Hoppa till innehåll

Erfarenheter från klinisk patologi i Umeå

Termin 7 studenten Lina berättar om sin erfarenhet som tidigare legitimerad biomedicinsk analytiker och nu arbeta som läkarassistent på patologen i Umeå.
Tema

Jag heter Lina K Fransson och läser termin 7 på läkarprogrammet i Umeå. Sedan tidigare är jag utbildad leg. biomedicinsk analytiker (BMA) med flera års arbetserfarenhet från flera kliniska patologi laboratorier i Sverige, för närvarande på patologen i Umeå. Jag kände inför sommarens jobb att jag borde passa på och koppla ihop mina utbildningar och efterfrågade då möjligheten att utöka arbetsuppgifterna till även inkludera läkaruppgifter. Önskan mottogs med glädje och ledningen bad mig skriva ned en lista vad jag ville och kunde göra då det inte finns någon färdig arbetsbeskrivning som läkarassistent på patologen.

Jag fick under sommaren möjlighet att sluta, eller rättare sagt utöka cirkeln genom att kunna följa provet hela vägen genom laboratoriet. Att göra en första visuell makrobedömning av vävnaden som skickats in för PAD, skära ut lämpliga bitar för vidare undersökning, dehydrera och bädda in vävnaden i paraffin. Snitta 4µm tjocka snitt på glas, färga med H&E och tillslut göra en mikroskopisk bedömning. Kanske låta vävnadsklossen ta sig en tur till genom labbet för ytterligare special-, immunfärgning eller DNAsekvensering för att kunna ge fler pusselbitar till diagnosen eller ge utlåtande om lämplig behandlingsmetod.

Jag fick en insyn om hur patologivärlden är mycket mer omfattande än jag kunde ana fastän jag jobbat där i flera år och att det handlar om så mycket mer än döda människor som så många föreställer sig. Men den delen erbjuds också och jag hade möjlighet i princip varje dag att följa med ned och assistera vid obduktion. I början av anställningen behövdes min kompetens på laboratoriet för att komma i kapp efter en tuff vår och jag var då som BMA schemalagd för snittning, färgning och för att assistera vid utskärningen med läkarna. Utöver dessa arbetsuppgifter fick jag fria händer att bygga ihop en tjänst som läkarassistent.

Vi jobbade på inne på labbet, kön med klossar att snitta minskade och jag tog då tag i möjligheten som jag hade fått att få utvidga min kompetens och få en helhetssyn över provernas väg genom labbet. Jag följde med läkarna så ofta jag kunde och följde deras rutiner och tankegångar kring diagnostiseringen. Dagarna fylldes med att vi diskuterade hur de olika preparaten skulle skäras ut för att kunna besvara om provet var benignt eller malignt, om det i så fall var radikalt borttaget och om det fanns spridning till lymfkörtlarna och så vidare.

”Med detta arbetssätt kunde jag se en tydlig utvecklingskurva på min egen kapacitet”

Jag mikroskoperade glas tillsammans med framförallt ST- eller överläkare och de erfarna läkarna förklarade då vilka ledtrådar vi kunde se på glaset och vi diskuterade potentiella diagnoser och fortsatt handläggning av både provet och patienten. Det blev mycket mikroskopering men det blev aldrig långtråkigt pga den stora variationen av prover, det var allt från cytologi-glas från thyroideapunktat, urin eller cellprovstagningar, hudexcisioner, små lungbiopsier till stora utskurna gyncancerpreparat eller tarmresektat. Vissa fall av appendix, gallblåsa och colonpolyper förgranskade jag själv och föreslog diagnos och fortsatt handläggning med ansvarig läkare. Med detta arbetssätt kunde jag se en tydlig utvecklingskurva på min egen kapacitet och dessutom insåg jag vilket stort kunskapsdjup som krävs för att vara patolog. Att från början kunna se att det är till exempel en appendix, fortsätta med att se en appendicit för att utveckla till att även histologiskt avgöra vilken grad av inflammation dvs om den är flegmonös eller gangrenös, om det är dysplasi eller inte osv. Ibland granskade vi fall som vi även presenterade på multidiciplinära konferenser och kom i kontakt med bland annat onkologer och kirurger. Jag följde även med och granskade de fryssnittsglasen som jag snittade och färgade under pågående operation.

