ST-läkare och sjukvårdsministerns högra hand
När vi träffas en kall vardagskväll har Edvin Bernhardsson dagen till ära jobbat kliniskt på sin hemmaklinik. Han hade kommit drygt halvvägs på sin ST i intermedicin och kardiologi men var föräldraledig när den nya sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson ringde och undrade om han ville bli hennes politiskt sakkunnige.
”Vid regeringsskiftet behöver staberna snabbt tillsättas, så jag fick kort och intensiv betänketid. Svaret visste jag redan när hon ringde; det här vill jag göra”, berättar Edvin.
Det är jättekul att kunna bryta av arbetet på Regeringskansliet
Stetoskopet är fortfarande i bruk
Arbetsdagarna tillbringas nu mestadels på Regeringskansliet eller vid sjukvårdsministerns sida under sammanträden och studiebesök. Men Edvin tycker att det är väldigt viktigt att ha en fot kvar kliniskt i
sjukvården. Formellt är han fortfarande anställd som ST-läkare på medicinkliniken vid Nyköpings lasarett. När såväl schemat inom politiken som hemmalogistiken tillåter, jobbar han patientnära några veckor om året.
”Det är jättekul att kunna bryta av arbetet på Regeringskansliet med att få träffa patienter och bli påmind om varför det vi gör är viktigt.”
Politiskt engagerad sedan tonåren
Som politiskt sakkunnig kan varken sjukvårdsministern själv eller den sakkunnige uttala sig om de utredningar som nu ligger på bordet. Det kan räknas som ministerstyre, vilket inte är tillåtet. Moderna Läkare
får alltså inga svar om Tidöpartiernas sjukvårdsrelaterade utredningar; helt eller delvis förstatligande av hälso- och sjukvården samt undantag för vissa yrkeskategorier från informationsplikt gällande personer som vistas utan giltiga tillstånd i Sverige.
Det här vill jag göra!
Edvin Bernhardsson har varit politiskt engagerad i Kristdemokraterna (KD) sedan gymnasietiden. Under läkarstudierna vid Karolinska Institutet i Stockholm växte sig intresset för sjukvårdspolitik starkare. Han är också regionpolitiker för KD i Region Stockholm och sitter sedan 2014 i regionfullmäktige.
Är det något du är särskilt stolt över att ha bidragit till som regionpolitiker?
”Som regionpolitiker är jag stolt över att KD har lyft frågan i regionen om administration för sjukvårdspersonal bredare och kompetensförsörjningen. KD driver frågan om att öka andelen AT, BT och ST-läkare i regionen för att Stockholm ska ta sitt ansvar för utbildningstjänster för läkare. Och så är jag är glad över att vi vill utreda närakuternas organisation. Givet de erfarenheter vi har i Stockholm ser vi hellre att husläkarmottagningarna i närakutens närhet får ansvar för vården, för att förbättra kontinuiteten för patienten.”
Politik är en prioriteringssport
Ministerns högra hand
Åter till jobbet på Regeringskansliet. Vad innebär titeln ”politiskt sakkunnig”? Kort sammanfattat är man en politiskt tillsatt tjänsteman, knuten till ett särskilt statsråd, och ingår i den politiska ledningen för det departement där man är anställd. Edvin Bernhardsson är alltså knuten till sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson och Socialdepartementet.
Som sakkunnig har man ofta ansvar för en viss typ av frågor och ansvarar för att bereda såväl lagrådsremisser som beslut om utredningar till myndigheter och propositioner. En del av arbetstiden ägnas också åt att svara på allmänhetens frågor, föra dialog med socialutskottet och förbereda ministern för intervjuer.
Den som är politiskt sakkunnig behöver inte med nödvändighet vara expert inom det område man ansvarar för. Edvin ser dock en stor fördel med att ha erfarenhet av att arbetat i sjukvården och ha medicinsk kunskap:
”Det är en kortare startsträcka när det gäller förståelsen för hälso- och sjukvårdsorganisationen. Som läkare har man ju också en naturlig ledarroll”, säger Edvin och fortsätter:
”Läkare är övade i att fatta beslut och göra prioriteringar. Det tror jag också är värdefulla egenskaper som jag tar med mig in i den här rollen.”
Läkare är övade i att fatta beslut och göra prioriteringar
Edvin är inte den första legitimerade läkaren som är politiskt sakkunnig hos den minister som ansvarar för hälso-och sjukvården. Mellan 2019 och 2022 var Daniel Johansson, även han legitimerad och ännu inte specialiserad läkare, politiskt sakkunnig åt Lena Hallengren under det socialdemokratiska styret.
Liknande utmaningar
Studiebesöken som han och sjukvårdsministern gör runt om i Sverige och internationellt ger en bredare
bild av hälso- och sjukvårdens status. De träffar regelbundet företrädare för vårdprofessionerna, patienterna, de verksamhetsnära cheferna och regionpolitikerna. Även om ingångarna och lösningsförslagen varierar ser Edvin återkommande utmaningar för framtidens vård; kompetensförsörjningen, ökad kapacitet i vården, fast läkarkontakt och ett för stort antal patienter för vårdpersonalen.
Kompetensförsörjningsfrågan kan regeringen inte styra över rakt av då det är regionerna och kommunerna som är arbetsgivare. Men för att ta ett större grepp om vårdens kompetensförsörjning har regeringen exempelvis gett i uppdrag att kartlägga behovet av specialistläkare och även tillsatt en utredning om att se över möjligheterna att ställa krav på kontinuerlig fortbildning – något som inte finns idag. Likaså berättar Edvin att han tycker att de pengar som avsatts för att motivera regionerna till att tillsätta fler AT-tjänster har haft effekt.
Fler läkare behövs i politiken
”Politik är en prioriteringssport. Alla intressen och intressenter kommer aldrig att få sin vilja igenom fullt ut. Man behöver prata och förhandla med andra partier som kan ha annorlunda ingångar i samma problem”, berättar Edvin som svar på frågan om hur han skulle beskriva vad politiskt hantverk innebär.
Många läkare är engagerade i vårdens utveckling genom att driva kliniska projekt för medicinsk förbättring, som chef och ledare i vården och genom fackligt arbete. Edvin har noterat att det inte är vanligt att läkare är partipolitiskt engagerade och tycker att fler ska ta tillfället i akt:
”Det vore fördelaktigt både för politiken och för hälso- och sjukvården.”
Och varför så inte är fallet har säkert många orsaker – löneläget är generellt bättre i läkaryrket jämfört med i politiken och Edvin tror att det finns en inneboende otålighet inom yrkeskåren.
”Läkare vill hitta diagnos, sätta in behandling, sedan utvärdera och se effekten. Politik är en annan typ av sport med betydligt längre processer. En mandatperiod på fyra år är i politiska sammanhang en kort tid. Är man otålig kan det vara ytterligare ett hinder för att engagera sig politiskt.”
Men är man intresserad av partipolitik har Edvin ett avslutande råd:
”Hör av dig till det parti som du sympatiserar mest med och fråga om du får vara med och påverka. Om man själv sträcker ut en hand så finns det nog goda möjligheter till det.”
