Får avslag dubbelt så ofta
De senaste sex åren så har andelen avslag på ansökan om graviditetspenning på grund av nedsatt arbetsförmåga legat på höga nivåer för läkare. Läkare får avslag i 14 procent av fallen, i förhållande till de 6 procent som får avslag av befolkningen som stort. Det visar siffror som Sjukhusläkaren begärt ut från Försäkringskassan.
Madeleine nekades trots tungt arbete
Trots tunga lyft och ett fysiskt krävande arbete på en akutmottagning så nekades ST-läkaren Madeleine Liljegren full graviditetspenning de sista två veckorna. Försäkringskassan uppmanade istället till att vila mellan tunga perioder.
– Jag vet att jag ringde dem flera gånger och försökte förstå varför de inte kunde bevilja mig detta. Det stod klart och tydligt i intyget från min chef att jag hade ett fysiskt tungt jobb på en akutmottagning, men ”du kan sätta dig ner och vila mellan varven” var det svar jag fick. De tyckte alltså att jag kunde vila mellan hjärtstoppen och beviljade mig därför bara graviditetspenning på 75 procent när jag jobbade kliniskt, trots att jag överklagade och argumenterade med dem en hel del kring det här beslutet. Det kändes förfärligt!
”du kan sätta dig ner och vila mellan varven” var det svar jag fick.
Madeleine Liljegren, ST-läkare
Facket spelar en viktig roll
Gravida läkare kan behöva anpassa arbete och jour efter risk, påfrestning och förmåga. Är man gravid har man rätt att i samverkan med arbetsgivaren få sin arbetssituation riskbedömd av rätt kompetens, oftast via företagshälsovården. Om det finns risker ska de åtgärdas. Psykosociala påfrestningar och uttröttning ger utökad rätt till vila under arbetet.
Läkarförbundet och SKR har kommit överens om att läkare som så önskar bör befrias från jour och beredskap under graviditetens sista 60 dagar. Om du är gravid kan du börja ta ut ledighet med föräldrapenning från och med dag 60 före beräknad förlossning. Det är även då du kan ansöka om graviditetspenning hos Försäkringskassan om arbetet är för tungt.
Startar en arbetstidsnämnd
En del i detta arbete är starta en arbetstidsnämnd med representanter från arbetsgivare och fack. Läkarförbundet kommer att ha en representant i nämnden som bevakar läkarnas speciella behov när det kommer till arbetstid och schemaläggning. Nämndens uppdrag blir att hjälpa till att tolka de nya arbetstidsreglerna och ta beslut i frågor där fack och arbetsgivare uppfattar reglerna olika. Nämnden kommer också att fatta beslut om dispenser från reglerna.
Den 1 februari träder ett helt nytt regelverk in för läkarnas arbetstid och det är viktigt att fack och arbetsgivare samarbetar för att det här ska bli så bra som möjligt.
Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
Läkarförbundet kommer att bevaka att läkarnas perspektiv och speciella arbetssituation finns med när de nya reglerna ska implementeras och nya scheman tas fram ute i regionerna. Sofia Rydgren Stale menar att det finns stora utmaningar att få de begränsade personalresurserna att räcka till för en schemaläggning som är i enlighet med det nya regelverket.
Nya förutsättningar för schemaläggare
Medlemmar som jobbar som schemaläggare berättar för oss att det är svårt att få ihop läkarnas scheman. Här behöver arbetsgivarna gå in och ta sitt ansvar. Det saknas specialister i alla regioner och det är en verklighet som man inte får blunda för, säger Sofia Rydgren Stale.
Vad har hänt?
2021 anmäls Sverige till EU kommissionen av en privatperson, personal i kommun och regioner har för långa arbetspass och får inte den vila mellan passen som EU:s arbetstidsdirektiv kräver. Vårdpersonalens arbetstid regleras i kollektivavtalen så detta blir starten på ett stort arbete där fack och arbetsgivare förhandlar om delar av kollektivavtalen för läkare och annan vårdpersonal.
Under hösten och våren 2022/2023 förhandlar Läkarförbundet med arbetsgivarorganisationen SKR för att de nya reglerna ska bli så bra som möjligt för läkarna och samtidigt följer EU:s minikrav för vila och återhämtning mellan arbetspassen. De nya reglerna innebär i korthet att läkarnas rätt till 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod förstärks.
