fbpx
Hoppa till innehåll

Negativ forskningstrend kartlagd

Trots stort intresse för forskning går andelen forskande läkare ned. Läkare är den enda yrkesgrupp som ur ett livslöneperspektiv förlorar på att disputera. Detta enligt en enkät utförd av SYLF och Läkarförbundet.
Text: Anna Söderberg Matousek
Foto: GettyImages
Reportage

Vi har forskningen att tacka för mycket i livet, inte minst inom medicinsk vetenskap, där utvecklingen av behandlingsmetoder, vaccin och implementeringen av ny medicinsk kunskap förbättrat människors livskvalitet och hälsa. 

Andelen forskande läkare har minskat

Under hösten 2021 utförde Läkarförbundet och SYLF för första gången en enkätundersökning om forskningsfrågor bland medlemmarna. De läkare som inte forskar fick svara på varför de inte gör det, medan de forskande medlemmarna fick ett större antal frågor. Enkäten visade att 29 % av läkarna forskar idag och av dem vill 72 % forska mer än vad de redan gör. En så hög andel som 68 % uppger att de inte skrevs in som doktorander när de påbörjade sin forskning. Enbart 12 % av doktoranderna bedriver sin forskning inom ramen för en doktorand­tjänst och 47 % av de forskande läkarna forskar efter disputation.

Mer än var tredje forskande läkare uppger att de forskar på sin fritid

Enligt SCB:s utbildningsregister har andelen läkare med forskarutbildning minskat under lång tid. År 2005 hade 20 % av läkarna upp till 74 år en forskar­utbildning. År 2020 var motsvarande andel 16 %. Det kan delvis bero på att kullarna med nyutbildade läkare har blivit större med tiden och att dessa ännu inte har hunnit med en forskarutbildning. Men även om man utesluter läkare i yngre åldrar kan ingen positiv utveckling ses, andelen disputerade läkare i åldrarna 40–69 år har sedan 2005 gått från 27 till 25 %. I och med reformen av läkar­utbildningen kommer det inte att krävas något vetenskapligt arbete under specialisttjänstgöringen. Det riskerar att minska förståelsen av klinisk forskning och rekryteringen av forskande läkare.

Svårt att få tid till forskning som utlovat

Nästan var tredje person som har en kombinerad anställning mellan klinisk verksamhet och forskning, eller forskning i sitt anställningskontrakt, uppger att de inte kan forska i den utsträckning som utlovas. Den främsta orsaken uppges vara bemanningsproblem på hemmakliniken. Under coronapandemin uppgav de svarande i enkäten att det var särskilt svårt att få ut sin forskningstid. Därtill uppgav 85 % av de läkare som undervisar att de gör det på obetald tid. Mer än var tredje forskande läkare uppger att de forskar på sin fritid. Bland doktorander uppger 27 % att tillgången på forskningsmedel blivit sämre de senaste fem åren. 

Bland yngre läkare, definierat som läkare mellan examen och specialistbevis, forskar 19 %. Enbart 16 % av de yngre läkarna är ointresserade av att forska. Den huvudsakliga anledningen till att yng­re läkare inte forskar, oavsett forskningserfarenhet, uppges vara svårigheter att kombinera forskningen med den kliniska utbildningen. Bland de med forskningserfarenhet är den främsta anledningen till att man inte längre forskar att man vill fokusera på den kliniska karriären. Bland äldre läkare, definierat som 66 år eller äldre, forskar 16 % varav hälften undervisar och spelar en stor roll för återväxten av forskande läkare. 

Forskning måste premieras för att fortsatt attrahera forskningsintresserade läkare och det är glädjande att intresset är stort

Forskningen måste fredas

För att Sverige ska fortsätta att vara en framstå­ende forskningsnation måste forskningen prioriteras. 

I slutsatserna av rapporten konstaterar Läkarförbundet att det måste löna sig att vidareutbilda sig och anställningsvillkoren för forskande läkare ska vara goda. Lönen måste vara konkurrenskraftig och motsvara kompetensen. 

Därtill behöver förutsättningarna att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet förbättras. Tiden för forskning behöver fredas så att den inte trängs undan av sjukvårdsproduktionen. Verksamhetschefer behöver få reella möj­ligheter att värna om både forskning och sjukvård.

Forskning måste premieras för att fortsatt attrahera forskningsintresserade läkare och det är glädjande att intresset är stort. Att läkare på alla nivåer kan kombinera kliniskt arbete med forskning är viktigt för att garantera en fortsatt hög kvalitet på Sveriges medicinska forskning. Staten och regionerna behöver visa att forskning inom vården är livsviktig för Sveriges befolkning och omgående vidta åtgärder för att bryta den nega­tiva trenden. •

Här kan du läsa hela forskningsrapporten!

Mer från Moderna Läkare

Läkare bland algoritmer

Tema Vi står inför en ny teknisk revolution där AI kommer att ta allt större plats, vare sig vi vill det eller inte. Vad kommer det att betyda i sjukvården? Moderna Läkare har pratat med tre läkare om deras syn på …

Tappade specialist­­år i krisens spår

Fackligt SYLF-enkät visar sparkravens konsekvenser för ST-läkarna Legitimerade läkare före ST drabbas hårdast i regionernas inflationshantering genom uteblivna anställningar. Samtidigt försämras arbetsvillkoren ytterligare i en redan ansträngd sjukvård, och utbildningskvaliteten försämras. Det visar en enkät ställd till legitimerade medlemmar i SYLF.

Att driva förändring på sin arbetsplats

Tema Trots att övertidsersättning är en självklarhet enligt vårt kollektivavtal, är det vanligt att det ändå kommer upp till diskussion vid nyanställning. Fredrik Rosenqvist, SYLF Värmlands vice ordförande, berättar hur man lyckades få arbetsgivaren att förstå att rätten till övertid inte …

Moderna Läkare Finder: Imal Amiri

Moderna Läkare Finder Moderna Läkare presenterar Finder: Imal Amiri är en 33-årig ST-läkare i geriatrik, som letar efter någon att drömma stort och planera för framtiden med. Letar du också efter kärleken? Se hit!

SYLF uppdaterar Schysst rekrytering

Fackligt Schysst rekrytering är en välkänd utmärkelse för arbetsgivarna och en kvalitetsstämpel för blivande AT-läkare när de väljer var de söker AT. SYLF uppgraderar nu utmärkelsen Schysst Rekrytering inför 2025 års utmärkelse. Läs mer om hur och varför!

KBT för läkare – så lär du dig sunt självhävdande

Reportage Läkaryrket placerar dig i patientsituationer som kan vara ångestskapande och göra arbetet svårare i längden. Psykologen och författaren Olle Wadström har skrivit boken "KBT för läkare" som handlar om bland annat just detta.