 1 100 personer per heltidsarbetande specialist i allmänmedicin. Det är avgörande för svensk hälso- och sjukvård att den fasta läkaren har ett rimligt antal patienter listade på sig. Det är en förutsättning för att läkaren ska kunna vara tillgänglig för patienten. Det säkrar den medicinska kvaliteten, tryggheten för patienten och en rimlig arbetsbelastning för primärvårdens anställda.

Just nu är Läkarförbundet ute med regionala debattartiklar som uppmanar regionalpolitikerna att prioritera primärvården. Vi ställer också den direkta frågan:

Regionpolitiker – vad är det som dröjer?

En prioriterad fråga för Läkarförbundet

Svensk primärvård står inför omfattande utmaningar. Den kännetecknas av bristande tillgänglighet, dålig kontinuitet och tung arbetsbelastning för personalen. Många specialister och ST-läkare i allmänmedicin väljer bort primärvården för alternativa karriärvägar. Många läkare i primärvården går också ner i arbetstid för att orka med sitt jobb.

Publicerade regionala debattartiklar

Enligt regeringen ska den nationella planen bland annat innehålla:

  • Insatser som kan behövas för att förbättra kompetensförsörjningen. Till exempel insatser för att utveckla, motivera och behålla de medarbetare som redan idag arbetar inom hälso- och sjukvården, för att locka tillbaka vårdpersonal som lämnat yrket samt för att attrahera nya medarbetare.
  • En nationell kartläggning av behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Kartläggningen ska innehålla en redogörelse för ansvarsfördelningen för kompetensförsörjningsfrågor mellan vårdhuvudman och staten.

– Det är jättebra att regeringen visar att staten behöver ta nationellt ansvar för vårdens kompetensförsörjning. Det har Läkarförbundet länge efterfrågat. Men endast planer räcker inte. Vi behöver inte fler tjocka rapporter fulla med bra förslag. De goda förslagen måste också bli verklighet. För det krävs att det Nationella vårdkompetensrådet får ett större mandat att faktiskt också styra regionernas arbete med kompetensförsörjningen. Så är det inte idag. Statliga planer och rekommendationer ses ofta som fritt valt arbete av regionerna, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Kompetensförsörjningen har länge varit en av vårdens stora utmaningar då hälso- och sjukvården har allvarliga bemanningsproblem.

– Det behövs bättre statistik över framför allt ST-läkare. Idag finns ingen aktör som har övergripande ansvar för detta. Det är ingen som vet hur många ST-läkare som utbildas idag, eller hur många som behövs framöver. En nationellt ansvarig aktör för statistik behövs, för att löpande kunna göra den här typen av planer, säger Emelie Hultberg, ordförande Utbildnings- och forskningsrådet (UFO).  

Läkarförbundet anser att det är viktigt att de forskande läkarna tas med i planen för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Forskningen säkrar framtidens hälso- och sjukvård men idag är det många forskande läkare som inte får den tid för forskning som utlovats i anställningskontrakt eller i sk. förenade anställningar mellan lärosätet och sjukvården. I arbetet med att förbättra forskande läkares villkor kan den analys som Nationella vårdkompetensrådet redan har gjort om förenade anställningar, komma till användning.

I sin tillsyn har myndigheten kunnat konstatera att vårdplatsbristen gjort att patienter skadats eller till och med dött. Svårt sjuka skickas ofta hem i förtid och personalen flyr sjukhusen. Varpå vårdplatsbristen förvärras, skriver IVO.

I sin delredovisning av den nationella sjukhustillsynen skriver IVO att läget är allvarligt. IVO konstaterar att patientsäkerheten inte kan garanteras. Det handlar om utbredd korridorvård, dygnslånga väntetider, läkemedel som inte ges i tid eller inte alls, medicinsk övervakning som inte sker utifrån patientens behov. Inte heller sköts grundläggande hygien, nutrition och vätska.

IVO bedömer att regionerna dragit ner på vårdplatserna i alltför hög utsträckning på sjukhusen, utan att ha säkerställt att vården kan ges i andra delar av vårdsystemet.

Läkarförbundet välkomnar IVO:s granskning och slutsatser. Enligt Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet, krävs det kraftfulla och långsiktiga satsningar för att komma till rätta med bristen på vårdplatser. Och att det är personalen som måste stå i centrum för dessa satsningar.

– Tyvärr har regionerna försatt sig själva i den här sitsen genom att inte satsa på personalen och arbetsmiljön. Tillgången på personal med rätt kompetens styr hur många vårdplatser det finns, säger Sofia Rydgren Stale.

– Som IVO skriver är det så hög belastning i vardagen att sjukhusen har en allvarligt försvagad förmåga att hantera krislägen som en pandemi eller katastrofmedicinsk händelse. Sverige har just sett vad dålig krisberedskap kan föra med sig för våra äldre och sjukaste. Det är hög tid att vi förhindrar att det uppkommer en liknande situation igen.

– Våra medlemmar tycker om sina yrken. Men denna välvilja får inte utnyttjas. Regeringen och regionerna måste kraftsamla för att komma till rätta med problemen inom vården. Det behövs en kriskommission för vårdens arbetsmiljö, säger Sofia Rydgren Stale.

Redan anställda som har ett påbörjat intjänande av förmånsbestämd pension inom ramen för KAP-KL kommer dock fortsatt att omfattas av KAP-KL. Anledningen till detta är att det kan vara ofördelaktigt för den slutliga pensionen att avbryta ett påbörjat förmånsbestämt intjänande.

Från och med 1 januari 2023 ändras även uttagsreglerna i de kommunala tjänstepensionsavtalen.