De nya reglerna kommer att påverka schemaläggningen för de läkare som jobbar i dygnet runt-verksamhet. Läkarförbundet fick igenom en del undantag för läkarna i förhandlingarna med arbetsgivaren och såg också till att de nya reglerna införs senare för läkarna än för övrig vårdpersonal. För läkarna införs de nya reglerna 1 februari 2024.
Läs mer om dygnsvilan
Här har vi samlat tidigare publiceringar och vidare läsning om dygnsvilan.
AT-rankingen toppas i år av Hallands sjukhus Varberg. I botten hamnar Karlskoga lasarett i region Örebro. Sedan år 2000 har SYLF mätt och utvärderat AT:s kvalitet i hela Sverige.
På sin hemsida skriver SYLF: Den som överväger att göra AT bör titta på kvalitet på utbildning och handledning, möjlighet att påverka sin arbetssituation och vilka regler som finns.
Tillsammans med AT-rankingen släpper SYLF också en kompetensförsörjningsrapport som bygger på svar från nära 2000 läkare från hela Sverige.
Nu kan du ta del av båda rapporterna.
Här kan du läsa hela inlägget:
Idag presenterade regeringen tilläggsdirektiven till den utredning där bland annat frågan om anmälningsplikt ingår. Utredaren ska lämna förslag på hur lagstiftningen ska kunna ändras så att (vissa?) offentliganställda ska ges en lagstadgad skyldighet att rapportera personer som lever i Sverige utan tillstånd. Utredaren ska också undersöka vilka konsekvenser det skulle kunna få för oss om vi inte följer denna skyldighet.
- Jag blev läkare för att bota människor, inte anmäla dem.
Även om regeringen höll öppet för att det kan finnas vissa ömmande situationer (exempelvis inom sjukvården) där undantag kan göras känner jag ändå en stor ilska och oro över att man i Sverige 2023 ens tillsätter en sådan här utredning. För jag vidhåller min kritik. Jag tycker inte att man ska gå vidare med utredningsförslaget, det hör inte hemma i vården eller i ett demokratiskt samhälle.
- Jag blev läkare för att stötta människor, inte övervaka dem.
Som läkare ska jag alltid ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Som läkare ska jag aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande. Detta får varje blivande läkare lära sig på läkarutbildningen och det står också i Läkarförbundets etiska regler. Och det är etiska principer som både jag och mina kollegor tar mycket allvarligt på och som vi har förbundit oss att följa. Jag kan omöjligt se hur en lag om anmälningsplikt ska kunna förenas med dessa viktiga etiska regler.
Utredaren ska, enligt regeringens direktiv, granska frågan förutsättningslöst och objektivt och ta hänsyn till Barnkonventionen och andra internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa. Jag förutsätter därför att utredningens slutsatser landar i det för mig helt uppenbara – en lag som kräver och straffar vårdpersonal om de inte anmäler vårdsökande nödställda människor är ett mycket dåligt och omänskligt förslag.
- Jag blev läkare för att hjälpa människor, låt mig fortsätta med det
Läs mer om läkarförbundets ställningstagande om förslaget om den utökade anmälningsplikten:
Läkarförbundet Nej till utökad anmälningsplikt i Läkartidningen
Regeringen tillsatte förra året en utredning som bland annat skulle analysera orsakerna till varför läkare och Försäkringskassan i vissa fall gör olika bedömningar av den sjukes arbetsförmåga och om sjukskrivande läkares bedömning av arbetsförmågan behöver ges en större tyngd i sjukpenningärenden. Utredaren, Marina Tuutma, presenterade idag sina slutsatser för regeringen.
Utredaren föreslår nu bland annat att det ska framgå tydligare vilka roller och uppdrag som de inblandade parterna har i sjukskrivningsprocessen och att dessa parter måste ha ett tätare samarbete än idag. Hon föreslår även att det ska bli tydligare vilken typ av medicinsk information som krävs i ett intyg och att det i kortare och mer okomplicerade sjukskrivningsfall ska räcka med en enklare form av sjukintyg. Detta är förslag som välkomnas av Läkarförbundet.
