Hoppa till innehåll

Inför valet var sjukvården väljarnas viktigaste fråga. Vården utgör en stor och ökande kostnad i statsbudgeten. Samtidigt har vi utmaningar som drabbar patienterna direkt som ojämlik vård, köer och vårdskador.

För att möta hälsoutmaningarna krävs, utöver fler anställda i vården och en bättre arbetsmiljö, stark medicinsk forskning och snabbare implementering av ny kunskap. Vårdpersonalen måste få bättre möjlighet att dra nytta av forskning och utveckling så att de kan ställa säkrare diagnoser och erbjuda effektivare behandling.

Nu krävs politisk handlingskraft. Vi uppmanar kommande regering att snarast gå vidare med förslag som det finns en bred politisk enighet kring. Det är nödvändigt för att möta utmaningarna och därmed öka hälsa och välstånd i Sverige.

Det skriver Forska!Sverige tillsammans med Läkarförbundet och 22 andra organisationer från vård, regioner, akademi, företag, patient-, professions och andra intresseorganisationer på Aftonbladet Debatt.

Vi skriver under

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare, Forska!Sverige
Lena Gustafsson, ordförande, Forska!Sverige, professor emerita, Umeå universitet
Stefan Jacobson, vice ordförande, Forska!Sverige, professor, Karolinska Institutet
Tobias Alfvén, docent och barnläkare, ordförande, Svenska läkaresällskapet
Anders Blanck, vd, LIF – de forskande läkemedelsföretagen
Anders Åkesson, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung
Ann-Marie Wennberg, professor och sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Erik Renström, rektor, Lunds universitet
Göran Larsson, forsknings-, utbildnings- och innovationschef, Region Västerbotten
Jan-Ingvar Jönsson, rektor, Linköpings universitet
Johan Schnürer, rektor, Örebro universitet
Karin Neuhaus, generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet
Katrine Riklund, professor, överläkare och prorektor, Umeå universitet
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-lungfonden
Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuroförbundet
Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Malin Parkler, vd, Pfizer Sverige
Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer
Mats G Karlsson, forsknings- och utbildningschef, Region Örebro län
Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska Institutet
Robert Kronqvist, vd, Apotekarsocieteten
Sofia Rydgren Stale, ordförande, Sveriges läkarförbund
Thomas Magnusson, ordförande, Diabetes Sverige
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden

Var fjärde AT-läkare uppger att de överväger att byta yrke i årets rapport till följd av en dålig arbetsmiljö, tung arbetsbelastning och låga löner. Samtidigt lyfter Läkarförbundet i årets arbetsmiljöenkät att siffran är så hög som en av tre underläkare, som då också inkluderar ST-läkare.

Rapporten talar också om väntetiden för att påbörja AT:

  • Väntetiden har ökat med 59 procent sedan mätningarna påbörjades 2008
  • Väntetiden förväntas öka nästa år i brist på AT-platser
  • AT-orternas övergång från 21 månader till 18 månaders AT kan dämpa ökningen av väntetiden.

Vad innebär det?

De avbrutna förhandlingarna innebär att Läkarförbundets medlemmar inom Fremias kollektivavtalsområde inte omfattas av något omställningsavtal från den 1 oktober 2022.

Har du frågor om vad som gäller för dig? Kontakta vår medlemsrådgivning!

  1. Medlemsrådgivningen
    Hjälp med fackliga och juridiska frågor, få kvalificerade råd om allt som rör din anställning.

Samlade kollektivavtal

Läkarförbundet träffar kollektivavtal inom de olika sektorer våra medlemmar verkar.

– Våra medlemmar gör sitt bästa för att det inte ska få allvarliga konsekvenser för patienterna. Resultaten av vår undersökning är en varningssignal som vårdens beslutsfattare behöver ta på allvar. Vården är just nu i en ohållbar situation där den som behöver vård allt för ofta skickas hem för att någon med större behov måste få gå före. Det skapar en etisk stress och ohållbar arbetsmiljö för vårdens personal, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Läkarförbundet.

