KBT för läkare – så lär du dig sunt självhävdande

Som läkare kan vi skriva recept, beställa under­sökningar och utfärda intyg, saker som kan vara åtråvärda för en patient. Hur reagerar vi när vi inte är överens med patienten om vad som är det medicinskt rätta? Ingen vill ha en missnöjd pati­ent som skriver brev till verksamhetschefen. Men att lägga sig platt och gå patienten till mötes kan ibland vara skadligt för patientens hälsa – det kan skapa eller underhålla ett läkemedelsberoende, försvåra patientens återgång till arbetslivet eller öka hälsoångesten på sikt. 

"Det handlar om att hålla en lagom röstnivå, lyssna och förklara"

"Detta lättaste sättet att bli av med obehaget som uppstår när en ledsen eller arg patient kräver något som inte är medicinskt indicerat är att gå patienten till mötes. Ett annat beteende som är lätt att ta till är att stå emot på ett hårt och auktoritärt sätt. Båda fungerar som säkerhetsbeteenden eftersom de har förmågan att sänka sympatikusreaktionen – i det första fallet för att patienten får som den vill, i det andra fallet för att patienten skräms till tystnad”, säger Olle Wadström, psykolog och författare till boken "Beteendemedicin – KBT för läkare"."

Men både flyktbeteendet och det aggressiva beteendet kommer, enligt kognitiv beteendeteori, att göra att du lättare får ett sympatikuspåslag inför liknande patienter i framtiden. Det kan även generaliseras till att se allt flera patientkategorier som påstridiga, aggressiva, hotfulla, ledsna, förkrossade, gråtande, vädjande och kan i förlängningen skapa ångest och olust inför arbetet. Ett tredje beteendemönster är att agera som om sympatikusreaktionen inte fanns där, eller åtminstone inte låta den styra beteendet – att lugnt och sakligt lyssna på och bemöta argumenten. Olle Wadström kallar det sunt självhävdande, och i boken beskrivs hur beteendena som karaktäriserar det kan övas in:

"Det handlar om att hålla en lagom röstnivå, lyssna och förklara. Att använda ord som "jag anser", "det är min fasta övertygelse att", "jag förstår, men". Man kan summera alla patientens argument, vilket visar att man på lyssnat på ett välvilligt och engagerat sätt, innan man sammanfattar sina egna argument. Att bete sig som om man redan har ett bra självförtroende, ger bättre självförtroende på sikt”, säger Olle Wadström.

"Jag är oerhört intresserad av hur folk mår dåligt av sitt eget beteende"

Olle Wadström, pykolog och författare.

Transparens bygger förtroende

Olle Wadström har lång erfarenhet av beteende­problematik. Han började sitt yrkesliv som lärare, och utbildade sig sedan till psykolog och psykoterapeut. Han har arbetat som beteendeterapeut med ångestsyndrom, som skolpsykolog i särskolan, inom habilitering för personer med psykisk funktionsvariation och med döva och dövblinda med svår beteendeproblematik. I boken "Beteende­medicin – KBT för läkare" finns de vanligaste ångestsyndromen beskrivna, samt hur dessa bäst bemöts och behandlas.

"Jag är oerhört intresserad av hur folk mår dåligt av sitt eget beteende. Principerna kring sympatikusreaktionen och flyktbeteenden kan appliceras på många olika situationer. Till exempel kan en annan stressande situation, kanske speciellt för en ung läkare, vara känslan av att ens egen kunskap och erfarenhet inte räcker till. Första impulsen kan vara att man vill dölja sin okunskap, men sunt själv­hävdande förordar att man erkänner att man inte vet. Detta är bättre än att patienten tror att man hemlighåller information, eller att man börjar svamla eller svara svävande. Att svara "Jag vet inte, men jag ska höra med mina kollegor" är en fras som inger förtroende och signalerar ärlighet.”

Hjärnan presenterar problem

En annan utmaning för en mindre erfaren läkare är att lämna svåra besked. Här kan man också tillämpa principen att inte fly, undvika eller släta över, utan istället våga vara i det obehagliga tillsammans med patienten. 

"Med saklighet och lugn kommer man långt"

"Klara och tydliga besked uppskattas i slutändan av
patienten, även om de är obehagliga. Svepande, otydliga och duckande formuleringar gör bara det svåra värre. Smärtsamma besked kan väcka ilska eller sorg i stunden, men kommer sannolikt att vara mindre tunga att bära än att i efterhand få veta att man inte fick ta del av all tillgänglig information.”

Olle har skrivit en lång rad böcker genom åren. Den som sålt bäst heter "Sluta älta och grubbla – lättare gjort med kognitiv beteendeterapi", och introdu­cerar ett nytt sätt att tackla varningshjärnans olusttankar. Istället för att distraktionstekniker, som hjälper i stunden men underhåller beteendet i längden, ska man lära sig att vara i känslan tills den går över. 

"Modellen går ut på att man inte ska försöka lösa olösliga problem och inte försöka förstå det som inte går att begripa. Man ska istället acceptera att ens hjärna hela tiden presenterar problem. Man ska inte försöka trösta sig och inte fråga andra, utan bara vänta ut det. Då tystnar varningshjärnan till slut.”

"Klara och tydliga besked uppskattas i slutändan av patienten, även om de är obehagliga"

Det råd som Olle vill ge till unga läkare är att stå på sig, och träna på att vara sunt självhävdande i sin yrkesutövning. Det kan även gälla situationer som när man som ny läkare inte får tillräckligt mycket hjälp och stöd av äldre kollegor:

"Det är lätt att man väljer att prata av sig med sina yngre kollegor, men det kommer ju inte att förändra någonting. Istället måste man ta det till högre instans och berätta att man inte får den hjälp man behöver. Det är inte så lätt, givetvis, eftersom det innebär att man ska kritisera någon som står ovanför i hierarkin. Men med saklighet och lugn kommer man långt”, avslutar Olle Wadström. 

På psykologinsats.se kan du läsa mer om KBT, Olle Wadström och hans böcker.