Delad första placering i årets AT-ranking
God tillgång till handledning och utbildning, ett gott stöd bland kollegor och upplevelsen av att prestationen värdesätts på sjukhuset är några av knepen för att platsa bland Sveriges bästa AT-orter. AT:s kvalitet kräver ett långsiktigt, målmedvetet och strukturerat arbete och det måste finnas harmoni mellan AT-läkarnas krav på att utvecklas i sin yrkesroll och hälso- och sjukvårdens krav på produktion.
De topprankade sjukhusen fortsätter att vara i toppen av rankingen. Avesta Lasarett som i år delar på första platsen har nu toppat AT-rankingen i tre av de fyra senaste undersökningarna. I år blev sjukhuset dessutom bästa medicinort – en imponerande prestation. Andra sjukhus som har gjort bra ifrån sig är Sjukhuset Torsby som är bästa kirurgiort, Höglandsjukhuset Eksjö-Nässjö som är bästa psykiatriort och Hudiksvalls sjukhus som är bästa allmänmedicinort. Årets raket i rankingen delas av Hässleholms sjukhus och Nyköpings lasarett som klättrar 27 platser vardera.
När AT inte fungerar som det ska
Utebliven handledning och uteblivna utbildningstillfällen, hög arbetsbelastning utan stöd, ensamt jourarbete utan legitimerad läkare och känslan av att inte kunna påverka är några exempel på när AT inte fungerar som det ska. I botten av rankingen finns Sollefteå sjukhus som hamnar sist, strax över finns Oskarshamns sjukhus som återigen hamnar i botten av listan och Skånes universitetssjukhus Lund.
Det är inte någon slump att de topprankade sjukhusen i Västervik och Gällivare är de enda sjukhusen där samtliga AT-läkare känner inflytande över arbetsmiljön.
Förhoppningsvis är detta en väckarklocka för dessa sjukhus och att förändringar kan göras för att höja kvalitén på AT – framförallt måste de lyssna på AT-läkarna och inte vifta bort kritiken. Vi har tidigare kunnat vittna om orter som gått från botten av AT-rankingen till toppen.
Stöd under pressade tider
Alla är stressade och pressade överallt inom vården, det märks och det märks framförallt för oss under utbildning, i form av bristande engagemang på grund av tidsbrist, press med mera.
Många AT-läkare vittnar om en hög arbetsbelastning på sina kliniker i årets undersökning. Men har sjukhusen i toppen av rankingen lägre arbetsbelastning än de som ligger i botten? Svaret är nej. Även läkare i de topprankade sjukhusen vittnar om en hög arbetsbelastning, men det finns en avgörande skillnad; vilket stöd man har när det är tufft. Faktum är att AT-läkarna oftast är medvetna om den höga arbetsbelastningen då de ofta fått vikariera flera månader innan AT, men förväntningen är att man ska få stöd under en organiserad utbildningstjänst – något som alltför ofta prioriteras bort. Här måste de ansvariga se till att det alltid finns åtminstone en person som kan ge handledning och instruktion till AT-läkarna även under pressade tider. Det är då AT-läkare kan utvecklas samtidigt som sjukvård av hög kvalitet kan erbjudas till patienterna.
Mer makt åt AT-läkare
AT-rankingen visar också att det är viktigt med delaktighet och inflytande över arbetssituationen. I genomsnitt får AT ett helt betygssteg högre i de orter där AT-läkare känner inflytande över sin arbetsmiljö. Det är inte heller någon slump att de topprankade sjukhusen i Västervik och Gällivare är de enda sjukhusen där samtliga AT-läkare känner inflytande över arbetsmiljön.
De vanligaste orsakerna till att AT-läkare inte deltar i klinikens utvecklingsarbete är att de inte blir inbjudna till det eller att de inte får tid avsatt för att delta.
Sjukhusen har därför mycket att vinna på att förbättra möjligheterna för AT-läkare att få större inflytande över sin arbetssituation men också att få delta i klinikens utvecklingsarbete. De vanligaste orsakerna till att AT-läkare inte deltar i klinikens utvecklingsarbete är att de inte blir inbjudna till det eller att de inte får tid avsatt för att delta. Här måste det komma till stånd en kulturförändring där AT-läkare inte enbart ses som arbetskraft utan som ett par nya ögon som kan förbättra arbetsplatsen. Att delta i utvecklingsarbetet som exempelvis APT, arbetsgrupper och andra projekt är också en möjlighet för AT-läkare att få större förståelse för organisationen och träning i ledarskap.
Allt kan inte vara perfekt under en AT men allting går att förändra. Det krävs att det finns påverkanskanaler och lyhördhet samt nyfikenhet från verksamhetschefer, AT-chefer, studierektorer. När detta fungerar kommer fler orter att få AT-läkare som beskriver sin upplevelse enligt citatet:
För att jag av alla kollegor anses vara läkare och en tillgång; för att jag självständigt får handlägga patienter efter egen förmåga och får alltid hjälp och gott stöd när jag önskar det. Alla är måna om min utbildning och cheferna lyssnar och förändrar om det finns något jag anser kan förbättras.
Bästa medicinsort
Avesta lasarett
Västerviks sjukhus
Lasarettet i Motala
Bästa kirurgiort
Sjukhuset Torsby
Skaraborgs sjukhus Skövde
Västerviks sjukhus
Gällivare sjukhus
Bästa psykiatriort
Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö
Västerviks sjukhus
Värnamo sjukhus
Bästa Allmänmedicinort
Hudiksvalls sjukhus
Visby lasarett
Avesta lasarett
AT-läkare som upplever att de kan påverka sin arbetsmiljö, i procent
Ja 58 procent
Nej 42 procent