Rapporten visar bland annat att:  

  • 1 av 7 tvingas skicka hem patienter som borde lagts in, varje vecka 
  • 1 av 5 tvingas skriva ut patienter för tidigt, varje vecka 
  • 2 av 5 tvingas varje vecka lägga in patienter på en annan avdelning än den där patienten medicinskt hör hemma 
  • 2 av 5 tvingas varje vecka låta patienter vårdas utan vårdplats, detta är en rejäl försämring jämfört med mätningen 2019

Bakgrund

Enkäten skickades våren 2022 till samtliga medlemmar yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent. Svarsfrekvensen var på ett ungefär samma i alla lokalföreningar / regioner. Frågorna om vårplatsbrist har besvarats av sjukhusläkare som har en tjänst där vårdplats frågan är aktuell.

Läkarförbundet välkomnar Tillgänglighetsdelegationens förslag om skärpningar och förtydliganden av den svenska vårdgarantin. Men vi vill höja ambitionsnivån ytterligare och ha en vårdgaranti som ger utrymme för medicinska prioriteringar.

Tillgänglighetsdelegationen föreslår att patienter ska få en medicinsk bedömning i den specialiserade vården inom 60 dagar, och sedan en undersökning inom 60 dagar. Vi anser att den tiden bör kortas till sammanlagt 60 dagar. Tidsgränsen för behandling bör kortas till 60 dagar.

Tillgänglighetsdelegationens kanske viktigaste förslag är att regioner inte längre ska kunna vänta tills vårdgarantin spräckts innan de hjälper patienten att få vård någonstans där köerna är kortare. Vi välkomnar det förslaget, och vill därutöver att patienterna, liksom i Danmark, själva ska få välja var de ska få vård när inte den egna kliniken kan uppfylla vårdgarantin.

I sociala medier, både på lokal och regional nivå, sprids budskapet att väljare kan och bör påverka genom att rösta för den sjukvårdspolitik de vill ska vara en verklighet. SYLF har sammanställt information om hur läget ser ut i våra regioner och vilka utmaningar sjukvården och läkarkåren står inför.

– Vårdpersonalen är den viktigaste frågan. Det handlar om att få en bättre arbetsmiljö, en rimlig arbetsbörda och löner som motsvarar det ansvar som vi har, säger SYLFs ordförande, Shadi Ghorbani.

– Situationen i sjukvården är på många håll ohållbar och våra medlemmar vill ha svar på vilka lösningar de olika partierna har, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande Läkarförbundet.

Utfrågningen delas upp i tre teman enligt våra prioriterade valfrågor:

  • Primärvård
  • Styrning av hälso- och sjukvården
  • Vårdplatser

Läkarförbundets följare i olika sociala kanaler fick möjlighet att skicka in sina egna frågor till utfrågningen, bland annat om läkares löner och dimensionering av utbildningstjänster.

Partierna är överens om att de vill se färre regioner för att effektivisera och förbättra styrningen av sjukvården. De vill också att staten ska ta ett större ansvar för styrningen av hälso- och sjukvården samt att alla har rätt till fast läkare. Partierna är också överens i frågan om fler utbildningstjänster, men inte helt eniga i frågan kring läkares löner.

Se politikerutfrågningen i sin helhet

Intresserad av något speciellt? Videon har kapitel, titta i spelaren och välj det du vill se av inspelningen.

Deltagare i utfrågningen, fr. v:

  • Anders W Jonsson (C)
  • Åsa Lindhagen (MP)
  • Karin Rågsjö (V)
  • Lina Nordquist (L)
  • Yasmine Bladelius (S)
  • Acko Ankarberg Johansson (KD)
  • Camilla Waltersson Grönvall (M)

– Siffrorna bekräftar de signaler vi får från våra medlemmar, på enskilda arbetsplatser kan situationen vara betydligt mer problematisk än vad genomsnittet visar, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.

Undersökningen visar bland annat att:

  • 1 av 5 läkare överväger att lämna läkaryrket helt på grund av hög arbetsbelastning.
  • Nästan 1 av 3 underläkare funderar på att lämna yrket.
  • 1 av 4 i primärvården överväger att lämna yrket.
  • 1 av 4 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård överväger att lämna yrket.
  • 1 av 2 läkare som är verksamma inom barn- och ungdomspsykiatri, allmänmedicin och akutsjukvård funderar på att byta arbetsplats.
Bakgrund

Enkäten skickades våren 2022 till samtliga medlemmar yrkesverksamma i hälso- och sjukvården, det vill säga 37 521 personer. 15 901 personer svarade vilket ger en svarsfrekvens på 42 procent.