Det är nu i början av året som du får besked från din arbetsgivare om du fortsatt omfattas av KAP-KL från och med 1 januari 2023. 

Under tiden april-maj kommer du att ges möjlighet att byta till avgiftsbestämd pension. Mer information kommer att publiceras under våren. Om du överväger att byta måste du ta del av denna viktiga information.

Kontaktperson

  1. Medlemsrådgivningen
    Hjälp med fackliga och juridiska frågor, få kvalificerade råd om allt som rör din anställning.

Arbetsmiljöverket har fått in över 150 anmälningar från skyddsombud på sjukhus, där de begär att myndigheten ska ingripa mot problem i arbetsmiljön. Sammanlagt kommer Arbetsmiljöverket att inspektera cirka 70 sjukhus runt om i landet. Planen är att besöka tre avdelningar på varje sjukhus. Under inspektionerna kommer arbetsgivaren bland annat att få berätta hur man undersöker organisationen, riskbedömer och vidtar åtgärder för alla anställda på sjukhuset när det gäller:

  • arbetsbelastning
  • balans mellan krav och resurser
  • tillräcklig återhämtning mellan och under arbetspass
  • brist på kompetens
  • brist på personal

– Vi välkomnar att Arbetsmiljöverket lyssnar på alla de larm som läkare och andra professioner inom vården har lyft under flera års tid. Arbetsmiljön är så pass pressad på flera sjukhus att våra medlemmar riskerar sin egen hälsa eller väljer att sluta. Nu är det viktigt att våra skyddsombud får vara med på inspektionerna och att situationen på våra akutsjukhus granskas ordentligt. Vi kommer att följa Arbetsmiljöverkets arbete noggrant och förutsätter att arbetsgivarna agerar kraftfullt för att våra medlemmar ska orka jobba ett helt yrkesliv på de svenska sjukhusen, säger Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

Läkarförbundets senaste arbetsmiljöenkät visar att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket, på grund av arbetsbelastningen. Undersökningen visar också att 1 av 7 läkare varje vecka tvingas skicka hem patienter som borde ha lagts in vilket skapar etisk stress.

Det behövs krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent. Med inspektionerna, som pågår under hela 2023, hoppas Arbetsmiljöverket bidra till den arbetsmiljöstrategi som regeringen beslutade 2021. Strategin säger att det är nödvändigt att vidta långsiktiga insatser för att uppnå ett hållbart arbetsliv för alla. Arbetsmiljöfrågorna behöver prioriteras av arbetsgivarna så att alla ska orka, kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv.

Läkares villkor är en samhällsfråga. När trycket på vårdens personal blir för hårt ökar risken för misstag och patientsäkerheten äventyras. Tid för patienter och för återhämtning, tillräckliga resurser och personal är viktiga förutsättningar både för arbetsmiljö och patientsäkerhet – det är ytterst arbetsgivarens ansvar att se till att förutsättningarna finns.

Målet med inspektionerna är att samtliga akutsjukhus ska bli inspekterade, både regionala och privata sjukhus. Fokus kommer att ligga på den organisatoriska arbetsmiljön.

Skyddsombuden har en viktig roll

Det är akuten och förlossningen, samt ytterligare en avdelning, som är i fokus för Arbetsmiljöverkets inspektioner. Som skyddsombud är det viktigt att du får delta på inspektionerna och berätta om läkares arbetsmiljö.

I uppropet krävde förbunden en kriskommission för vården, fler vårdplatser och en hållbar arbetsmiljö dit fler söker sig för att arbeta – och vill stanna.

– Läkarförbundets arbetsmiljöundersökning visar att 60 procent av läkarna överväger att gå ner i tid, byta arbetsplats eller helt lämna yrket på grund av hög arbetsbelastning. De andra fackförbundens arbetsmiljöundersökningar ger samma bild. Det höga patienttrycket, överbeläggningar, vårdköerna och bristen på personal har medfört en enorm arbetsbelastning och en ohållbar arbetsmiljö för vårdens medarbetare, konstaterar Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.

– Våra medlemmar tycker om sina yrken. Men denna välvilja får inte utnyttjas. Den nya regeringen och de nya styrena i regionerna måste kraftsamla för vårdens arbetsmiljö. Vårdens medarbetare behöver krafttag för en bättre arbetsmiljö innan det är för sent, säger Sofia Rydgren Stale.

Följande fackförbund deltar på uppvaktningen av sjukvårdsministern:

Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Kommunal, Vision, Akademikerförbundet SSR, Logopederna, Fysioterapeuterna, SRAT, Svenska Barnmorskeförbundet, Psykologförbundet, HälsoAkademikerna Sveriges Arbetsterapeuter.

Den svenska vårdpersonalen har i vissa fall för kort avtalad period av återhämtning mellan arbetspassen. Regeringen har gett parterna i uppdrag att lösa arbetstidsfrågan.

Läkarförbundet har deltagit i förhandlingarna för att nå en överenskommelse gällande Sveriges läkare, men är inte beredda att skriva på än. Det är viktigt att analysera vilka konsekvenser förändringarna får för övriga avtal med arbetsgivarna. Läkares villkor är en samhällsfråga och att se till att medlemmarna har ett hållbart arbetsliv är en högt prioriterad fråga för Läkarförbundet. Förbundet har under en lång tid krävt att arbetsgivarna följer upp och tar ansvar för de anställdas övertidsuttag och möjligheter till vila och återhämtning och ser nu positivt på att det ansvaret ska regleras ännu tydligare.

Ändringarna i avtalet som de andra facken inom vården har skrivit under träder i kraft först 1 oktober 2023 och Läkarförbundet bedömer att det finns tid att säkerställa att avtalen blir till det bästa för medlemmarna.