fbpx
Hoppa till innehåll

Läkare bland algoritmer

Vi står inför en ny teknisk revolution där AI kommer att ta allt större plats, vare sig vi vill det eller inte. Vad kommer det att betyda i sjukvården? Moderna Läkare har pratat med tre läkare om deras syn på sjukvårdens framtid – och på AI i vården.
Text: Julia Borg, chefredaktör
Foto: Privat
AI i vården Jennifer Ståhle & Nasim Farrokhnia
Tema

Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan företaget Open AI släppte Chat GPT och artificiell intelligens (AI) blev ett konkret verktyg för allmänheten att börja bekanta sig med. Digitaliseringsivern råder även i vården. Möjligheterna utmålas som oändliga och besparingarna (i tid och pengar) enorma. I alla fall låter det så i regiondirektörens nyhetsbrev och av prominenta tänkare på debattsidorna i Sveriges bättre tidskrifter.

Samtidigt pågår diskussioner i fikarummet om huru­vida verklighetstrogna robotkatter på demensboenden är etiskt eller inte. Och känslan av att stå inför en teknikrevolution känns minst sagt avlägsen när det tar tio minuter att logga in på datorn varje morgon. Astronomiskt långt bort när man upptäcker ytterligare tre nya ”klick” i journalsystemet efter nattens systemuppdatering.

Vi måste påminna oss om att AI kommer fungera som ett beslutsstöd, inte som en absolut sanning

Jennifer Ståhle, specialist i radiologi

Vad har vårdpersonal i allmänhet, och läkare i synnerhet, att förvänta sig av den tekniska revolution som många ändå verkar vara överens om att vi står inför? 

Jennifer Ståhle är specialist i radiologi och började intressera sig för teknikens möjligheter 2017. Hon doktorerar på utveckling av AI-modeller inom skallskador vid Karolinska Institutet. Hennes budskap till Sveriges yngre läkare är tydligt:

”Det är jätteviktigt att vi kliniker intresserar oss för och får redskap att samarbeta med de som utvecklar verktygen.” 

Än är AI i vården inte vardag i svensk sjukvård och några AI-baserade verktyg har inte införts på bred front. Men det rycker närmare. Vid Lunds universitet har man genomfört en uppmärksammad studie om bröstcancerscreening som visade att en bröst­radiolog tillsammans med den AI-baserade mjukvaran hittade 20 % fler cancerfall jämfört med granskning av två bröstradiologer som är gold standard idag. Samtidigt minskade arbetsbördan med 44 %.1

Enligt Jennifer har vi som land också en bit kvar innan vi får den infrastruktur på plats som behövs för att kunna få till ett bra införande av AI i vården – så som lagstiftning och etiska riktlinjer. På andra sidan Atlanten, i USA och Kanada har man kommit längre – både infrastrukturmässigt och kliniskt. 

Sjukhusgruppen Unity health i Toronto utvecklar själva AI-baserade modeller utifrån kliniska frågeställningar och har lyckats implementera flertalet program på ett säkert sätt. Framgångsfaktorn ligger i välfungerande samarbeten mellan kompetenser och vad som sticker ut jämfört med Europa är att professionen är involverad i stor utsträckning. I USA har man börjat använda AI för administrativa uppgifter och i Singapore är stora AI-baserade språkmodeller i gång där läkare kan få en automatiserad epikris med ett klick på datorn. 

Men det finns anledning att vara skeptisk. Det finns fallgropar att trilla ner i under kapplöpningen mot minskade kostnader och ökad effektivitet i vården. Till exempel att de som köper in nya medicinska program har bristfällig kunskap när det gäller att bedöma om de utvärderats enligt vetenskapliga principer eller inte. Jennifer ser också bekymmer med utveckling av mjukvaror som inte är förankrade i, eller löser de problem som vi kliniker behöver.

”Jag har förvånats över hur sent i sina processer vissa bolag och beslutsfattare tar in feedback på sin produkt från vårdgolvet”, berättar Jennifer och fortsätter:

”Om vi ska få bra verktyg behöver kliniker arbeta tätt med programerarna så att vi löser rätt frågeställ­ningar.”

Mitt i den 4:e industrirevolutionen står Nasim Farrokhnia med ena benet i vårdens värld och det andra i teknikens. I dag jobbar hon som läkare för Microsofts globala expertteam för hälso- och sjukvårdsfrågor samt life science. Hon är i botten specialist i internmedicin och gjorde sin postdoc på statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Sedan jobbade hon under flera år som verksamhetsområdeschef för akuten på Södersjuk­huset innan hon tog steget över till den privata sektorn och började arbeta med digitalisering i vården. Dessutom är hon ordförande för eHälsoläkarföreningen, en intresseförening inom Läkarförbundet.

Det här tåget går inte att stoppa

Nasim Farrokhnia, specialist i intermedicin och läkare för Microsofts globala expertteam för hälso- och sjukvårdsfrågor

”Vi vill att läkare ska bli mer framåtlutade och leda den digitala utvecklingen. Vi vill utveckla vården till mer innovativ, data- och insiktsdriven och digifysisk.” berättar Nasim och fortsätter:

”Läkarna måste lämna åskådarplatsen och sätta sig i förarsätet.”

En nyfikenhet på, och frustration över, teknikens möjligheter och andra branschers digitala lösningar ledde henne in på den vårdtekniska resa som hon nu befunnit sig på sedan drygt sex år tillbaka.