– En enklare sjukskrivningsprocess skulle underlätta mycket för läkarnas arbetssituation och öka rättssäkerheten för patienterna, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande i Läkarförbundet.
Utredaren lyfter också ett antal organisatoriska faktorer som måste fungera för att sjukskrivningskedjan ska fungera. Bland annat påtalas att regionerna måste säkerställa att läkarna har tillräckliga resurser att hjälpa sina patienter och att de ges möjlighet att kompetensutveckla sig på det försäkringsmedicinska området. Företagshälsovården föreslås också byggas ut och behovet av en nationell digital infrastruktur för hantering av sjukintyg betonas också.
– Utredningens förslag är ett viktigt första steg mot en smidigare, mer förutsägbar och effektiv sjukskrivningsprocess. Det skulle gynna både patienterna, läkarna och arbetsgivarna, säger Sofia Rydgren Stale.
Ett av dessa är podden ’Sjuka Myter’ som lanseras idag. Det är Robel Malki specialistläkare i onkologi och Jonna Nilsson specialistläkare i onkologi som har bestämt sig för att dela med sig av sin kunskap i poddform.
Läkarförbundet har ställt några frågor till Robel och Jonna inför deras första poddsläpp.
Vilka är ni som gör podden?
– Robel Malki specialistläkare i onkologi och barnboksförfattare tillsammans med Jonna Nilsson specialistläkare i onkologi. Vi är från början gamla kursare och som nu även är kollegor också.
Varför startade ni podden?
– Vi tyckte det var spännande att prova på något helt nytt, vilket poddformatet är för oss. Sen träffar vi många runt omkring oss, som anhöriga, vänner och patienter som har många frågor om hälsa och som har läst saker på internet eller bara hört om saker som blir till sanningar. Så vi tycker det är aktuellt att försöka reda ut vanliga missförstånd kring medicin och hälsa.
Varför är det viktigt att läkare gör en podd om hälsomyter?
– Vi vill gärna försöka reda ut och ge information om vanliga hälsomyter eftersom dem berör oss alla och det finns många missuppfattningar kring dem. Med vår bakgrund som läkare försöker vi ta evidensen och forskningen och förmedla det på ett begripligt och lättsamt sätt. Det finns ju många andra som spräcker hälsomyter men vi hoppas kunna bredda diskussionen och informationen ytterligare.
Vilket avsnitt har varit roligast att göra?
– BMI, socker och antioxidanter!
Hög utbildningskvalitet – men brister i arbetsmiljö
Svensk läkarutbildning håller en mycket hög standard. 94 procent av läkarstudenterna anser att utbildningen gett dem goda förutsättningar att arbeta som läkare.
Men trots en hög kvalitet på läkarutbildningen finns också vissa inslag av hierarkier och informella maktstrukturer som ibland skapar osunda kulturer och skadliga arbetsmiljöer för läkarstudenterna. Kränkningarna och trakasserierna sker oftast under den verksamhetsförlagda utbildningen ute på sjukhusen/vårdcentralerna, men förekommer även på universiteten.
Kvinnor mer utsatta än män
- 14 procent av läkarstudenterna uppger att de utsatts för kränkande särbehandling under sin utbildningstid.
- 13 procent anser att de blivit utsatta för trakasserier.
- 17 procent av kvinnorna uppger att de utsatts för kränkande särbehandling under sin studietid, medan motsvarande andel bland männen är 9 procent.
- 17 procent av kvinnorna uppger sig ha utsatts för trakasserier, jämfört med 6 procent av männen.
Det här är oerhört allvarligt och universiteten och arbetsgivarna måste ta krafttag i frågan. Det ska råda samma nolltolerans mot trakasserier och kränkande särbehandling under studietiden som i arbetslivet, säger Emelie Hultberg, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och studieråd.
Baseras på grundutbildningsenkäten
Rapporten baseras på grundutbildningsenkäten. Enkäten skickas ut per mejl till medlemmar som nyligen slutfört sin grundutbildning till läkare, i Sverige eller utomlands.
