Hoppa till innehåll

Farhågor och förväntningar på det nya läkarprogrammet

Regeringen har, som bekant, tidigare i år beslutat om införandet av det nya sexåriga läkarprogrammet. Under den tid som återstår innan de första studenterna påbörjar sin legetimationsgivande utbildning behöver vi lyfta blicken till nationell nivå, och reflektera kring ett antal viktiga gemensamma frågor rörande våra framtida läkarprogram.
Fackligt

Till att börja med behövs ett förnyat synsätt i dimensioneringsfrågan. Att det under många års tid har varit populärt i politiska kretsar att föreslå en utbyggnad av läkarprogrammet har nog få missat. Önskan om att kunna presentera enkla lösningar på sjukvårdens specialistbrist har lett fram till beslut om att antalet utbildningsplatser ska utökas. Man tycks helt ha missat att Sverige faktiskt varken har brist på läkarstudenter eller på underläkare. Att ensidigt utöka antalet platser på landets läkarutbildningar utan att samtidigt åtgärda det verkliga problemet bakom specialistbristen – nämligen de alldeles för fåtaliga AT-tjänsterna – kan leda till att tiden till färdig specialist förlängs ytterligare för de unga läkarna. Den välkända trånga flaskhalsen blir sannolikt ännu trängre. Därför behöver dimensioneringen av läkarutbildningen utformas i förhållande till arbetsmarknadens förväntade behov, så att varken över- eller underskott uppstår. I kalkylen måste dessutom tillströmningen av läkare med utländsk utbildning tas med.

Vidare behöver vi noggrant bevaka hur dimensioneringen påverkar utbildningens kvalitet. Har sjukvården ett tillräckligt patientunderlag för att kunna erbjuda läkarstudenterna samma möjlighet till klinisk praktik när studenterna blir fler? Ryms verkligen fler studenter i dissektionssalarna utan att möjligheten till kunskapsinhämtning försämras? Finns det tillräckligt många handledare på klinikerna för att kunna garantera att alla kandidater får den handledning de förtjänar?

En annan viktig fråga gäller alternativa urvalsmetoder vid antagning till utbildningen. Användandet av andra antagningskvoter än de traditionella betygs- och högskoleprovskvoterna kan möjliggöra en breddad rekrytering till läkarprogrammet, exempelvis genom olika typer av tester och intervjuer. Här finns potential för ökad nationell samordning och gemensam diskussion kring hur dessa metoder kan utformas. I dessa diskussioner måste fokus läggas på att välja alternativa urvalsmetoder som överensstämmer med beprövad erfarenhet och bästa tillgängliga evidens.

Sist men inte minst behöver man anstränga sig för att åstadkomma någon form av nationell koordinering i frågor som rör examinationerna på läkarprogrammet. Detta är inte minst viktigt eftersom den nya utbildningen blir legitimationsgivande, och således försvinner den nationella AT-tentan som gemensam kontrollstation inför läkarlegitimationen. Förslagsvis kan en nationell slutexamination i slutet av den nya utbildningen vara en dellösning på denna fråga. Vi behöver kort och gott se mer av samtal och diskussioner kring hur utbildningen ska utformas, och dessa bör föras med läkarstudenternas intresse som främsta rättesnöre. Det skulle inte bara gynna morgondagens läkare, utan också morgondagens patienter.

Nemanja Samardzic
Mer från Appendix

Sveriges Läkarförbund Students fullmäktige 2021

Sveriges läkarförbund Students fullmäktigemöte för år 2021 har ägt rumt. Detta år hölls mötet i ett snötäckt Umeå mellan den 27:e till 28:e November. I Umeå uppskattades de intressanta samt viktiga diskussioner och ställningstaganden. Många viktiga frågor kring fullmäktige uppstår …

Våra bästa studietips

Arbetsliv Ny termin betyder nya kursare och nya studenter, och det är inte alltid helt lätt att komma igång med nya kurser. Därför tänkte vi dela med oss av studietips till dig som precis börjat plugga, eller kanske vill testa nya …

Vikten av återhämtning och livsnjutande

Arbetsliv Då var sommaren här. Med sommaren kommer för läkarstudenten den eviga frågan av hur man fyller dagarna med en stimulerande och lönsam syssla nu när CSN går in i sin sommardvala. Vissa lyckas väl med att hitta just denna gyllene …

Läkarassistent bör ses som en utbildningstjänst

Arbetsliv I dagsläget finns det tyvärr inga tydliga direktiv till vilka arbetsuppgifter som en läkarassistent kan och får utföra. Detta innebär att tjänsten hamnar i en gråzon med öppning för olika tolkningar av vad tjänsten som läkarassistent kan innefatta. Vi anser …

Vaccinera läkarstudenter som vårdpersonal   

Läkarutbildningen är till stor del en praktisk utbildning. Den kliniskt nära undervisningen är avgörande för läkarstudentens lärande och utveckling. Om vi inte får klämma och känna på patienter under utbildningen, hur ska vi då förväntas känna igen symtomen på sjukdom när vi är färdiga …

Sista kullen på den gamla läkarutbildningen 

Basfackligt I mer än 10 år har det pratats om en ny läkarutbildning i Sverige. Till hösten 2021 blir det äntligen verklighet. Läkarutbildningen kommer då att bli en termin längre och samtidigt bli legitimationsgivande. Det betyder att de som nu under …

Läkarexamen under pandemin – Dyster ceremoni men spännande framtid 

Arbetsliv På läkarprogrammet i Linköping är allra sista föreläsningen på läkarprogrammet en stor tillställning med hela klassen. En sista föreläsning i storsal byts ut mot 100 små skärmar på Zoom, ett glas champagne vid Universitetssjukhuset byts ut mot en tekopp hemma i lägenheten, men jag ger tusan i …

Var femte svensk läkarstudent studerar i utlandet

Idag finns ca 2300 svenska läkarstudenter i utlandet vilket motsvarar 22% av alla svenska läkarstudenter. Siffran är däremot lägre än för ett par år sedan när andelen utlandsstudenter var 31%. Hos utlandsstudenter finns stor oro kring införandet av nya BT-tjänstgöringen …

Vad gäller vid kränkande särbehandling på VFU?

Kränkande särbehandling på VFU (verksamhetsförlagd utbildning) är ovanligt, men förekommer. Som student är det inte alltid lätt att veta var man ska vända sig, därför har vi frågat vår ombudsman Pelle Avelin vad som gäller om du som student utsätts …