”När jag försökte prata med IT blev det som i filmen Lost in translation, jag saknade relevant kunskap för att kunna påverka utvecklingen att lösa vårdens problem.”

Idag är Nasims främsta uppgift att hjälpa Microsofts kunder att använda deras verktyg i vårdrelaterade processer. Exempelvis var företagets programvara involverad i studien som nämndes tidigare i repor­taget. Hon ser sig som en brobyggare mellan teknik­en, innovationen och regleringen av hälso- och sjukvården och är övertygad om att hennes typ av arbete kommer bli allt vanligare i framtiden.

”Det här tåget går inte att stoppa. Jag tänker alltid på patientnyttan och man behöver vara läkare för att förstå hur tekniken ska användas.” 

Sjukvårdsnära innovationsmiljöer finns både och offentligt och privat, särskilt runt de stora universitetsorterna. Men det finns också mer fristående nätverk som siktar tvärprofessionellt. 

Narkosläkaren Stephanie Tigerschiöld driver tillsammans med kollegan Johanna Mjärdner Square One Stockholm, vars mål är att koppla samman personer från olika branscher som vill driva innovation i hälso- och sjukvården. De bjuder in till träffar några gånger per år på olika teman och man kan delta till självkostnadspris för lokal och enklare förtäring.

Jag förstod hur viktiga olika yrkeskategorier är för att kunna få till bra IT-lösningar i sjukvården

Stephanie Tigerschiöld, Narkosläkare som driver Square One Stockholm

”Jag fick en ögonöppnare för hur viktigt det tvärprofessionella samarbetet är när jag delade kontor med två programmerare under mitt vetenskapliga arbete. Jag presenterade två problem som för mig framstod som likvärdiga i komplexitet för en programmerare. De sa att den ena frågan kunde lösas på tio minuter. Den andra var visst ’a million dollar question’. Då förstod jag hur viktiga olika yrkeskategorier är för att kunna få till bra IT-lösningar i sjukvården”. 

Åter till fallgroparna med AI-baserade program i sjukvården. Algoritmerna kan göra komplexa beräk­ningar och det går inte alltid att förstå hur de kommit fram till sin slutsats, i vardagligt tal sammanfattat som ”black box”- problemet. Det gör användandet av AI särskilt problematiskt när man behöver förstå och kontrollera säkerheten av programvaran. Jennifer och Nasim är överens. Det finns problem med att vi inte fullt förstår hur programvaran kommit fram till sin slutsats, särskilt i nyare AI-modeller, men menar att det inte nödvändigtvis skiljer sig från hur vi läkare kan behöva fatta beslut:

”Vilket beslut tar man under nattjourpasset när beslutsstödet säger en sak och den kliniska magkänslan en annan? Vi måste påminna oss om att AI kommer att fungera som ett beslutsstöd, inte som en absolut sanning,” påpekar Jennifer.

Kommer AI:n att göra oss arbetslösa? Även här är Nasim och Jennifer överens, AI:n kommer att lätta den administrativa bördan, frigöra mer tid för patienterna och resultera i bättre beslutsstöd. Jobben kommer vi att ha kvar, även radiologkollegorna som till och från utmålas som de som först kommer falla off­er för AI:ns framfart i de akademiska yrkena. Framtiden ser med andra ord ljus ut, under förutsättning att läkare är med och driver utvecklingen ditåt.

Här kan du läsa mer om Square One Stockholm!


1. Lång et al. Artificial intelligence-supported screen reading versus standard double reading in the Mammography Screening with Artificial Intelligence trial (MASAI). The Lancet oncology,   VOLUME 24, ISSUE 8, P936–944, AUGUST 2023.

Mer från Moderna Läkare

Tappade specialist­­år i krisens spår

Fackligt SYLF-enkät visar sparkravens konsekvenser för ST-läkarna Legitimerade läkare före ST drabbas hårdast i regionernas inflationshantering genom uteblivna anställningar. Samtidigt försämras arbetsvillkoren ytterligare i en redan ansträngd sjukvård, och utbildningskvaliteten försämras. Det visar en enkät ställd till legitimerade medlemmar i SYLF.

Att driva förändring på sin arbetsplats

Tema Trots att övertidsersättning är en självklarhet enligt vårt kollektivavtal, är det vanligt att det ändå kommer upp till diskussion vid nyanställning. Fredrik Rosenqvist, SYLF Värmlands vice ordförande, berättar hur man lyckades få arbetsgivaren att förstå att rätten till övertid inte …

Moderna Läkare Finder: Imal Amiri

Moderna Läkare Finder Moderna Läkare presenterar Finder: Imal Amiri är en 33-årig ST-läkare i geriatrik, som letar efter någon att drömma stort och planera för framtiden med. Letar du också efter kärleken? Se hit!

SYLF uppdaterar Schysst rekrytering

Fackligt Schysst rekrytering är en välkänd utmärkelse för arbetsgivarna och en kvalitetsstämpel för blivande AT-läkare när de väljer var de söker AT. SYLF uppgraderar nu utmärkelsen Schysst Rekrytering inför 2025 års utmärkelse. Läs mer om hur och varför!

KBT för läkare – så lär du dig sunt självhävdande

Reportage Läkaryrket placerar dig i patientsituationer som kan vara ångestskapande och göra arbetet svårare i längden. Psykologen och författaren Olle Wadström har skrivit boken "KBT för läkare" som handlar om bland annat just detta.