Hur mår kvinnliga läkare?
Sofia, vill du berätta mer om Kvinnliga läkares förening?
Vi är en över hundra år gammal förening som redan från start stått upp för kvinnors rätt att utöva läkaryrket och också tagit sig an de stora samhällsfrågorna – allt från fredsarbete under första världskriget och för allas rätt till lika vård. Grundarna var pionjärer inom sexualupplysning och kvinnovård. Idag vilar vår verksamhet på två ben: jämställda arbetsvillkor och jämställd tillgång till hälsa och vård.
Vilka är era viktigaste frågor idag?
Vi ser väldigt positivt på utvecklingen som lett till att könsbaserade analyser är mer vardag i dagens forskning, även om det fortfarande tyvärr saknas ofta och genusanalyser hade kunnat appliceras i högre utsträckning. Vi jobbade hårt för att få in genusundervisning på det nya sexåriga läkarprogrammet, men stötte tyvärr på patrull.
Jämställdhets- och jämlikhetsfrågan behöver genomsyra hela utbildningen. Vi jobbar för jämställda arbetsvillkor: jämställd lönesättning och jämställd arbetsmiljö. Och så klart för att arbetsplatser ska vara fria från diskriminering och sexuella trakasserier.
Kvinnor och män har varit lika många på läkarutbildningen sedan 90-talet
Apropå sexuella trakasserier – blev det någon skillnad för svenska läkare efter MeToo?
Det är svårt att svara på rent akademiskt, men det vi ser är att uppenbara sexuella trakasserier, till exempel att man blir tafsad på inte accepteras. Förändringen började sannolikt före MeToo, men attitydförändringen är mer förankrad idag även om mer subtila trakasserier fortfarande förekommer.
Är kvinnor mer utsatta för kränkande särbehandling än män?
Antalet anmälningar för diskriminering och kränkande särbehandling verkar inte minska, sedan är det svårt att definiera hur rapporteringsgraden ser ut, vi hoppas såklart att man känner sig tryggare att rapportera diskriminering.
I alla undersökningar rapporterar kvinnor i större utsträckning än män att de utsätts för diskriminering och kränkande särbehandling – det visade även Läkarförbundets arbetsmiljörapport som kom förra året.
Är läkaryrket jämställt?
Kvinnor och män har varit lika många på läkarutbildningen sedan 90-talet. Under 2022 var 58 procent som examinerades från svenska universitet kvinnor, 44 procent av de som fick läkarlegitimation var kvinnor och andelen kvinnor som är sysselsatta i yrket är 50 procent. Så ja, vi är lika stor andel kvinnor som män i yrket.
I alla undersökningar rapporterar kvinnor i större utsträckning än män att de utsätts för diskriminering och kränkande särbehandling
Sedan finns det könsskillnader när man ska välja sin specialitet. Det finns en övervikt av män i de opererande specialiteterna. Läkarförbundet gjorde en undersökning 2008 där man undersökte specialitetsval mellan kvinnor och män. De flesta faktorer var lika viktiga för kvinnor och män, men för kvinnor var det viktigare att jobbet skulle gå att förena med familjelivet. Det var också viktigare för kvinnor med en bra arbetsmiljö och att arbetsplatsen var trevlig. Saima Diderichsens avhandling från 2017 berörde också detta, hon konkluderade att välja specialitetsval efter intresse var ett manligt privilegium.
Hur ser det ut senare i karriären?
Enligt Läkarförbundets lönestatistik är det lika många kvinnor som män som är överläkare och chef. Däremot skiljer sig lönen åt till kvinnornas nackdel – på vissa positioner med flertalet tusenlappar i medellön. Förklaringen är säkert multifaktoriell, men det går igen under hela läkarkarriären – kvinnor tjänar mindre än män. Vi vet från andra yrken att kvinnor hamnar efter lönemässigt under föräldraledighet och graviditet och vi hör från våra medlemmar att lagstiftningen kring lön och föräldraledighet inte följs.
Hur mår kvinnliga läkare?
På gruppnivå är det ”sådär”. Läkarförbundets arbetsmiljöenkät visade också att fler kvinnor än män längtar bort från yrket och jobbar deltid på grund av arbetsmiljön.
Det är jätteviktigt att cheferna vågar ta i diskriminerings- frågan och att göra aktiva åtgärder mot kränkande
särbehandling
Under 2022 presenterade Försäkringskassan statistik över sjukskrivningstalen för läkare. Här räknar man på antalet startade sjukskrivningsfall per tusen individer. För män ligger siffran på 94,2 och för kvinnor 43,8. I medeltal är kvinnors sjukskrivningar klart längre: 9 dagar i medel jämfört med 3,5 för män. Kvinnliga specialistläkare löper 57 % högre risk för att sjukskrivas för psykiatriska diagnoser jämfört med sina manliga kollegor.
Vad anser ni att man skulle behöva göra för att minska ohälsan och öka jämställdheten?
En viktig hälsofrämjande faktor är att kunna gå till jobbet utan att bli utsatt för kränkande särbehandling. Det känns som om vi kollegor emellan är överens om att vi inte ska ha det så här, men frågan är hur vi gör för att komma vidare? Myndigheten för arbetsmiljökunskap släppte en rapport för några år sedan som visade att det är jätteviktigt att cheferna vågar ta i diskrimineringsfrågan och att göra aktiva åtgärder mot kränkande särbehandling. Att kränka måste få konsekvenser för den som kränker!
FAKTA
Namn Ebba Katsler
Ålder 33 år
Yrke Läkare. Har en introduktionsanställning på Neurokirurgiska kliniken på Rigshospitalet i Köpenhamn. Tidigare arbetat på Neurokirurgiska kliniken i Lund samt gjort två års specialisttjänstgöring i Rättsmedicin.
Intressen ”Träna, laga koreansk mat, odla obskyra plantor.
Kort om svenska läkare och läkarstudenter i Danmark
Cirka 20 studenter med svenskt medborgarskap antas årligen till något av de danska läkarprogrammen.
En del svenskar väljer att göra KBU (danska motsvarigheten till AT) i Danmark. 2023 var det 24 läkare med svensk grundutbildning som gjorde KBU i region Hovedstaden. Sammanställning över andra regioner i Danmark finns inte att tillgå i dagsläget.
Ungefär 80–100 svenska läkare håller på att utbilda sig till specialistläkare i Danmark för närvarande.
Källa: Yngre Læger