fbpx
Hoppa till innehåll

Utbränd innan AT

Dålig introduktion, otydlighet om vad som förväntas av en på jobbet och därtill press på att prestera för att få en bra referens till AT-ansökningen. Känns situationen igen? För Sofia ledde en kaosartad arbetssituation till utmattningssyndrom. Vi får ta del av en utmattad under­läkares betraktelser.
Text: Julia Borg
Foto: Getty Images
Tema

Sofia heter egentligen något annat och vill dela med sig av sin erfarenhet av utmattningssyndrom till andra underläkare.

”Jag vill skicka med att det verkligen inte är värt det. Jag hoppas att jag kan bidra till att vi blir bättre på att prata om hur vi har det på jobbet och hur arbetet påverkar oss. Jag önskar att jag hade kunnat ställa upp på en intervju där jag inte kände att jag behövde vara anonym, men där är jag inte ännu. Generellt är jag rätt så rak på sak och skäms inte för mig. Men jag är ändå orolig för att bli stämplad för att jag varit utmattad”, säger Sofia under intervjun.

Viktigt med en positiv erfarenhet

Efter flera olika arbetslivserfarenheter bestämde sig Sofia för att läsa till läkare. Att möta människor och få göra det med ett naturvetenskapligt perspektiv lockade henne till yrket. Efter examen började hon arbeta på en enhet där läget var ansträngt.

”För mig var det viktigt att mitt första jobb som läkare skulle vara en positiv upplevelse. Men så blev det inte.”

Introduktionen var bristfällig och redan dag två hade Sofia patienter inbokade i kalendern utan att hon hade fått auskultera eller fått gå bredvid en mer erfaren kollega.

”Jag försökte flagga för att jag behövde mer introduktion, att jag inte visste hur man arbetade med flera av de tillstånd som jag nu förväntades hand­lägga självständigt med en timmes handledning per vecka.”

Otydliga instruktioner

Hon har lagt ner mycket tid på att hitta de faktorer som bidrog till hennes utmattning. Vissa av hennes personliga egenskaper har sannolikt bidragit, så som att hon drar åt det perfektionistiska hållet och gärna tar mycket ansvar.

"Om vi inte fixar det så lägger vi skulden på oss själva" 

Den privata situationen var också ansträngd tiden före utmattningen, vilket kan ha bidragit. Hon fick heller inte tydliga svar eller direktiv på vad som förväntades av henne på arbetsplatsen.

”Det var en av sköterskorna som noterade att jag följde fler patienter än vad ST-läkarna gjorde. När jag bad om råd gällande handläggning var det emellanåt svårt att få konkreta svar. Det ledde till mer stress och svårigheter att prioritera i tidboken.”

Kompenserade med att jobba mer

Symtomen på utmattningen smög sig på. Först kom sömnstörningen med täta och tidiga uppvaknanden. Sedan kom de kroppsliga symtomen med magont och korta perioder av influensaliknande symtom. Hjärnan arbetade allt långsammare och hon kompenserade genom att arbeta längre dagar.

”Det kan jag se nu i efterhand när jag läser mina anteckningar från den tiden. Jag fick inte ihop det. Och ju svårare det blev, desto mer försökte jag kompensera för att jag inte räckte till. Jag jobbade över flera timmar per dag. Vaknade i vargtimmen och gick till jobbet. Jag hade ju så mycket att göra.”

Den diffusa ångesten och oron fick Sofia att boka tid till sin vårdcentral för att prova antidepressiva tabletter.

”Läkaren märkte att jag var rörig i tanken och såg trött ut. Han sjukskrev mig för utmattning och skickade remiss för rehabilitering. Jag hade tur som fick så bra hjälp, så snabbt.”

Kollegiala stödgrupper värdefullt

Först fick Sofia rehabilitering med fysioterapi och KBT genom ett multimodalt behandlingsteam. Senare fick hon möjlighet att ingå i en pilotstudie för utmattad vårdpersonal genom Karolinska institutet. Kollegiala stödgrupper utgör en stor del av behandlingsupplägget.

”Det var fantastiskt att få träffa andra som var i samma situation. Där satt specialister med många års erfarenhet och sa samma saker som jag. Alla som var där var jätteduktiga, kunniga personer som har försökt kompensera för ett system som inte fungerar. Ställt upp på helt orimliga arbetsvillkor. Hela tiden tänkt att man nog förväntas klara av det här på något sätt. Vi lär oss att vi bara ska fixa allt. Att det bara är att bita ihop. Och om vi inte fixar det så lägger vi skulden på oss själva.”

Lätt att hamna i gamla tankemönster 

Sofia fick rådet att inte ta vårdens misslyckande personligt. Kollegorna i stödgruppen konstaterade att vårdanställda har tveksamma förut­sättningar för att göra ett bra jobb och att man får göra så gott man kan i ett system som fungerar suboptimalt. 