Utöver detta blev jag introducerad till samarbetet mellan patologen och klinisk genetik som utför sekvensering av paraffininbäddad tumörvävnad från till exempel lungcancrar. Där specifika mutationer kan ge vägledning i behandlingsbeslut. Jag tar med mig många nya kunskaper och ett sug efter mer. Jag fylls av en känsla av intellektuell tillfredsställelse när jag nu går kirurgterminen och utökar min kunskapscirkel till att även innehålla patientkontakt och operation av de diagnoser som jag mötte dagligen under mitt sommarjobb på patologen 2018.

Lina Karlsson
Krönikör Appendix
Läkarassistent Klinisk Patologi Umeå

Mer från Appendix

Sveriges Läkarförbund Students fullmäktige 2021

Sveriges läkarförbund Students fullmäktigemöte för år 2021 har ägt rumt. Detta år hölls mötet i ett snötäckt Umeå mellan den 27:e till 28:e November. I Umeå uppskattades de intressanta samt viktiga diskussioner och ställningstaganden. Många viktiga frågor kring fullmäktige uppstår …

Våra bästa studietips

Arbetsliv Ny termin betyder nya kursare och nya studenter, och det är inte alltid helt lätt att komma igång med nya kurser. Därför tänkte vi dela med oss av studietips till dig som precis börjat plugga, eller kanske vill testa nya …

Vikten av återhämtning och livsnjutande

Arbetsliv Då var sommaren här. Med sommaren kommer för läkarstudenten den eviga frågan av hur man fyller dagarna med en stimulerande och lönsam syssla nu när CSN går in i sin sommardvala. Vissa lyckas väl med att hitta just denna gyllene …

Läkarassistent bör ses som en utbildningstjänst

Arbetsliv I dagsläget finns det tyvärr inga tydliga direktiv till vilka arbetsuppgifter som en läkarassistent kan och får utföra. Detta innebär att tjänsten hamnar i en gråzon med öppning för olika tolkningar av vad tjänsten som läkarassistent kan innefatta. Vi anser …

Vaccinera läkarstudenter som vårdpersonal   

Läkarutbildningen är till stor del en praktisk utbildning. Den kliniskt nära undervisningen är avgörande för läkarstudentens lärande och utveckling. Om vi inte får klämma och känna på patienter under utbildningen, hur ska vi då förväntas känna igen symtomen på sjukdom när vi är färdiga …

Sista kullen på den gamla läkarutbildningen 

Basfackligt I mer än 10 år har det pratats om en ny läkarutbildning i Sverige. Till hösten 2021 blir det äntligen verklighet. Läkarutbildningen kommer då att bli en termin längre och samtidigt bli legitimationsgivande. Det betyder att de som nu under …

Läkarexamen under pandemin – Dyster ceremoni men spännande framtid 

Arbetsliv På läkarprogrammet i Linköping är allra sista föreläsningen på läkarprogrammet en stor tillställning med hela klassen. En sista föreläsning i storsal byts ut mot 100 små skärmar på Zoom, ett glas champagne vid Universitetssjukhuset byts ut mot en tekopp hemma i lägenheten, men jag ger tusan i …

Var femte svensk läkarstudent studerar i utlandet

Idag finns ca 2300 svenska läkarstudenter i utlandet vilket motsvarar 22% av alla svenska läkarstudenter. Siffran är däremot lägre än för ett par år sedan när andelen utlandsstudenter var 31%. Hos utlandsstudenter finns stor oro kring införandet av nya BT-tjänstgöringen …

Vad gäller vid kränkande särbehandling på VFU?

Kränkande särbehandling på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) är ovanligt, men förekommer. Som student är det inte alltid lätt att veta var man ska vända sig, därför har vi frågat vår ombudsman Pelle Avelin vad som gäller om du som student utsätts …