En fantastisk utveckling har inneburit att vi numera snabbt kan få nyheter, medicinska råd och kontakt med kollegor på nätet. Med tanke på den ökande användningen av nätet för patientdiskussioner finns det anledning att påminna om alla faror som lurar. Som senior läkare är jag avund-sjuk på alla verksamma kollegor som nu har obegränsade möjligheter att diskutera kliniska erfarenheter på nätet, inte minst att det snabbt går att googla fram den färskaste informationen och den senaste vetenskapen. Men det är så lätt att använda nätet lite tanklöst. När det gäller uppgifter om patienter måste vi ta en rad hänsyn – i första hand till patienterna själva och deras integritet, men också tänka på vilken bild vi ger av läkare.
Det är så lätt att använda nätet lite tanklöst.
Sekretess
Det viktigaste i detta sammanhang är sekretesslagstiftningen och vår etiska regel nr. 12: Läkaren ska iaktta tystlåtenhet om all information rörande enskild patient, såvida det inte äventyrar patientens väl. Hälso- och sjukvårdssekretessen gäller även på sociala medier. Där får inte några uppgifter om patienter nämnas, inte ens om uppgifterna är avidentifierade. Med kännedom om sammanhanget kan det bli möjligt att identifiera patienten. Hur är det om patienten själv godkänt, lämnat samtycke till att uppgifter sprids på nätet? Svårigheten med ett samtycke är att patienten är i ett underläge, i en utsatt position och beroende av att läkaren behandlar hen väl. Patienten kan känna sig tvungen att lämna samtycke utan att helt inse vad det kan innebära att beskrivning av symtom med uppgifter om tidpunkt, plats med mera sprids. Kommentarer till de uppgifter som lags ut hjälper till att identifiera vem det rör sig om.
Journalförstöring
Om patienten inte känner sig bekväm med läkarens formulering i journalen kan hen begära att de olämpliga raderna i journalen stryks genom att begära detta hos vårdgivaren. Alternativt kan patienten begära journalförstöring hos IVO som då kan besluta att meningarna tas bort under förutsättning av att de inte är väsentliga för vården av patienten. Motsvarande går inte att göra på nätet, det som är skrivet om en patient går inte att ta bort.
Det gäller då att inte svara med reptilhjärnan utan svälja förtreten och komma ihåg att tystnadsplikten gäller.
Foton
Uppgifter om patienter bör alltså inte publiceras på nätet, ännu viktigare är det att vara försiktig med bilder. Det är lätt att förbise att bakgrunden till fotot av patienten kan innebära att det går att identifiera plats, tid och sammanhang. I värsta fall finns det andra personer som också kan gå att känna igen på bilden. Den som bryter mot tystnadsplikten kan i allvarliga fall få fängelsestraff på max ett år. År 2019 dömdes en anställd på ett demensboende i Östersund för brott mot tystnadsplikten för att ha publicerat en bild av en vårdtagare på Facebook. Påföljden blev 30 dagsböter (dom från Östersunds tingsrätt).
Missnöjd patient
Det finns förstås också andra fällor. Du kan bli provocerad av en missnöjd patient som letar upp dig på nätet och skriver att du inte är vatten värd och att din legitimation bör dras in. Det gäller då att inte svara med reptilhjärnan utan svälja förtreten och komma ihåg att tystnadsplikten gäller.
Respekt och saklighet
Det kan också vara lätt att framhäva sin egen förträfflighet om man lyckas knäcka en diagnos som en kollega inte lyckats ställa. Då ska man komma ihåg att uppträda respektfullt och sakligt och erinra sig den etiska regeln nr. 15: Läkaren ska bemöta sina kollegor respektfullt och så långt möjligt undvika att undergräva kollegors relationer till patienten.
Marknadsföring
Regel nr 15 anknyter till att man inte ska framhäva sig själv i något sammanhang. Regel nr 19 säger följande: Läkaren ska avhålla sig från påträngande marknadsföring och att på ett annat olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin person och läkargärning. Men, säger du då, tänk på all reklam om förträffliga nätläkare som syns överallt, är de inte olämpliga, framhäver de inte sig själva? Etik- och ansvarsrådet i Läkarförbundet (EAR) har kallat till sig ordföranden för nätläkarnas förening och påtalat det olämpliga med att lova för mycket i reklam och påmint om våra marknadsföringsregler. Som en facklig förening har vi har inte några sanktionsmöjligheter. Vid allvarligt brott och mycket olämpligt beteende kan en medlem uteslutas, men knappast vid olämplig marknadsföring. Många efterlyser större möjligheter till straff. Undvik att beskriva dig själv i alltför gynn-samma ordalag.
Media slår gärna upp stort om vi yttrar oss slarvigt och olämpligt.
Bilden av läkare
Som ordförande i EAR tycker jag att det viktigaste man bör tänka på vid kommunikation om patienter på nätet är den bild av läkare som vi förmedlar. Det finns ju inga egentliga väggar på nätet. Vi vill gärna tro att det enbart är en begränsad grupp som diskuterar när det i själva verket är för den som är intresserad lätt att hacka sig in. Det är också svårt att ha koll på vilka som egentligen är med i gruppen – är det endast kollegor? Vi måste vara måna om att förmedla att vi är professionella och hålla en saklig ton. Media slår gärna upp stort om vi yttrar oss slarvigt och olämpligt och tar det som bevis på att vi är okunniga, översittare och nonchalanta i vårt yrkesutövande.
Ska vi sluta använda nätet helt för att diskutera medicinska frågor?
Nej, men sekretesslagstiftningen kommer inte att ändras. Den är ett bra skydd för patienter och vårdgivare. Vi kan givetvis använda nätet för att utbyta erfarenheter, men eftersom man aldrig kan vara säkra på att diskussionen inte ”läcker” till obehöriga är det oerhört viktigt att inte över huvud taget avslöja några personuppgifter utan diskutera i allmänna ordalag. Gör inte bort dig så att du får böter eller andra obehagliga efterföljder. •