"Läkaren märkte att jag var rörig i tanken och såg trött ut. Han sjukskrev mig för utmattning och skickade remiss för rehabilitering"

”Jag har jobbat jättemycket med att avgränsa mig, ta raster och gå hem i tid. Jag var ganska bra på det när jag kom tillbaka efter sjukskrivningen. Det är svårare nu när jag bytt jobb. Jag hamnar ganska snabbt tillbaka i tankebanorna att jag är för långsam, okunnig och inte kan systemen tillräckligt bra. Det är någonting märkligt inom läkaryrket, att man bara ska bita ihop och klara av allt. Man ska heller inte visa osäkerhet. Det är rätt osunt”, säger Sofia.

Dubbla budskap

Väl tillbaka efter sjukskrivningen möttes Sofia av förståelse för att arbetssituationen gjort henne sjuk, men möttes också av åsikten att hon hade sig själv att skylla för att hon varit för ambitiös i sin yrkesutövning.  

”Jag fick jättebra stöd från vissa överordnade, och sämre av andra. Samtidigt som man tyckte att situationen på jobbet var ohållbar lade man över ansvaret på mig, att jag varit för noggrann och gjort för mycket.”

Fysisk aktivitet blev nyckeln tillbaka

Idag har Sofia utmattningen i schack och är noga med att prioritera sömn, regelbundna måltider och någon form av medveten närvaro. Fysisk aktivitet blev hennes viktigaste verktyg för att ta sig tillbaka och det som reglerar ångest och stress bäst nu. Hon mår bra idag, men känner sig inte helt återställd. Ett visst funktionsbortfall kommer hon sannolikt att få leva med resten av sitt liv.

”Jag vill verkligen trycka på att det inte är värt att bränna ut sig. Man har hela arbetslivet, och stora delar av sitt vuxna liv, framför sig. Blir man rejält dålig så är det inte säkert att man blir bra igen.”

Sofia hoppas att hon med sin berättelse kan bidra till att underläkare vågar prata om utmattnings­syndrom och bromsa i tid. För henne blev det kollegiala stödet avgörande.

”Jag hade nog inte vågat fortsätta som läkare om inte mina kollegor stöttat mig. De peppade mig till att känna att det här nog kan gå bra ändå. Idag gör jag AT och ser positivt på framtiden.” •

Mer från Moderna Läkare

Läkare i kris och konflikt

Tema Kriser kommer i många skepnader. Moderna Läkare träffar Nicholas Gray, specialistläkare i akutsjukvård med erfarenhet av såväl civila som militära kriser i skarpt läge.

Underläkare är mer utsatta för hot och våld

Tema Under våren genomförde Läkarförbundet en arbetsmiljöenkät som skickades ut till samtliga medlemmar i förbundet. 42 % av förbundets medlemmar svarade på undersökningen och de första delrapporterna från enkäten har fått stor uppmärksamhet. Förbundet släpper nu den fjärde delrapporten, som fokuserar på …

Ordförandeord #4 2022: Kvinna. Liv. Frihet.

Ledare Det känns väldigt tungt att skriva dessa rader. Orden känns så små. Handlingarna känns otillräckliga. Jag är fysiskt trygg där jag befinner mig, men inombords är det rena ”hela havet stormar”. I mitt hemland Iran protesterar kvinnor, flickor, män och …

Negativ forskningstrend kartlagd

Reportage Trots stort intresse för forskning går andelen forskande läkare ned. Läkare är den enda yrkesgrupp som ur ett livslöneperspektiv förlorar på att disputera. Detta enligt en enkät utförd av SYLF och Läkarförbundet.

Tillsammans når vi framgång

Basfackligt Det finns många fördelar med att vara medlem i facket. Den främsta är förmodligen gemenskapen i fackförbundet när det blåser kallt på arbetsplatsen. Du kan som medlem få stöttning, vägledning och hjälp att reda ut oredan som drabbat dig.

Gaffelmottagning ger mer tid till handledning och reflektion för ST-läkare

Reportage Artikeln kommer ursprungligen från årets första nummer av tidningen Sjukhusläkaren. Mer tid för handledning och reflektion. Det lockade ST-läkaren Julia Carlsson till gaffelmottagningen på Prostatacancercentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Mottagningsmodellen för ST-läkare är ett mer effektivt sätt att komma in i …

När blir jag avslöjad?

Tema Under ett förtroligt lunchsamtal säger plötsligt min mycket pålästa och vetenskapligt orienterade kollega att hen i ärlighetens namn inte kan så mycket och mest går och väntar på att resten av kliniken ska inse det. Känner du igen dig? Moderna …

Klockan som tickar

Ledare Bristen på utbildningstjänster är en av SYLF:s högst prioriterade frågor. Vi jobbar stenhårt för att förbättra underläkares möjligheter att så snabbt som möjligt avancera från examen fram till specia­listbeviset.