Redan under läkarutbildningen kände Lovisa Backemar att hon saknade att få tänka strategiskt och kreativt. När hon började jobba växte frustrationen:
”När jag gjorde AT var det ingen som lyssnade om man hade idéer om hur man kunde förbättra vårdprocessen eller arbetsmiljön”, berättar Lovisa. Hon insåg att hon ville lära sig mer om hur man utvecklar hälso- och sjukvård och sökte därför jobb som managementkonsult på Boston Consulting Group, där hon började arbeta efter AT och disputation.
Nytt sätt att tillämpa läkaryrket
Jobbet innebar att hjälpa kunder att lösa olika problem, ofta handlade det om att dela upp ett stort problem i mindre delar. Under hennes tid på företaget fanns få hälso- och sjukvårdsprojekt, men hon fick användning av sin läkarbakgrund ändå.
När jag gjorde AT var det ingen som lyssnade om man hade idéer om hur man kunde förbättra vårdprocessen eller arbetsmiljön
”Det man lär sig under läkarstudier och AT är att hamna i massa olika nya situationer och att lösa dem”, berättar Lovisa och fortsätter: ”Dessutom måste man kunna möta människor och förstå vad det är de egentligen menar och vill ha sagt jämfört med vad de faktiskt säger.”
Mer sjukvårdsfokus
Efter en tid som managementkonsult saknade Lovisa att få arbeta med just hälso- och sjukvårdsprojekt och hittade då en tjänst som affärsutvecklare på Capio. Det passade henne som handen i handsken. ”Jag fick använda min läkarbakgrund och det som jag lärt mig som managementkonsult. Redan från första dagen kunde jag bidra och göra ett bra jobb”, berättar Lovisa. Som affärsutvecklare på Capio är Lovisas huvudsakliga uppdrag att få Capio att växa och utveckla vården. I hennes jobb ingår bland annat att svara på upphandlingar. ”När en region vill att en privat aktör ska bedriva någon del av vården går de ut med en upphandling och jag förbereder den upphandlingen från Capios sida”, berättar Lovisa.
Det är en sak att sitta framför datorn och tänka att något blir kanon, en annan sak hur det blir i verkligheten
Mätning, mätning, mätning
Dessutom arbetar Lovisa som projektledare i verksamhetsnära projekt för att förbättra vårdprocesser, en uppgift som innebär arbete med standardiserade vårdprocesser och kvalitetsmätning. Ändras någon process i verksamheten analyseras utfallet noga för att mäta om det blev bättre eller sämre. Lovisa betonar att det är viktigt att se till att förändringarna fungerar i praktiken: ”Det får inte bli så att jag sitter på kontoret och hittar på en massa saker utan att få återkoppling. Det är en sak att sitta framför datorn och tänka att något blir kanon, en annan sak hur det blir i verkligheten.”
Helt plötsligt chattade hela Stockholm med vår lilla mottagning
Pilotprojekt med oanade konsekvenser
Lovisa berättar om ett pilotprojekt, då de införde en chattfunktion på en av Capios gynmottagningar i Stockholm. ”Helt plötsligt chattade hela Stockholm med vår lilla mottagning. Det var bra för tillgängligheten men det var mer än vi klarade att hantera. Då fick vi ta ett steg tillbaka och tänka till.” Den ekonomiska aspekten bygger helt på att vårdprocesserna är välfungerande: ”Om allt i vårdkedjan fungerar bra, det vill säga att vi tillgodoser patientbehovet och ger vård av hög kvalitet, så går även ekonomin bra”, säger Lovisa och fortsätter: ”Vi är ett privat företag, som precis som regionerna, måste gå runt ekonomiskt. Vårt fokus ligger på att utgå från patientbehovet och leverera vård av hög kvalitet med bra vårdprocesser, då löser sig ekonomin i slutändan”, säger hon.
Privata aktörer på sjukvårdsarenan
Lovisa är bekymrad över hur det ser ut generellt på många håll inom vården idag och anser att det finns ett stort behov av utveckling av nya arbetssätt. Hon menar att det är tydligt att läget börjar bli kritiskt och att resurserna inte räcker till, vilket kan leda till både en ohållbar arbetsmiljö och att patientsäkerheten hotas. För att öka effektiviteten tror Lovisa att privata aktörer kan spela en viktig roll, bland annat eftersom utvecklingsarbetet ofta går fortare hos privata aktörer jämfört med i regionen. ”Jag har inte jobbat med utvecklingsarbete på någon region, men det verkar mer tungrott, kanske på grund av att de är större organisationer”, säger Lovisa. En annan fördel som Lovisa lyfter fram är att privata vårdgivare ökar antalet aktörer på marknaden. ”Med fler aktörer på marknaden kan fler komma på nya idéer.” Några risker med effektivisering, i form av sämre arbetsvillkor för de anställda eller sämre vård, ser hon inte på Capio. ”Det är det som är effektivisering för mig – att man med samma eller med mindre resurser och samma arbetsinsats ska kunna bedriva en bättre vård. Det är därför det är viktigt att hela tiden mäta kvaliteten, ingen effektivisering får leda till sämre kvalitet eller sämre arbetsmiljö, det förlorar man på i det långa loppet.”
Videobesök passar inte för allt och alla
Digitalisering med potential
Något annat hon tror kan bidra till utveckling av nya arbetssätt är digitalisering. Det viktiga är att den används på rätt sätt. ”Videobesök passar inte för allt och alla. Ibland måste man träffa någon fysiskt”, säger Lovisa och fortsätter: “Det handlar om att vården behöver få in en tydlig process för hur man ska göra för att veta vilka som klarar av videobesök och inte.”
Lovisa berättar att de på Capio gått över till att använda sig av digitala kallelser. En liten förändring kan tyckas, men den har haft stor effekt. ”Hur många kallelser skickas det inte varje dag i Sverige? Med digitala kallelser behöver ingen skriva ut ett brev och stoppa i ett kuvert. En sådan liten grej gör att man tjänar in många administrativa timmar.” •