Syftet med enkäten är att granska kvaliteten på innehållet i läkarnas grundutbildning. Enkäten tar även upp andra frågor som är viktiga för studenter, till exempel studentekonomi och arbetsbelastning.
Läkares grundutbildning utgör en viktig byggsten i dagens och framtidens hälso- och sjukvård. En kontinuerlig utveckling av utbildningssystemet är därför en nödvändighet för att Sverige även i fortsättningen ska kunna förse hälso- och sjukvården med läkare av hög internationell klass som kan och vill driva den medicinska utvecklingen framåt.
Avtalet innebär att läkare anställda på vårdföretag med kollektivavtal inom privat sektor från och med den 1 juli 2024 kommer att få ökade avsättningar till tjänstepensionen ITP med 0,6%. Avsättningarna kommer därefter att öka successivt under 6 år upp till 2 % extra premieavsättningar.
Den andra delen av Flexpensionen ger en förstärkt rätt att gå ned i tid efter 63 års ålder. Denna rätt kommer att träda i kraft redan från och med 1 januari 2024. Oavsett om du väljer att gå ner i tid eller inte behåller du dina extra pensionsavsättningar.
I höst kommer Läkarförbundet att ta fram utbildningsmaterial gällande det nya Flexpensionsavtalet.
Kollektivavtalet innehåller även en del andra villkor som träder i kraft den 1 januari 2024:
- Bland annat får du nu spara upp till 25 semesterdagar oavsett vilket år de sparats in.
- Det tillförs också en ny omvandlingsregel för vikariat och avtalad visstid, där visstidsanställd med automatik blir tillsvidareanställd efter 36 månaders sammanlagd anställningstid – oavsett vilken form för visstidsanställning som tillämpats. I samband med detta ersätts tidigare allmän visstid med avtalad visstid.
- Den som sägs upp på grund av arbetsbrist, har uppnått 55 års ålder och har 10 års sammanhängande anställningstid i företaget har förlängd uppsägningstid. Åldersgränsen höjs till 59 år och 10 år sammanhängande anställningstid.
- Deltidsanställda läkare kommer kunna överenskomma individuellt om att överskrida gränsen för 200 timmar mertid upp till heltid.
Avtalet innehåller övergångsregler för de som har pågående visstidsanställningar som rullar över årsskiftet. Företrädesrätt gäller från den 1 januari 2024 inte till anställningar som bedöms vara kortare tid än en månad.
Ska vården förstatligas, vad innebär det? Hur skapar vi kollektivavtal som är attraktiva för de unga läkarna, hur tacklas vårdplatsbristen och hur hjälper vi barn på flykt? Det var några av de frågeställningar som besvarades av kunniga paneler under seminarier som arrangerades av Läkarförbundet och delföreningar.
I efterhand går det att ta del av inte mindre än 10 stycken livesända seminarier från Slottsterassen i Visby. Alla seminarier finns tillgängliga här och på Läkarförbundets Facebooksida.
Följande delföreningar anordnade välbesökta och lyckade seminarier:
- Sjukhusläkarna
- Sveriges Distriktsläkarförening
- Sveriges läkarförbund Student
- Sveriges läkarförbunds Chefsförening
- Sveriges Industriläkarförening
- Svenska Barnläkarföreningen
Varje år gör tidningen Dagens Medicin en maktlista. De rangordnar makthavare inom hälso- och sjukvården från 1 till 100 och skriver motiveringar på de första tio. Sofia Rydgren Stale klättrar från förra årets nionde plats till årets placering som nummer sex på listan.
– Det är tydligt att läkarnas röst är viktigare och mer relevant än någonsin, och det en ynnest att få representera alla Sveriges läkare. Det är tillsammans vi är starka och det är tillsammans vi blir framgångsrika, säger Sofia Rydgren Stale.
Med på listan från Läkarförbundet (med delföreningar) finns också:
- Lars Rocksén, förste vice ordförande, Läkarförbundet
- Marina Tuutma, ordförande, Distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande Läkarförbundet
- Elin Karlsson, ordförande, Sjukhusläkarna
- Nasim Farrokhnia, ordförande, E-hälsoläkarföreningen
- Magnus Isacson, ordförande för Sfam, Svensk förening för allmänmedicin
