Hoppa till innehåll

Ordförandeblogg oktober 2025

Ordförandeblogg oktober 2025

Hösten har nyss gjort sitt intåg på allvar och ses ju ofta som en tid för reflektion – men det är inte bara därför detta inlägg kommer så pass snabbt inpå det förra.

Jag vill börja med att flagga för att ÖLF inom kort kommer att skicka ut en enkät om tystnadskultur. Bakgrunden till denna är tyvärr rapporter om svårigheter att diskutera problem och brister på arbetsplatser — i vår region och i övriga landet, både inom privat och regionalt driven vård. Det är så klart väldigt allvarligt när det sker och alla måste ha en nolltolerans. Svårt nog ofta som enskild eller till och med grupp. Därför vill vi erbjuda en möjlighet att göra sig hörd, givetvis anonymt och frivilligt. Jag är dock minst lika tacksam om ni fyller i enkäten fast ni inte upplevt några problem– även goda exempel behövs och en hög svarsfrekvens är avgörande för hur tillförlitlig en enkät blir.
Självklart är det allra bäst om problemet identifieras och hanteras direkt på enheten och det näst bästa är att höra av sig till facket – antingen lokalt, på centrumnivå eller till kansliet. Vi har varit ute på flera enheter för att visa vårt stöd och diskutera olika problem – en stor eloge och vår djupa tacksamhet till alla våra engagerade och kloka lokalombud, det är ni som är facket!

I skrivande stund håller vi just på att slutföra årets lönerevision inom regionen. Det centrala avtalet garanterade ett lägsta utfall på 3,4 % för kollektivet och dessvärre men inte förvånande blev utfallen på centrumnivå 3,40-3,43 %. Med en virtuell gallergrind som fälldes ner när vi försökte nå högre. På den statliga sidan började man 1.10. och på privata sektorn är avtalet sifferlöst och tillsvidare.

För 2026 gäller 3,0 % på regionsidan. Eftersom hoppet lär vara det sista som överger människan väljer jag att tro att regionen med en stabilare ekonomi vill börja mena allvar med sitt eget uttalande om att erbjuda löner som är i nivå med riket. Det är ett sorgligt faktum, som även många chefer påtalade i år, att de flesta centrum på sjukhusen halkat efter avsevärt nationellt.
Det är också nytt att den som får ny tjänst inom sex månader före revisionstidpunkten, d.v.s. nu fr.o.m. 1.10, normalt inte ska ingå i revisionen på något sätt. Detta betyder att man måste se till att ”2026 års lön” blir tillräckligt hög. På SACO Lönesök finns uppgifter från november 2024 nationellt för olika specialiteter och befattningar (sök på uppgifter från arbetsgivare, enkätsvaren är inte alltid rättvisande) och dessa behöver man då räkna upp med 3,4 + 3,0 % för att få 2026 års siffror.
Bättre ingångslöner är en av de viktigaste faktorerna för att höja läkares ersättning, inte minst blir detta tydligt under den relativt korta ST-tiden. Så var påläst, sök stöd (från facket) och ha tålamod.

Från och med 1.4.2026 blir det inte heller möjligt att ”förhandla bort” rätten till övertidsersättning innan man blivit specialist. Som de flesta vet är regionens syn på detta ensidig och föga förhandlingsbar i de flesta fall, så ett litet fall framåt. Vi fortsätter att driva på och hålla liv i frågan och tror att regionen egentligen skulle tjäna även ekonomiskt på att ta bort ”krysset” helt.

Regionen har på övergripande nivå också fortsatta problem med bland annat SD Worx och jag har därför skickat en artig påminnelse till ledningen om vårt flexavtal som kräver att chefer utövar manuell handpåläggning för att inte ”systemet” felaktigt ska råka stryka timmar i strid mot avtalet.
På grund av bristerna i systemen och eftersom regionen inte har någon övergripande medarbetarenkät vet vi inte riktigt hur vi mår eller hur vi upplevt sommaren – men rapporterna från jourtunga specialiteter vittnar om fortsatta problem med tillgängliga/bemannade vårdplatser. På US är operationskapaciteten också ett ihållande problem med köer för både canceroperationer men också inneliggande akuta patienter – vilket i sig späder på platsbristen utöver den etiska stressen.

En annan utmaning som regionerna ställs inför är att AT försvinner. De sista läkarstuderande som utexamineras efter nuvarande system går ut i juni 2026. Sedan kommer den första kullen från sexåriga legitimationsgrundande utbildningen ut sommaren därpå d.v.s. 2027. Sannolikt kommer alltså AT-ansökningarna bli betydligt färre redan mot slutet av 2026. AT har ju på många ställen varit en viktig del av bemanningen (utöver funktionen som utbildningstjänst och bieffekten som skyltfönster och rekryteringsgrund) och detta behöver man nu med ganska stor skyndsamhet börja förbereda sig för. BT blir ju det nya momentet inom ST med rotation (psykiatri, allmänmedicin samt ”sjukvård med akut verksamhet” är obligatoriskt) men är dels totalt sett kortare och dels inom RÖ tänkt helt integrerad med ST — d.v.s. BT-läkare ”dyker upp” när de anställts på enskilda enheter och inte centralt styrt. Vi är inblandade och fortsätter påtala att det måste till en ökad fast läkarbemanning både för att kompensera bortfallet av AT men också de ökade kraven på handledning av både studenter och BT-läkare.

Om vi stället lyfter blicken pågår nationellt arbeten om ökad statlig styrning av sjukvården – en komplex fråga men där möjligheterna till jämlik vård i hela landet verkligen behöver förbättras utan att övergå till rigid central styrning. För arbetstagare är det bra med en mångfald av arbetsgivare.
Det pågår också en översyn av frågan om fortbildning inom sjukvården. För läkare är kvalitetssäkring av specialistutbildning en viktig delfråga – hur säkrar man att ST-utbildning håller måttet både avseende bredd och djup, hur ska likartad bedömning av progress och kompetens ske? Etc.
Inte mindre viktigt är det som många av oss tänker på när vi hör fortbildning, det vill säga tillgång till och krav på fortlöpande kompetensutveckling även efter uppnådd specialistkompetens. Vi inom ÖLF välkomnar krav på detta, som ju tyvärr är något som ofta hamnar i kläm när det blir brist på personal eller pengar. Inte minst inom primärvården är detta ett sorgligt faktum.
Vi ser gärna att det finns formella krav på ett lägsta antal dagar för extern fortbildning som ska erbjudas likt det man exv. i Blekinge har lyckats få till ett kollektivavtal om. När vi lyft frågan i RÖ hänvisas vi mellan nivåer men fortsätter energiskt studsa även i denna fråga.

Med detta vill jag önska er alla en behaglig höst – ge gärna ditt lokala fackliga ombud ett leende, ett vänligt ord eller varför inte båda? Och varför inte fråga hur man gör för att engagera sig?
För styrelsen i Östergötlands läkarförening

Niklas Theorin, ordförande