Svarsfrekvensen var på ett ungefär samma i alla lokalföreningar/regioner. I denna fråga var flera val möjligt.


”Vårdplatsbrist gör att personal flyr från sjukhuset”

På Tryggvård.se vill vi synliggöra Sveriges läkare. Vi vill öka förståelsen för våra medlemmars arbetsinsats, hur förutsättningarna för att göra ett tillfredsställande jobb ser ut, och vad det innebär att vara läkare idag.

Vem tar hand om Doktorn? bildades i augusti 2017 som en resegrupp med syfte att fokusera på läkares egen hälsa och välbefinnande. Nätverkets nav är en mycket aktiv sluten Facebookgrupp vars medlemsantal stigit från 500 till över 9000 medlemmar på 5 år. Förutom det har nätverket arrangerat och genomfört en lång rad olika aktiviteter – som utbildningar av varierande längd och karaktär, resor, föreläsningar, novelltävling och sociala event – och grundarna är flitigt anlitade föreläsare och paneldeltagare.

I Facebookgruppen bildas ständigt mindre stödgrupper med olika teman – exempelvis föräldrar med småbarn, läkare med egen sjukdom eller andra gemensamma nämnare.

Nätverkets stora kioskvältare är anonyma inlägg, som i tider av osäkra arbetsförhållanden blir alltmer använt. Både unga och äldre kollegor vågar inte röja sin identitet, av rädsla för att inte få jobb i framtiden eller att arbetskamrater eller den egna chefen är med i gruppen.

En annan grundbult i verksamheten är fysisk aktivitet både som pausinslag och konkreta träningspass exempelvis under resor och utbildningstillfällen. Andra aktiviteter är återhämtning med medveten närvaro, reflektioner kring självomhändertagande och kollegialt stöd.

Sedan starten har grundarna Jill Taube och Maria Zetterlund arbetat närmast dagligen med att moderera gruppen och planera och genomföra all annan verksamhet.

Vår tacksamhet gentemot kollegorna i gruppen är stor – ett förtroende att förvalta, säger de stolta!

Vem tar hand om Doktorn?

Nätverket Vem tar hand om Doktorn? blev ett fristående nätverk i Sveriges läkarförbund i augusti 2022.

– Vi är mycket glada att Anna Ingmanson nu är på plats på Läkarförbundet. Med sin långa erfarenhet kommer hon att kunna ta sig an det viktiga arbetet att tillsammans med förbundsstyrelsen fortsätta leda Sveriges läkarförbund in i framtiden och mot målen i vår strategi. Vår resa mot ett mer samlat förbund fortsätter och där har vi redan initierat ett viktigt arbete för att stärka medlemsvärdet, säger Sofia Rydgren Stale Läkarförbundets ordförande.  

– Det känns väldigt roligt att äntligen få börja på Läkarförbundet. Det är högt tryck i hälso- och sjukvårdsfrågorna och det stundande valet ger Läkarförbundet en viktig roll i samhällsdebatten. Jag ser fram emot att tillsammans med kansliet och de förtroendevalda få arbeta för att stärka läkarnas röst i samhällsdebatten och skapa goda villkor för medlemmarna, säger Anna Ingmanson, förbundsdirektör Läkarförbundet. 

Bakgrund
Anna kommer närmast från Region Stockholm som avdelningschef på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på avdelningen för närsjukvård. Tidigare har hon arbetat som kommittésekreterare på Regeringskansliet, varit chef i Norrtälje kommun samt arbetat med intressepolitik på Sveriges Kommuner och Regioner. 

Om uppdraget

Förbundsdirektör, chef för Läkarförbundets kansli och VD för Läkartidningen med uppdrag att skapa goda förutsättningar för kansliets stöd till de förtroendevalda och tillsammans med förbundsstyrelsen leda Sveriges läkarförbund in i framtiden. Fokus ligger på att fortsätta stärka förbundets påverkan i samhällsfrågor som är prioriterade för Läkarförbundet och skapa goda villkor för läkare. Läkarförbundets kansli har ca 60 medarbetare. I tjänsten ingår ansvar för Läkarförbundets dotterbolag Läkartidningen och LIPUS, med cirka 20 anställda. Anna blir styrelseordförande för LIPUS och VD för Läkartidningen.